Prassliga shorts och egna passpoaler

Har ni provat att göra eget passpoalband? Det är superenkelt och hur kul som helst! Man kan nog nöja sig med att bara vika en tygremsa och ha som passpoal, men jag köpte 2 mm passpoalsnöre av Bibbi (kostar bara 2 kr/m). Sen klippte jag en remsa på 2,5 cm och vek runt snöret. Med pressarfoten för dolt blixtås sydde jag en söm nära snörets kant. Vips, så hade jag min egen passpoal i precis det tyg jag ville. Det firade jag med att ha passpoaler på så många ställen som möjligt på de här byxorna; besparingar, bakfickor, framfickor och sidficka. Jag kanske skulle haft även nedtill? Sen matchade jag med insidan på linningen i samma tyg. Snoddar med stroppar längst den på benen så man kan dra åt om man inte vill ha flaxiga byxor. Dottern ville ha den lilla coola detaljen...

Och nu till tyget. SOM jag har jagat det här tyget! I flera år! Det är ett prassligt byxtyg i bomull. Lite som poplin, fast aningen tjockare. Helt underbart till sommarbyxor; svalt och skönt. Det kommer från TopTex och är köpt genom Ottobredesign och Tygpyssling. Jag måste faktiskt skriva båda, även om det ser lite kontigt ut. Det var nämligen så att jag tyget i senaste Ottobre. Då mailade jag Alexandra på Tygpyssling och hörde om hon kunde ta in det, eftersom hon säljer TopTex:s tyger. Medan hon kollade med TopTex mailade jag Ottobre och hörde om man kunde få tag på tyget genom dem, trots att man inte kan handla från OttobreShop från Sverige. Ni förstår hur ivrig jag var? Ottobre erbjöd sig att skicka mig tyg och jag beställde. Sen hörde jag inget från dem på ett litet tag, men Tygpyssling fick hem tygerna och skickade provbitar till mig. Jag beställde i fyra färger. Och då kom beskedet från Ottobre att mina tyger var packade och klara! Så nu sitter jag med en väääldig massa metrar av det fina tyget! Och jag är inte det minsta missnöjd – det kommer att bli sköna och snygga byxor av det många somrar framöver!

Mönster:
Eget, strl 122/128. Samma som dessa.

Material:
Biotvättad bomull “Bio-washed Cotton”i en beige ton. Tygpyssling kallar den för “Duva” och Ottobreshop “Sand”.
Mudd från tyghyllan.

Bäst just nu:
Att äntligen fått tag på tyget! Precis sånt jag vill sy alla mina sommarshorts i. Och till mig själv också! Jag älskar det! Det enda är att jag gärna skulle vilja ha det i rött, marint, ljusgult också. Nu fanns det i ljusgrönt och rosa om man ville ha lite färg.

Tack:
Stort tack till Alexandra på Tygpyssling! Flera gånger har hon försökt att få tag på ett sånt här tyg till mig och nu lyckades det! Ytterligare ett stort tack till Ottobre Design som skickade tyget från Finland till mig! Kan förresten tipsa om att de ha många tyger man hittar i tidningen i sin Etsybutik. Tyvärr fanns dock inte detta tyg där.

Tre klänningar - tre knäppningar

Vilken tur att man har en lillkusin att sy till när inspirationen faller på att sy småklänningar! :-)  Jag har samlat på mig så många fina tyger nu, som jag har sytt alldeles för lite i, så det var roligt att komma till skott.

Det blåa hjärttyget är bara för underbart!  Jag skulle nog kunna sy hur mycket som helst i det!  Och deer-tyget är också så fint.  Och ugglorna sen.  Jag tröttnar aldrig!  Jag tycker nästan de är allra, allra snyggast i den här kombinationen; röda med marinblått.

Klänningsmodellen är densamma till alla tre klänningarna;  utifrån mitt grundmönster i storlek 74.  (Ja, tänk, vi är redan uppe i storlek 74 nu.  Vart tar tiden vägen?!)  Jag varierade med långa och korta ärmar och provade några olika knäppningar.  En knäppning för varje klänning!  Jag ska göra en tut på hur jag gör sprundet mitt fram.   Jag fick tipset från Kånkarong och det är verkligen inte svårt.   Enkelt beskrivet gör man bara så att man klipper ett rakt jack och rundar av lite upp mot halsringningen.  Sen bandkantar man alltihop; aningen genom att börja vid axeln innan man syr sista axelsömmen eller också genom att klippa ett litet jack nånstans bak i halsringningen.  När man kommer till sprundet sträcker man det rakt ut och kantar förbi jacket.  När man är klar lägger man sprundet så att ena sidan kommer över den andra.  Då bucklar sig sprundet nedtill.  Det lägger man snyggt på plats och syr fast med en söm rakt över.  Klart!

