tisdag 29 mars 2011

Glada elefanter

I den här outfiten kan numer lillkusin klä sig. Om inte 68 är för stort ännu?

När hon och hennes mamma och storasyster var hemma hos oss och lekte en dag passade hennes mamma på att kika lite i senaste numret av Ottobre. Hon fick syn på elefanttyget och tyckte det var så fint. Aha, tänkte jag, och köpte en bit på Syfestivalen. :-)  Att omlottbodies uppskattas av familjen vet jag sedan tidigare. Som tur var hade jag dessutom en bit perfekt matchande petrolfärgad velour hemma och dessutom en lika perfekt muddväv.  Hurra!  Lycka för en synörd!

Mönster:
Egna, strl 68

Material:
Elefanter i interlock, från Znok Design.
Tunn interlock till kantband.
Petrolfärgad velour från Jofotex (är dock lite osäker på om den finns kvar; den har legat ett tag på hyllan här hemma)
Petrolfärgad Hilcomudd från Michas Stoffecke.

Bäst just nu:
Det är ju såklart jättekul att få sy och ge bort något som någon spontant har uttryckt sitt gillande över, som elefanttyget till bodyn.
Jätteroligt är det också när man letar runt i tyglådorna och faktiskt hittar tyger som matchar perfekt i färg.

Sämst just nu:
Vitbalansen i bilderna kunde varit lite bättre...
Jaa, och så att vintern vägrar att ge upp. Den försöker smyga tillbaks med nya snöbyar hela tiden. Men idag såg jag minsann en liten frusen bofink vid fågelbordet, så våren måste allt vara på väg ändå.

lördag 26 mars 2011

Min lilla seglarpojke

Idag har vi varit på barndop. Inte lillebrors eget, utan lillkusinens. Jag är fortfarande mätt efter alla godsaker som serverades. :-) På ett sånt galej måste man ju vara lite finklädd och jag hade funderat ett tag på vad jag skulle sy till lilleman. Först var jag inne på en finskjorta, men så kom jag på att en sjömansskjorta ju skulla vara fint. Och ihop med ett par chinos blev han bara sååååå fin, min lille pojk.

Seglarskjortan var från början tagen ur Ottobre 3/08. Men ärligt talat så är det nog bra kragen som är kvar från det mönstret. Eller kanske inte så "bara" i och för sig, för den var snygg! Originalmönstret var väldigt stort i vidden, så jag tog in det fyra cm, höjde ärmhålen en cm, förlängde skjortan två cm och ritade helt nya ärmar. Långa den här gången. Egentligen undrar jag om det inte hade varit lättare att rita om mönstret helt från grunden istället för att ändra i det befintliga; trots allt går det rätt fort att göra ett grundmönster när man väl har lärt sig.

Byxorna ville jag ha lite chinoinsperade. Jag ritade mönstret, sydde en snabb prototyp, ändrade lite och så blev resultatet dessa. Och jag erkänner - de är lite överarbetade med fickor fram och bak, besparingar, dubbla stickningar, fuskgylf och linning. Med det är så himla kul med små välsydda pyttekläder.

Mönster:
Skjorta: Anpassning av Ottobre 3/2008, strl 68 BV (bröstvidd) + 14
Byxor: Eget, strl 68 STV (stussvidd) + 8

Material:
Blå stretchpoplin i bomull från Michas Stoffecke (köpt förra våren)
Vit poplin från KånkarongBlått sautageband (har jag fått lära mig att det heter) från lokal syaffär
Beige kraftig bomull också från Kånkarong.
Tryckknappar från BabythingsMellanlägg från Stoff och stil

Bäst just nu:
Jag älskar den lilla söta sjömansskjortan! Är helt kär i den! Tänker att det skulle vara jättefint att göra en klänningsvariant av den också (fast inte till lillebror då, såklart!).

Sämst just nu:
Att lillebror har en förmåga att kräkas ner alla sina kläder. Det här setet lyckades han hålla okräkt ungefär halva tillställningen och det är nog någon form av rekord.

