"Domar"tunika med halv omlottskärning

Snacka om retrokänsla! Den här kreationen för åtminstone mig närmast tillbaka till 50-talet (eller möjligen till Råsunda?!). Jag hade inte riktigt sett det framför mig när jag satte igång. Den brun-vitrandiga trikån köpte jag från MG Tyger i våras. Då tänkte jag inte på att ränderna var på andra ledden. Det är ju lite det som är avigsidan(!) med att köpa över nätet - att man inte kan känna på tygerna och uppskatta tjocklek och så. Nu kändes tyget i och för sig lika elastiskt i båda ledder, men jag vågade inte avvika från stadkanten som trådrakt. Det fick bli randigt på höjden istället! Från början hade jag först fingrat på lite röd muddväv, sen bestämt mig för och klippt till vit, men så hittade jag en restsnutt av min älskade bruna på Jofotex i helgen. Hurra! Och det blev mycket bättre.

Tunikan är sydd med ett bakstycke och ett framstycke som är kapat ca 2 cm från ärmhålets nederkant. Överdelen är två likadana bitar, som först sytts på bakstycket och sedan kantats runt halsöppningen, lagts omlott och sytts fast mot framstycket. Väldigt enkelt, faktiskt. Jag fållade ärmar och nederkant med CoverPron och använde kedjesömmen till halslinningen, men det hade funkat lika bra med tvillingnål.

Mönstret har jag snott ihop själv. Det är inspirerat av omlottunikan i Ottobre 4/2007, omlottröjan i Ottobre 3/2004 och lite egna influenser. Medan jag sydde var jag lite skeptisk. Sådär som man kan vara när man klippt till i förväg för att vara i startgroparna, sovit på saken och sen haft lite svårt att komma igång. Under tiden har det börjat bli lite UFO-varning (=unfinished object). Nu när den är färdig är jag dock väldigt nöjd. Jag tänkte att den skulle passa till de bruna velourbyxorna och manchestermuddisarna. Och den funkar nog även med bara ett par strumpbyxor, åtminstone i början. Min åttamånaders blir en 50-talshemmafru i ett nafts!