Kuvertringing på klänning var det premiär för.  Eftersom mönstret är liksidigt (fram och bakstycke är likadana) var det rätt lätt att få till kuvertringningen:  Jag bara ritade på mönstret hur kuvertringingen skulle se ut på det färdiga plagget.  Sen ritade jag av den lilla biten och tejpade fast på axeln på mönstret. 

Sprundet i raglansömmen var lite meckigare, mest för att jag inte hade rak raglanskärning.  Det ska jag se till att ha nästa gång.  Svårt att få till ett böjt sprund utan väldigt mycket pyssel!  Men visst är det snyggt med sprund?  Det ger utrymme för att plocka upp eller bryta av med andra färger och ramar ofta in plaggen så snyggt.

Mönster:
Egna, strl 74.

Material:
Uggletyg:  Jofotex
Deertyg:  Znokdesign
Hjärttyg: Liandlo
Alla i bomull/lycra.

Bäst just nu:
Det är många "bäst" just nu. Den bedövande doften av blommande syrener.  Jäg älskar den!  Och att jag tagit årets första dopp.  -Tretton grader!  Eller att jag fått sova tio timmar två nätter i rad.  Inte hela nätter utan avbrott, såkalrt, men ändå!  Jag har legat i sängen i tio timmar två nätter i rad.

Sämst just nu:
Ja, älskade lillebror, nu hamnar du på "sämst-listan".  Inte för att du är sämst, inta alls, aldrig någonsin!  Dina sovvanor däremot...  Hoppas det blir lite bättre när du kommer över villfarelsen att du måste vända dig och spralla så fort djupsömnen lättar det allra lilla minsta.

Maaaario

Bästisen fyller år. Storasyster och hon kucklar i dagar om vad hon önskar sig till sitt kalas. Att jag ska sy något känns rätt självklart; kompisen har varit hemma hos oss och sytt ett par gånger och tycker det är jätteroligt. Förra året fick hon en molnmössa, men nu skulle det vara kul med något lite mer avancerat. När jag frågade storasyster vad hon trodde sa hon direkt: "En Mariotröja"! Mario är ju figuren i Nintendospelen som barnen spelar nästan för jämnan. Ungefär som våra Game&Watch med Donkey Kong, Bläckfisken och Snobbentennis, ni som minns!

Jahaja, Mariotröja. Jag svarade att jag var osäker på om jag skulle hinna. Det var rätt kort varsel och jag satt med dopklänningen. Men så kände jag mig samtidigt taggad, det var ju faktiskt lite roligt! Jag googlade på Mario och skrev ut en bild. Sen var det kört! Fram med vliesofix, totally stable, olika trikåtyger, penna, mönsterpapper, sax och spraylim.

Det var lite pill med själva applikationen. Metoden hade jag övat lite på när jag gjorde nyckelpigetunikan. Det lättaste är egentligen att ta det största tyget och klippa hål för de mindre färgfälten och lägga dem under och sy runt dem. De större färgfälten kan man istället sy fast ovanpå. Här har jag lagt allt utom ansiktet, byxorna och framdelen på kepsen under det svarta tyget och sedan sytt runt kanterna med svart på det svarta. Jag ska inte sticka under stol med att det är lite pyssligt, men resultatet blir faktiskt jättebra. Ledorden är en vass nagelsax och stabilitet. Snåla inte med vlisofix, totally stable och spraylim!

