Både till jul och till vardags

Lagom juligt. Och små hjärtan funkar även annars, tycker jag. Fast det är ju inte jag som ska bestämma det, utan lillkusins mamma och pappa. För den här lilla utanpåklänningen ägs numera av en ettåring lillkusin som knallar runt där hemma - därför har jag gjort klänningen lite lägre. Till krypande barn är det mer praktiskt med kortare klänningar, så de inte halkar. Lillebror har inte börjat gå ännu. Men han har å andra sidan ingen hjärtklänning heller.

Det fina tyget köpte jag från Strömming på Syfestivalen. Jag och Memlin stod med nästan tomma plånböcker och klappade längtansfullt på det när vi kom på att om vi köper en halvmeter och delar den på mitten, så räcker det till en klänning var åt oss! Så så gjorde vi. Inget tygspill och inget kvar på hyllorna, men en finfin klänning till lillan.

Istället för sprund fram fick det bli en knäppning på axeln.  Jag gillar dem.  Knäppningarna alltså.  Så enkelt och pratkistk.  Jag brukar klippa ut mönstret som vanligt, med sömsmåner och allt och sen börja med att sy ihop första axelsömmen.  Sen klipper jag bort en halv cm av sömsmånen på den andra sidans båda axlar.  Då blir överlappningen perfekt.  Runda av innerhörnet lite, bandkanta och sy ihop ändarna som de ska ligga innan sist ärmarna sys på som vanligt.  Förstärk eventuellt axelsömmen med ett par extra sygn på kantbandet där det går över skarven.

Mönster:
Eget, strl 80. Samma som till bilklänningen, fast längre.

Material:
Röd velour med hjärtan från Strömming.

Bäst just nu:
Att det faktiskt har kommit lite snö. Mest slask, men ändå. Barnen är glada. Och jag är också glad - familjen är på bättringsvägen efter en usel december. Hela tre friska dagar har vi haft hittills denna månad. Måtte det hålla nu!

Sämst just nu:
Baciller och virus. Tre besök på vårdcentralen och ett på barnakuten på tre veckor. Man kan hålla sig för skratt.