Tack till:
Kånkarong för både hjälp med tyg (eftersom mitt minne svek mig när det gällde tyg till byxorna - jag trodde jag hade en bit beige easy cotton från Hilco, men när jag skulle sy var den helt väck), bollande av viddmått och inspiration. Hade jag inte redan bestämt mig för hel knäppning fram hade det lätt kunnat bli ett sprund istället! -Har ni sett hennes sailorshirts? De är fantastiska!

tisdag 22 mars 2011

Färgglad


Skrikig eller cool? Cool, tyckte dottern och hennes kompis unisont. Bra, tänkte jag, för det var tänkt som en födelsedagspresent till en annan kompis. Själv tyckte jag den var rolig och färgglad, men var lite osäker på om det bara var jag som tyckte så. Men eftersom det är en åttaåring som ska bära den var det väl inte mer än rätt att låta åttaåringarna-to-be att få avgöra? Själv skulle jag vilja sätta etiketten färgglad! :-)

Det här är faktiskt modell nummer två. Jag gjorde en prototyp som inte blev riktigt bra i passformen. (Det är förresten typiskt mig att göra en prototyp i skarpt läge och till och med trycka i knapparna innan jag testat om plagget passar.). Första gången hade jag gjort den mer som en tröja och ställt ut över magen, men den stod rakt ut och blev ändå för trång över midjan. Gör om, gör rätt. Det blev en tunika i A-form istället. Knappslån är ihopsydd samtidigt som framstycket sytts ihop med överdelen. Väldigt praktiskt; bara förläng mönstret lite, stryk på vlieseline, overlocka kanten, vik in, sy en stickning och så är det klart. Jag tog lite temporärt spraylim också, så det inte skulle dra sig när jag sydde. Tycker det är extra viktigt när man har mönsterpassning med ränder. Jag passade på att ställa ut framstycket lite även denna andra gång. På så sätt får tunikan en smal look men ändå lite mer utrymme framtill.

Mönster:
Eget, strl 128

Material:
Randig Campantrikå från tyghyllan här hemma.
Cerist husvagnstyg i bomull/lycra från JNYdesign (Här måste jag berätta lite om kopiorna på Jennys husvagnstyg och moln. Jag har inte provat själv, men fått höra att de inte håller färgen efter tvätt. Bloggläsare har mailat mig och frågat om de tappat färg för mig också och då är det kopiorna de köpt. De riktiga husvagns- och molntygerna har inte tappat i färg för mig i alla fall och dem köper man alltså från JNYdesign och hennes återförsäljare, kolla hennes hemsida.)
Knappar; 12,4 mm kamknappar i plast från Babythings.

Bäst just nu:
Att kompisen hade på sig sin nya tunika första dagen i skolan efter kalaset. Det måste ju betyda att hon gillade den, eller hur?

Sämst just nu:
Ränder. Visserligen är det jättesnyggt med ränder och det är lättare att hitta trådraken, men åååå vad mycket jobbigare det är med mönsterpassningen. Och ärmarna får man klippa ut var för sig, annars kan man ge sig på att det blir snett.

söndag 20 mars 2011

I sagornas värld


En saga på magen! Det är precis vad man får om man har en body i det här tyget. Och det har lillebror. Med ett par bruna hängselbyxor till.

Rödluvantyget kommer från Liandlo, men var tyvärr slut när jag skulle till att beställa. Snälla Benglan erbjöd sig att avvara en bit så att lillebror kunde få sin godnattsaga. Tack!

Byxorna är mitt vanliga hängselbyxmönster, för första gången i storlek 68, men med muddar den här gången. Fast jag undrar om jag inte gillar dem ännu bättre i den vanliga varianten. Till kantband den här gången valde jag Hilcos muddväv. Den är så fin, men jag gillar nog faktiskt ändå bättre att kanta byxorna med interlock. Muddväven drar ihop sig (såklart) medan interlocken snarare bara kantar.

Mönster:
Egna, storlek 68

Material:
Jersey i bomull/lycra med rödluvanmotiv: LiandloInterlock till kantband till bodyn: TygpysslingBrun velour till hängselbyxorna: TygpysslingBrun Hilcomudd till hängselbyxorna: Michas Stoffecke

Bäst just nu:
Jag säger som Abbes (i Madicken) pappa: Nu känner jag livet i mig! Det är nämligen VÅR!!