Lite snabbt hur jag gick till väga:
1. Rita av bilden på mönsterpapper.
2. Stryk på vliesofix på baksidan av bakgrundstyget (det svarta).
3. Stryk fast Totally Stable på framsidan av bakgrundstyget. Spraylimma fast figuren på toatlly stablen.
4. Skär ut alla smådeltaljer med en skalpell eller vass nagelsax.
5. Spraylimma på baksidan (ovanpå vliesofixet). Lägg småbitarna på plats så att de syns genom de urklippta hålen. Kolla gärna att trådraken stämmer om du är petig. ;-)
6. Stryk fast småbitarna mot baksidan på det svarta.
7. Stryk fast totally stable på baksidan av det svarta med alla lappar på.
8.Ta bort totally stablen med den pålimmade bilden från framsidan och sy runt alla detaljer med en raksöm nära kanten.
9. Sy fast de stora detaljerna (här byxan och ansiktet)
10. Ta bort totally stablen från baksidan, klipp eventuellt bort överflödigt tyg från dmåbitarna och stryk på ny vliesofix som täcker alla småbitar.
11. Klipp konturerna. Jag fick sätta tillbaks bilden med spraylim och klippa efter konturerna, men man kan säkert klippa på frihand också.
12. Stryk fast och sy applikationen på ett plagg. Här använde jag sicksack, men det går nog lika bra med raksöm.

Jag tyckte det var lite roligare att sätta applikationen på en tunika; då blir det ett tjejplagg med Mario på. Har en känsla av att om det finns Marioplagg i handeln - jag har i och för sig inte sett några - så är de säkert riktade till killar. Själva tunikan är inga konstigheter. Mönstret är samma som till dessa, förlängt till storlek 140; dvs ärmarna 1,78 cm längre och tunikalängden 2,2 cm längre än storlek 134. Tyget är en ljusblå bomull/lycra och för att plocka upp färgerna i applikationen fick tunikan blå halslinning samt gula och röda täcksömmar.


Mönster:
Eget, samma som till dessa, men förlängt till storlek 140.

Material:
Ljusblå bomull/lycra från Jofotex.
Diverse olika färger av bomull/lycra trikå.
Totally stable, vliesofix och spraylim.

Bäst just nu:
När jag hade sytt klart applikationen slingrade sig dottern lite och sa att hon nog gärna också skulle vilja ha en sån... De hade redan planerat att de skulle ha likadana tröjor, tjejerna (men jag tror faktiskt inte att hon hade berättat om just Mario). De är listiga, de små liven! Visst kunde jag sy en till henne också, men jag lät henne förstå att det ligger mycket jobb bakom och att det kräver sin motprestation! ;-) Exakt vad vi kom överens om stannar mellan henne och mig, men jag kan säga att jag känner mig som en mycket smart förhandlare.  Och det gör säkert hon också!

Sämst just nu:
När jag sydde ned axelsömmen med täcksöm pressade jag den ut mot ärmen istället för in mot axeln. Jag tänkte att risken för hoppstygn skulle bli mindre då. Det blev den säkert, men nackdelen var att axeln upplevdes som aningen bredare när sömsmånen veks utåt och den är sydd till en smal tjej. Nästa gång ska sy den in mot axeln istället! Man lär sig.

Prins katt

En fläkt av 70-tal! En body med små kattprinsar i äkta 70-talstrikå.

Egentligen var jag på tok för trött för att sy i går kväll. Vår egen Prins Katt, smidig som den värsta kisse när han ålar runt på skötbord och i sängen, sover nämligen inte alls speciellt bra just nu. Och inte är han speciellt nöjd när han är vaken heller. Så tröttheten är slående. Men när jag hade utfört kvällssysslorna hemma och tog en liten lov till syrummet så låg bodyn där, färdigtillklippt och bara väntade. Coverpron var dessutom trädd med blå tråd och bandkantaren monterad. Japp, det fick bli en body ändå!

Det underbara tyget har jag fått av snälla, snälla MemLin. Kånkarong och jag hade varsin liten, liten bit och pysslade och knåpade tills vi fick ihop varsin body i storlek 74 av bitarna. Så tack Kånkarong också - utan dig hade det nog bara blivit ärmar på bodyn.  Det ska bli skoj att se hur din body blir!

Mönster:
Från Kånkarong, strl 74. Mitt eget bodymönster i strl 74 var inte klart än.

Material:
Ribbad trikå, äkta 70-tal! Tack snälla MemLin och Kånkarong.
Trikå till kantband.
Vita knappar, 10 mm, från Babythings.

Bäst just nu:
Det är så roligt med tyger som man inte hittar överallt annars. Just de här färgerna finner man inte så ofta idag heller och de är så väldigt fina och klara.

