En solskenshistoria

Visst blir man sommarglad bara av att titta på det här tyget? Det för i alla fall mina tankar både till vårens första små tussilago som jag har sett tittat upp i dikeskanten och till trudelutten som spelades i samband med att solens upp- och nedgång visades på TV när jag var liten. Eller gör den det fortfarande, förresten?

Hur som helst kunde jag inte låta bli att köpa en snutt av den underbara stretchfrottén när jag handlade från Lasten Metsola senast. Jag hade egentligen annat på inköpslistan men kunde bara inte motstå det.

Nästan precis hela biten på 75 cm gick åt till klänningen. Det är mycket vidd i underdelen som ska rynkas ihop. Mönsteret är mitt eget och har tidigare varit en turkosprickig klänning som användes massor förra sommaren och fortfarande passar. Eftersom vidden var rymlig förlängde jag den bara en 8-10 cm. Den satt jättebra på lillasyster som älskar den och ville ha den till dagis direkt. Mjaa, kanske lite kallt än. Men hemma åker den på så fort hon kommit innanför dörren. Kanske får även hon lite vårkänslor av den?

Mönster:
Eget, strl 104

Material:
Stretchfrotté från Lasten Metsola.

Bäst just nu:
Jag visste inte riktigt vad jag skulle göra av tyget först. Det var jättefint, men jag kunde inte riktigt komma på vad det skulle bli. Och så när klänningen var klar kan jag inte förstå att jag inte direkt visste att det skulle bli en sån här klänning. Det är så rätt till lillasyster, både i färg och modell.

Sämst just nu:
Ont i halsen. Både lillebror och jag. Men det är väl sista rycket nu kan man hoppas, för nu är det ju vårkänning på allvar!