Fintunika

God forsättning allihop!  (Eller säger man bara det efter nyår, kanske?  God fortsättning på det nya året?)  Jag menar i alla fall att säga God Jul, fast det är lite för sent.  Jag ligger lite efter med bloggandet, nämligen.  I alla familjer är väl julen en rätt hektisk tid, men hos oss har den en liten extra twist, eftersom vi har lyckats klämma in två barn- och en kusinfödelsedag under jullovet också.  Borde kunna sätta in hela decemberlönen på BR:s konto direkt... Fast inte hela, förresten!  Lite behöver jag ha kvar så att jag kan köpa fina tyger att sy julkläder av.  Som den här tunikan.  Den är sydd i ett grymt vävt bomullstyg med lycra i.  Det kommer från Jofotex, men jag undrar om det inte är samma som jag sydde storasysters sjömansklänning och lillebrors sjömansskjorta i.  Det köpe jag från Michas och de kallade det för stretchpoplin.  Kul att det finns att få tag på här hemma också!  Och tack snälla, snälla Jofotex för hjälpen! 

Kantbandet var nog det som fick mig att få bilden av den här tunikan i huvudet.  Det kommer från Ohlssons Tyger och jag blev så förälskad i det att jag planerade tunikan utifrån det.  Förutom kantbandet fick tunikan veck framtill och knäppning med sprund bak.

Jag provade att sy prototypen med 8 cm rörelsevidd, men det tyckte storasyster var för obekvämt, så den skarpa varianten här har en rörlesevidd på 12 cm.  Med facit på hand hade jag nog behållt 8 cm på livet, sänkt ärmhålet 1-2 cm ändå, för att få ut vidden på ärmarna, och sen ställt ut under skärningen.

Mönster:
Eget, strl 140, BV +12

Material:
Vävt marinblått bomullstyg med lycra, från Jofotex.
Vävt band från Ohlssons Tyger.

Bäst just nu:
Tunikan blev helt i storasysters stil och smak.  Roligt att den klädde henne!

Sämst just nu:
Jag var inte helt noggrann när jag sydde på bandet på framstycket.  Jag var lite för trött för att tänka den kvällen.  Det duger, men finns utrymme för förbättring. ;-)