Sämst just nu:
Egentligen ska man ju inte sy när man är så trött. Jag tror jag kantade om halslinningen tre gånger och kom sen på att jag glömt sprundet, så jag fick sprätta och göra om igen!
Jag borde ha krupit upp i soffan med en kopp thé och lite skön, lugn musik istället. Och kanske en gammal Ottobre... ;-)

Syhelg, påskägg och trasig tvättmaskin

Det började med en syhelg. Då såg jag Stratus sitta och sy ett par så himla fina underbyxor i gult elefanttyg med orangea kantband och täcksömmar till. Såna ville jag också göra!

Därefter läste jag på någons blogg att de stoppat underbyxor i påskäggen. Vilken bra idé! Tjejerna och deras kusiner brukar alltid få strumpor eller nåt annat användbart i sina ägg för att dryga ut snasket lite. I år fick strumporna bli underbyxor istället!

Sen gick tvättmaskinen sönder. Vår nya, en månad gamla. Inte mindre än två veckor blev vi strandsatta utan tvättmaskin. Vi höll ställningarna länge, men på slutet sinade storasysters garderob - jag fick sy två par underbyxor när alla andra var slut.  Roligare än att tvätta för hand. :-) (Till mig själv handlade jag nya!).

Resultatet av de tre händelserna är alltså sju par underbyxor i storlekarna 4, 6 och 8 år.  Faktiskt är det fantastiskt kul att sy underbyxor! Massa tygbitar som man kan kombinera ihop på lite galna och färgglada vis och som dessutom kommer till anvädning.

Mönstret kommer ursprungligen från Allt om Handarbete. I Ottobre nr 4/04 finns ett bra mönster, men det går bara upp till strl 122 ochjag ville ha ett lite större. Samtidigt gillar jag skärningen från Ottobres mönster, så att skarven inte kommer på sidan där den kan skava. Jag tog alltså och kombinerade ihop det göttaste från båda.

Mönster:
Allt om Handarbete, ett gammalt nummer och Ottobre 4/04 kombinerat.

Material:
Diverse små restsnuttar av trikåtyger.
25 mm virkad resår från Bibbi.

Bäst just nu:
Färgprakten!

Sämst just nu:
Att jag gissar att det här inlägget knappt kommer att få några kommentarer!  Och det är så himla roligt när någon skriver en rad. :-)  Men jag bloggar om underbyxorna och andra småsaker ändå; jag tycker det är roligt att visa lite av varje och inte bara de stora projekten.

Inspiratörer:
1. Stratus: Hon klipper alltid slut på ett tyg när on håller på. Finns det en tygsnutt som räcker till ett par underbyxor så klipper hon till det. Sen sitter hon på våra syträffar och massproducerar färdigtillklippta underkläder och gör av med sina restsnuttar. Så himla smart!
2. Benglan: Hon har sytt så många snygga underbyxor och inspirerat mig att göra likadant. Jättesnäll som hon var delade hon med sig av sitt mönster.
3. Ottobre Design: De har så bra mönster i sitt nummer 4/2004.

Dopklänning med släktklenoder

Så har det varit barndop i familjen Kokalal. Båda tjejerna har burit en vanlig, normallång, vit linneklänning på sina dop. Det var så fint och enkelt, men på nåt vis tyckte jag inte det var lika klockrent på lillebror. Han fick, som tredje barnet, en helt ny dopklänning istället - hemsydd såklart!

Mönstret kommer från Ottobre 1/2003, men är en kombination av de två olika modellerna. Jag är egentligen inte någon spets- och ryschpyschmänniska, men på en dopklänning får det gärna vara lite spetsar. Fortfarande föredrar jag dock de lite rakare linjerna, så det blev ärmar utan rynk.  Rynket i livet behöll jag ändå; det gav ett fint fall åt klänningen.

Med tygvalet fick jag hjälp av min snälla svägerska (och lillebrors gudmor), som följde med till Jofotex och rumsterade bland tyghyllorna. Det blev ett bomullstyg med lite struktur till själva klänningen och ett tunnare bomullstyg med broderade små blommor och hålmönster i till draperingen. Jag gjorde alltså inte som i ursprungsmönstret där det lite genomskinliga tyget skulle vara även liv och ärmar utan valde att ha det till drapering istället.