Sämst just nu:
Att jag glömde köpa det röda uggletyget som jag hade skriviit upp på inköpslistan när jag var förbi Jofotex i helgen. Typiskt!!

onsdag 16 mars 2011

Sam & Bob

Jag tror det var i somras det började. Eller var det till och med förra sommaren? Konstigt att man minns så dåligt! I alla fall var det då de här två filurerna flyttade in i vår familj. De heter Sam och Bob och är huvudpersoner i äldsta dotterns hitta-på-godnatt-sagor. Inte riktigt varje kväll, men ändå rätt ofta, berättar vi sagor om deras äventyr. Dottern hittar på temat, eller så gör vi det tillsammans, och så börjar äventyret. Det är så mysigt! Jag kan föreställa mig hur det började för Astrid Lindgren när hon berättade sagor för sina barn. :-)

Den här pyjamasen föreställer alltså Sam, som är en liten rävunge, och Bob, som är en hundvalp. Jag har haft den i huvudet så länge, men inte kommit till skott. Själva sömnaden tog faktiskt inte så ohyggligt lång tid; det pyssliga var att få till och rita Sam och Bob som jag (och förhoppningsvis) dottern föreställde mig dem. Pyjamasen är sydd i jersey i bomull/lycra och applikationen är i velour. Applikationen syr jag så här. Kan bara föreställa mig dotterns glädje när hon får den - hon har inte sett den ännu.

Mönster:
Eget, strl 128, men jag förlängde tröja, ärmar och ben lite så den ska hålla ett tag extra. Kanske jag ska sänka midjan lite och strama åt muddarna på byxorna. Men det är ju rätt enkelt att göra i efterhand.

Material:
Enfärgad vit och brun bomull/lycra från Jofotex. Underbar kvalitet!!
Randig, jersey i bomull/lycra från JNYdesign. Underbar den också!
Mudd från NeaNobelle.

Bäst just nu:
Jag är glad och stolt över min pyjamas. Och väldigt ivrig att få ge bort den!

Sämst just nu:
Makens kommentar efter att ha betraktat pyjamasen var att Lillasyster kommer att bli jätteavis. Även om hon inte själv lyssnar på Sam- och Bobsagor (ännu!) så är det ju en pyjmas med GOSEDJUR på! Hmm, har en känsla av att det snart får komma en till velourdjurspyjamas här på bloggen, även om lillassyters pyjamaslådor svämmar över. :-)

tisdag 15 mars 2011

Pyssel i syrummet


Tänkte bryta av syflowet lite med att visa lite pyssel i mitt syrum. Nu syr jag visserligen i princip aldrig när barnen är vakna, eller åtminstone inte om maken inte är hemma samtidigt. Men det kan ju behövas lite sysselsättning ändå och i ett syfreaks hem blir den rätt lätt syrelaterad.

Under sportlovet frös alla roliga aktiviteter inne på grund av en elak kräksjuka. Då tager man vad man haver här hemma. Mitt mönsterpapper, som är så himla bra och som jag är helt beroende av, blev en jättebra grund för ett landskap som jag ritade och barnen fick färglägga och fylla på med figurer. Jag kan verkligen rekommendera det mönsterpappret (och kanske inte framför allt för att göra teckningar till barnen, men det är bra till det också!). Det är matt på ena sidan och lite glansigt på andra. Lätt att se igenom, slitstarkt och kanonbra att rita och sudda på. Nästan ett måste om man vill konstruera och ändra i mönster. Pappret, som används bland annat av Tillskärarakademin, finns att köpa på Lundholms papper i Trädgårdshallarna i Årsta Partiahallar i Stockholm.
Fler aktiviteter.  Man kan göra sybanor och labyrinter också.  Storasyster, 7 år, syr numer själv på symaskinen. Hon är jätteduktig! Jag började med att rita några banor på vanligt papper som hon fick följa från start till mål. Dem syr hon lätt, liksom kuddar och filatr. Kolla hur noggrann hon är! Sen ritar hon egna banor till lillasyster, 4 år, som sitter i mitt knä och syr. Inte riktigt noggrann ännu, men klart road.

Vad gör ni andra i era syrum (förutom syr, förstås!!)? Har ni några roliga tips?

söndag 13 mars 2011

Latte

Latte är en bra rubrik på det här inlägget. Dels för att jag har gått och blivit med kaffemaskin som satt lite extra guldkant på mammatillvaron (med trean är det lite omständligare att komma iväg och få sig en latte på något café - tiden liksom försvinner) och dels för att bodyn i det här inlägget är sydd i det superfina tyget "Finn djuren" med just färgen latte.

Jag gillar tyget så mycket! Fast från början trodde jag att trycket skulle vara lite mindre och blev nästan lite besviken när jag såg att mönstret var så stort. Men nu när jag sytt i det kan jag känna att det inte gör så mycket; det blev jättefint såhär också. Men en liten del av mig önskar mig en mer finstilt variant också, det skulle bli lite mer synligt på kläder i mindre storlekar, som det här. Fast å andra sidan blir det inte så plottrigt på större plagg. Svår avvägning, det där. Men fint är det hursomhelst!