Jag är väldigt nöjd och glad för dopklänningen, men det roligaste med den är ändå att den insydda spetsen i mittstycket fram samt i ärmarna är handvirkad spets som mina föräldrar fick i lysningspresent av en god vän (som även jag känner). Det är hantverk på riktigt, det! Kan ni förstå hur mycket noggrannhet, omsorg och tid som lagts ned på bara en liten bit av den spetsen? Jag bockar och bugar inför det! Sen har vi kantspetsen; den är visserligen inte handvirkad, men har en historia ändå. Den kommer nämligen från min mammas mormor och har legat i (nästan) glömska fram till nu. Det känns verkligen fantastiskt roligt att få använda dessa små detaljer till en dopklänning som kanske, om barnen vill, kan bli någon slags familjetradition.

Mönster:
Ottobre 1/2003, en blandning av två mönster. Storlek 74.

Material:
Bomullstyg med struktur och bomullstyg med broderade blommor och hålmönster, båda från Jofotex.
Bomullsbatist som foder. Köpt från Stoff och Stil.
Mellanspets som är handvirkad av en bekant och kantspets ärvd från min mammas mormor.

Bäst just nu:
Ytterligare ett plagg där jag har "utmanat mig själv" och sytt något jag inte provat tidigare. Det ger verkligen en särskild känsla. Extra roligt också att få använda "släktklenoderna" till något speciellt.

Sen måste jag ju berätta om äldsta dottern, som precis innan vi gick från dopet, gick fram till prästen och sa: "Min mamma har sytt dopklänningen. Och hon har sytt min klänning också". Och hon sa det på ett sätt som visade att hon var så stolt över mig! Jag blev riktigt rörd!

Sämst just nu:
Att lillebror i ett sätt att uttrycka sin tillgivenhet sög sig fast som en sugfisk på min haka. Så om ni ser någon gå runt med en sexmånaders på armen och ett stort rödlila sugmärke på hakan så kan ni väl hälsa? Då är det jag!

Schyssta muddjeans

Får jag lov att presentera ett par riktiga favoriter? De här nöts rejält, kan jag säga. Inget märkväredigt egentligen, men med de orangea muddarna och stickningarna passar de så himla bra till mycket och piffar upp de tristaste tröjor. Fast när jag tänker efter så har lillebror inte så mångar trista tröjor. Det har jag sett till, haha!

Mönstret är detsamma som till dessa (tack igen, Mimmi, för inspirationen!), med fuskfickor fram och besparing bak.  Jag breddade varje ben två centimeter och förlängde lite, lite. Vips så blev en storlek 68 till en 74! Det dunkar ju att gör så en storlek upp och ned, men sen får jag nog ta och rita ett nytt mönster.

Mönster:
Eget, Mimmiinspirerat, storlek 68 breddat och förlängt till 74 (eller 68 stv + 14.

Material:
Ett jättehärligt jeanstyg i bomull, polyester och elastan från NeaNobelle. Köpt på Syfestivalen i våras.

Bäst just nu:
Detta är absoluta favvobyxan! Speciellt snygg är den med en röd-och-vitrandig Polarnbody som lillebror ärvt av sina systrar, klöverbodyn i grönt och kuvertbodyn.

Sämst just nu:
Jag borde verkligen lämna in mina maskiner på service. Men hur i hela friden ska det gå till? Jag har så mycket jag vill sy, spå det finns inte en möjlighet att vara utan maskinerna ens två dagar!

Ugglor till Edvin

Ett litet uggleset har, liksom en liten Edvin, just sett dagens ljus. Min snälla svägerska ville uppvakta sin kompis som just fått en liten son med ett Kokalalplagg. Det är så roligt; en sån ära!

Efter lite konfererande på hemmaplan bestämde hon sig för de bruna ugglorna (de är fortfarande en av mina favoriter också, faktiskt) med ett par muddbyxor till. Velour kanske blir för varmt, funderade jag, och undrade om stretchfrotté kunde göra jobbet också? Det kunde det. Jag hade en meter himmelsblå hemma. Den är bara så fin! Så med lite blå täcksömmar på bodyn och bruna muddar på byxorna blev det ett litet välmatchat set. Som jag har förstått det blev det en uppskattad present också.

Mönster:
Egna, strl 62. Byxornas mönster är nygjort.

Material:
Ugglor i stretchjersey från Jofotex.
Himmelsblå stretchfrotte från Nea Nobelle (förra året).  Kanske från Syfestivalen?

Bäst just nu:
Våren! Det är något magiskt när häggen blommar. Varje år stannar tiden till ett litet tag just då och så fort den har blommat över börjar jag längta till nästa vår!

Sämst just nu:
Trasiga tvättmaskin som aldrig blir hel trots att reparatörerna avlöser varandra.