Mönster:
Egna, strl 68. Bodyn är det gamla vanliga medan byxorna är ett nyritat mönster, fortfarande under utprovning.

Material:
Tyget "Finn djuren" i bomyll/lycra från Znok Design.
Nougatbrun velour från Swelogent.
Tunn interlock som kantband.

Bäst just nu:
Vart vi än kommer får lillebror komplimanger för sina kläder. Folk säger uppskattande saker om dem och undrar var vi har köpt dem. Då blir man så glad och stolt när man får berätta att man sytt dem själv. :-)

Sämst just nu:
Att orken och inspirationen trutit lite på sistone. Det är så trist när man vill sy men inte har den riktiga gnistan.

fredag 11 mars 2011

Färgglada svampar

Det här härliga svamptyget har jag kikat på flera gånger på Michas Stoffeckes hemsida, men lyckats hålla fingrarna i styr. På Syfestivalen trillade jag dit i alla fall. Som varje gång kom jag från Nea Nobelles monter med mer än jag hade tänkt från början! (Fast jag ångrar mig aldrig, det är sant!) Den här gången var det som sagt den fina svampinterlocken som Jenny höll upp bredvid den röda velouren och suktade mig. Du är en duktig försäljare, Jenny! ;-)

Just den fina kombinationen bara skrek till mig att den ville bli ett litet set till lilla kusinen. Och om den nu verkligen ville bli det så fick den väl det då! Den röda velouren var ju så himla fin till så det fick bli ett par matchande bootcutbyxor till också.

Mönster:
Body: Eget i strl 68
Byxor: Ottobre nr 4/2008

Material:
Svampinterlock, 100% bomull, Nea Nobelle (finns i blått,rosa och grönt också, om de inte är slut).
Tunn interlock till kantband (JNYdesign)
Velour till byxorna, Michas Stoffecke

Bäst just nu:
Jag tycker det är så härligt att slinka förbi Nea Nobelles monter på Syfestivalen. Man hiattar alltid så många fina tyger och Jenny är så bra på att plocka fram tyger man inte sett annars och snygga kombinationer.

Sämst just nu:
Att jag tycker att midjan ser lite stor ut på byxorna. Vi får hoppas att de passar. Annars får de komma tillbaks för en liten justering.

torsdag 10 mars 2011

Världsbäst!

Vissa saker är roligare än andra. Så är det både hemma och på jobbet. Och när man syr. Att rita av mönster och klippa till tillhör inte de roligaste momenten inom sömnad, tycker jag. Men på samma sätt som det gör livet roligare för en synörd att ha en riktigt bra sprätt (finns på bild i det här inlägget) är en bra skärmatta guld värd när man ska klippa till.

Jag köpte en rejäl variant, som täcker nästan hela bordet. Måttet är 143*60 cm. Den var inte helt gratis; kostade runt tusenlappen, men om man syr mycket kan det kanske vara värt det? Nu kan jag bara lägga upp tyget, placera ut mönsterdelarna och sen köra runt med rullkniven.  Alla barnens plagg får plats på mattan och säkert en del vuxentoppar också. Otroligt smidigt.  Ritar ut sömsmånen gör jag inte längre; jag skär en centimeter direkt på känsla.

Det finns lite olika varianter på skärmattor. Just den här har både inch och centimeter, men själva rutnätet är i inches. Personligen föredrar jag att använda min lilla matta (den gröna längst bak på bilden) till att skära kantband, eftersom den har centimeterskala på båda ledderna, vilket gör det snabbt och enkelt att få rätt bredd på kantbanden. Men storleken på den här är oslagbar!

Just det - var jag köpte den? Hos Bergman-Johansson!

tisdag 8 mars 2011

Rart men inte övergulligt

Jag älskar allt med den här stretchfrottén; färgerna, randningen, kvalitén... Tyvärr köpte jag nog en lite för liten bit, inser jag. Efter den här utanpåklänningen finns bara en liten bit kvar.

Det roliga med flerfärgade tyger är att man ju kan välja vilka färger man kan plocka upp och på så sätt få väldigt olika känsla på plaggen. Jag är ju ingen älskare av för puttinuttiga kläder, men ihop med andra färger kan rosa vara jättefint. Som här. Med orangea kantband och applikation i orange stretchfrotté tycker jag klänningen fick ett precis lagom uttryck; rart men inte övergulligt.

Mönster:
Eget, strl 68

Material:
Randig stretchfrotté från Lasten Metsola.
Enfärgad stretchfrotte från tygförrådet.
Tunn interlock till kantband.
Vliesofix och totally stable till applikationen.

Bäst just nu:
Att det är vardag igen! Efter att ha varit instängd med tre barn, förvisso världens finaste, men ändå, är det fantastiskt skönt när ordningen återgår till det vanliga. ;-)

Sämst just nu:
Att jag har blivit så praktisk att jag köper för lite tyg varje gång. Det gör att det blir små ledsna snuttar kvar och jag ångrar mig varje gång. jag får börja tänka efter istället vad jag verkligen vill ha och köpa lite mer av det.

fredag 4 mars 2011

Det var så det började

En body till. Och den får mig att tänka på att det var för nästan exakt fyra år sen, när min yngsta dotter var lika gammal som lillebror är nu, som det började.

Jag hade börjat sy så smått och tänkte att det väl inte skulle vara så svårt att sy ett par omlottbodies som ombyte i skötväskan. Jag hade hittat nån sida på nätet där man kunde läsa hur man gjorde om en vanlig body till en omlottvariant. Så jag kikade lite på en body jag hade hemma, tog en gammal T-shirt som material och skred till verket. Men naturligtvis var det inte alls så simpelt som det verkade. Det blev helt enkelt jättefult! Att få till kantbanden såg så lätt ut, men det behövdes bara ett försök för att inse att det inte skulle låta sig göras utan en hel del träning och hjälpmedel.

Där och då tror jag det tändes nån slags trots inom mig. Jag skulle minsann visst kunna få till en omlottbody som såg ut som de man köper i affären! Och nu, hundratals sytimmar, fyra år och lika många symaskiner senare kan jag faktiskt konstatera att jag äntligen rott mitt projekt iland!

Just den här bodyn är sydd i stretchjersey med bomull/lycra och kommer från JNYdesign. För att bryta av fick den topcoversömmar i turkost. Ett par turkosa muddbyxor står härnäst på listan och blir jättefint på lillebror som växer så det knakar.

Mönster:
Eget, strl 68. Ja, jösses så fort det går!

Material:
Jersey i bomull/lycra från JNYdesign
Tunn hilcointerlock, köpt från Tygpyssling, till kantband

Bäst just nu:
Varje gång jag syr en omlottbody känner jag en speciell slags tillfredsställelsen över att jag faktiskt lyckades med det till slut.

Sämst just nu:
Att min pressarfot som behövs till topcoversömmarna gått sönder. Två nya exemplar är beställda, men det blir ju lite väntetid. :-(

onsdag 2 mars 2011

Iris visa med rosa detaljer

Men vad hittar jag här?! Ett obloggat inlägg om ett Iris visaset. Hur kunde jag ha missat det? Och ändå - vilken tur! Här har det nämligen varit total foto-, redigerings-, och skrivtorka i över en vecka nu. Anledningen till det är:

1. Kräksjukan slog klorna i hela familjen.
2. Tvättmaskinen har lagt av.
3. Internetuppkopplingen hemma krånglar.

Då borde jag såklart skrivit sytorka också, kan man tycka. Men faktiskt, att sy har fungerat lite som en ventil. När kaoset lagt sig, om än tillfälligt, har jag sytt till mig lite ny energi nån timme framför maskinerna. Visst låter det tokigt? -Bara en synörd kan förstå.

Det här lilla setet tillhör numer lillkusinen. Kanske att det till och med börjar bli i minsta laget? Det är i alla fall sytt i Strömmings fina bambuinterlock Iris visa, som nyligen kommit i en lila färgställning också. Den här limegröna bodyn fick detaljer i cerise och ett par matchande muddbyxor.

Mönster:
Egna, strl 62

Material:
Bambuinterlock från Strömming.
Ceris interlock från Michas Stoffecke
Mudd och velour från Jofotex.

Bäst just nu:
Jag inser vilken tillgång det är att ha en hobby som man tycker så mycket om. Tänk vilken förmån att man, när man känner sig trött och less, bara kunna sätta sig och sy så får man ny energi. Det är svaret på frågan "Hur hinner du??". Jo, för att det ger mer energi än det tar. Nästan i alla fall! ;-)

mst just nu:
Jag skulle ljuga om jag sa något annat än vinterkräksjuka.