I andra färgställningen

Nån som har missat Znok Designs deer-tyg? Tveksamt! Här är i alla fall färgställning nummer två (den första hittar ni här), i härligt klargrön. Den lila nyansen i mönstret plockade jag upp med lila kantband.

Den stora tunikan är i storlek 104 och ska bli en kalaspresent till lillasysters kompis som har kalas på lördag. Det rätt känns riskfritt att skriva om det här, jag är ganska säker på att de inte läser bloggen, eller ens vet om att den finns. Och OM de ändå skulle göra det så har förresten lillasyster redan skvallrat. Det var nämligen det första hon gjorde när hon träffade sin kompis efter att vi kommit överens om att jag skulle sy den här tunikan. :-)

Den lilla klänningen är i storlek 74 och fick följa med en kompis lilla dotter hem efter att de varit här på lunch och skogspromenad idag. Jag valde att sy ett sprund i raglansömmen den här gången. Men guuuud vad det krånglade. Jag sydde och repade och sprättade och svor och sydde igen och svor ännu högre. Tror bergis jag repade upp sömmen sex gånger. Så kikar man under kantbandet är nog tyget helt perforerat. :-) Till sist strök jag på formband i svängen på framstycket och då gick det faktiskt bättre. Så det kan ju vara ett tips när det krånglar att sy kurvor med bandkantaren.

Mönster:
Egna, strl 104 resp 74.

Material:
Deertyg i bomull/lycra från Znok Design.
Lila jersey i bomull/lycra till kantband. Köpt hos Jofotex.
Knappar: 9 mm mörk oxid från Babythings.
Bäst just nu:
Först när jag såg tyget blev jag lite förvånad. Jag hade fått för mig att det skulle gå i olivgrönt. Nu tycker jag det är toppen! Ihop med lila blev det en riktig färgklick och liknar inga andra tyger. Hoppas att kompisen gillar det. Behöver jag säga att lillasyster också vill ha en?

Sämst just nu:
Det verkar som att nåt galet händer alla mina projekt nu. Jag gör tabbar och tankevurpor hela tiden och får sprätta och sy om. Och att sitta två kvällar och sy om samma kantband sex gånger är ju faktiskt inte helt friskt! Men som nån klok bloggläsare sa, inte ordagrant men ändå: jag är inte bara synörd -jag ammar också! Och man BLIR verkligen korkad av det!

Så kom sommaren!

Nu har vi sommar! Med råge. Inte mindre än 23 grader varmt var det här idag. Allt blommar och doftar och fåglarna sjunger! Lillebror vill helst inte ligga i vagnen. I alla fall inte på rygg. Han vill upp, upp, upp och jag klandrar honom inte - vem vill inte möta våren?

Men ska man upp i Babybjörnen måste man skydda lilla hjässan. -Solhatt på! Solhatt, ja. Kanske läge för något annat än storasystrarnas gammelrosa med blommor? Jag ville sy en i Deerdots klövertyg! Men då ville jag ha ett mönster som passade och som var som jag tänkt det också. Som vanligt nu för tiden började jag projektet med papper pch penna i hand. I boken Mönsterkonstruksjon og modellering av Rigmor Haugsand (ISBN 82-584-0235) får man bra beskrivet hur man ska tänka. Men det där med mått på huvudhöjden på barn tycker jag är svårt. Enligt Svenska Textilforskningsinstitutet ska ett barn som är 74 cm långt ha en huvudhöjd på 11 cm. Men det stämmer ju inte alls; 11 cm är ju ingenting om man ska mäta från nackkota upp till huvudets topp. De måste mena något som jag inte förstår! Någon som vet och kan förklara?

Istället för att börja hitta på mina egna uträkningar eller lägga för mycket tid på hur Svenska Textilforskningsinstitutet resonerar kikade jag på en solhatt som jag vet har passat och utgick från topprundelns radie plus sidostyckets höjd och ritade sen en hatt med tårtbitskulle. Just det med tårtbitar och brättets vinkel beskriver de så bra i den mönsterboken jag nämnde.  Brättet gjorde jag extra långt som skydd mot solen.  Kanske att jag ska korta av det lite ändå.  Det är på gränsen.

Sen det här med mösstorlekar. Jag läste på nåt mönster att 48/50 ska vara från nio månader. Och nio månader ska vara strl 74 enligt mina papper. Så då ritade jag en storlek 48 cm. Silly me! Jag var ju på BVC för en vecka sen och konstaterade att lillebrors huvudmått var 42 cm. Och ändå gör jag mössan 48 cm! På tok för stort, förstås. Bara att rita ett nytt mönster och göra om. Jag lade till två cm på huvudomfånget så storleken blev 44 cm och den mössan satt bra. Hjälp mig att komma ihåg det: att ta huvudmåttet plus 2 cm om man gör en solhatt i normaltjockt bomullstyg!

Mönster:
Eget, strl 44 cm, till lillebror 6 månader.

Material:
Deerdots bomullstyg
Tunt gardinfoder från Jofotex på insidan.

Bäst just nu:
Roligt att ha en lite personlig solhatt. Eller som en kompis sa: "den passar hans ögon perfekt".
Sen var det roligt att upptäcka att det faktiskt var riktigt enkelt att konstruera solhattsmönster från scratch. Ska knäcka det där hur man tänker med huvudhöjden och hur långt ned en hatt "ska gå", bara.

Sämst just nu:
Den observante ser att hatten saknar Kokalallapp. Det stämmer. De är nämligen SLUT. Och jag har inte ens hunnit beställa nya. Så när det är viktiga plagg är det återvinning på hög nivå som gäller...

Nya bralls

De här byxorna har en liten egen histora: Vi är ett litet gäng som brukar träffas och ha syhelger. Det är så härligt, för alla delar med sig av tips och mönster, sybehör och tyger. Jättekul och inspirerande att prova att sy efter någon annans mönster ibland. Den här gången hade jag fått låna ett muddbyxmönster av Mimmi. Hennes byxor är så fina! Men eftersom lillebror var med till träffen blev det inte så mycket sytt som det brukar och jag kom hem med mönstret istället. Äsch, ett par muddbyxor ska ju inte ta så lång tid att sy, tänkte jag och planerade in det på en lillebrorsovning. Men tji fick jag! Först sydde jag besparingen åt fel håll två gånger (och upptäcker det inte förrän jag sytt dubbla stickningar och allt, såklart) och sen, efter att ha sytt dem båda och sytt ihop byxbenen - inser jag att de är olika långa. Vet ni vad jag har gjort?! Jo, ritat av två frambyxor i olika storlek, sytt på besparingarna på den minsta och sen försökt göra ett par byxor av dem! :-D Och att det kunde ta så lång tid att upptäcka det!!

Eftersom jag gett mig tusan på att jag ville ha ett par muddisar i vävt tyg, som är lite formade och inte bara i ett stycke som många muddisar i velour ofta är, fick jag börja om från början och rita ett eget mönster. Jag visste ju inte ens vilka storlekar jag hade ritat av, så jag fick tänka själv. Så snopet - jag som helst hade sluppit!

Efter en del pyssel blev det klart, i stussvidd + 10 cm. Premiärbyxorna blev i brun manchester med orangea stickningar. Jättefint ihop, tycker jag! Och visst är det snyggt ihop med ugglebodyn?

Mönster:
Eget, strl 68. Klart inspirerat av Mimmi.

Material:
Bru manchester och mudd från Stoff och Stil

Bäst just nu:
Tycker så bra om byxorna. Tänker att de nog blir härliga att sy i linne till sommaren också, så det blir lite svalt och skönt.

Sämst just nu:
Såklart hela tabben som gjorde att det inte tog en timme utan fyra dagar att fixa till byxorna!

Oh deer!

Ojojoj! Vilket tyg! Det är så himla häftigt och liknar inget tryck jag sett någonsin förut. Vilka fantastiska idéer Johanna Ahlard, som har designat tyget, har!

Deertyget finns att köpa hos Znok design, men jag läste att Jenny redan har sålt slut 1000 meter av den här färgställningen (finns ju i en grön variant också). Snabbt jobbat! Måste vara nån form av rekord?

Mitt tyg damp ned i lådan idag och jag var så ivrig att jag tvättade, tumlade, klippte till och sydde redan idag. Det är förmånen man har som mammaledig; man kan åtminstone tvätta på dagtid så det är klart när barnen sen sover.  Om de gör det, vill säga...

Mönstret fick bli ett jag hade hemma och den nya ägarinnan är lillasyster som ligger och sover sött. Nu blir hon nog glad - hon har varit lite avundsjuk på storasysters tunikor. Men man kan ju inte alltid sy rättvist, ibland behöver den ena mer än den andra och tvärtom.

Mönster:
Eget, samma som till denna, strl 110.

Material:
Deertyg i bomull/lycra från Znokdesign
Interlock till kantband.

Bäst just nu:
Å waouw vilket roligt tyg! Så annorlunda! Jag gråter blod över att jag köpte en så liten bit och nu är det slutsålt. Snyft!

Sämst just nu:
Bilden ger faktiskt inte helt rättvisa åt tyget (det är ännu snyggare i verkligheten). Kunde ha varit lite bättre vitbalans.

Surfer girl

Varenda eviga år har jag varit sent ute med sommarkläderna. Som att jag vaknat ur idet och kommit ut i vårsolen och först då fattat att det behövs kläder för ett annat klimat! I år var jag lite mer förutseende. Nu har jag åtminstone mönstren klara.  Måste bara hinna sy också...

Ett par är i alla falla klara: För tre (!) år sen bytte jag lite alster med JNYdesign. Bland annat ett par jättecoola surfshorts. Nu ville jag prova att göra ett par i samma stil och sneglade lite på de gamla när jag ritade ett nytt mönster.

Modellen är rak och tight med besparingar och frambyxa i ett. Man lägger alltså mitt bak på tygvikningen och klipper ut besparing och frambyxa i ett stycke.  Det här är första försöket (förutom en snabb prototyp) och jag inser att jag skulle varit noggrannare med vinkeln mitt bak - nu blev det lite som en spets där och så var det inte tänkt!  Annars är jag väldigt nöjd med byxorna.  Materialet är poplin från Michas Stoffecke och ett mjukt, blommigt bomullstyg från Jofotex.  Gylfen stängs med kardborrband - tänk, jag hade matchande turkost kardborrband!  Så häftigt; en sån liten detalj att jaga upp sig över!  De små öljetterna trycktes på plats med prymtången och den turkosa anoraksnodden har jag köpt från Bibbi.
Jag trodde det skulle bli helrätt till min lilla sportiga tjej, men hon var faktiskt lite avvaktande. Tror det var för att hon behövde knyta en rosett i midjan - hon vill helst ha resår till allt!

Mönster:
Eget, 128

Material:
Turkos Hilcopoplin från Michas Stoffecke (dock inte årets)
Blommigt bomullstyg från Jofotex.
Anoraksnodd från Bibbi
Öljetter till Prymtången från Olssons tyger
Turkost kardborrband köpt på Syfestivalen

Bäst just nu:
Jag tycker de blev helcoola!  En himla massa jobb med mönsterritning och petsömnad med detaljer och stickningar, men det gör det extra roligt när det väl är klart.

Sämst just nu:
Ja, det måste ju vara att besparingen blev lite oplanerat spetsig bak.
Och att den nyinköpta tvättmaskinen redan har gått sönder.  En vecka att vänta på reservdelar.  Tusan, så trött man blir.  Elektronik.  Det fick mig att tänka på att jag själv faktiskt föredrar symaskiner utan elektronik också.  Mindre som kan krångla och lättare med reservdelar.  Fast de
med display är ju rätt smidiga, förstås. :-)

Så blommigt det blev!

Som jag skrev för lite sen har storasyster gjort ett språng och vuxit ur många av sina plagg. Dags för lite nytt i garderoben, med andra ord.

Jag gjorde ett nytt grundmönster i storlek 134. Noggrant, noggrant, för jag har tänkt att det ska kunna användas till mycket. Både till tunika med hög kulle som denna och T-shirt med låg kulle. Plus något i vävt tyg om andan skulle falla på.

När mönstrret var klart blev jag varse problemet att hitta roliga tyger till lite större barn. Visst, storasyster själv ville helst ha ZnokDesigns drakar på en tröja, men jag tyckte kanske att det skulle göra sig bättre på en pyjamas möjligen i hennes ålder. Men mellan drakar och svart/glittrigt är det ett rätt stort spann. (Där har alla ni som designar så fina tyger en härlig utmaning - färg till lite större barn!)  Jag fick leta lite i mina gömmor och se efter vad jag samlat på mig under åren. Till slut blev det ett blommigt från MG-tyger (Syfestival 2010), att blommigt från Stoff och Stil (vår 2008?) och ett ...ja håll i er nu... - blommigt från Ohlssons tyger (Tror det var nu i vår.  Jag missade att köpa själv, men som tur var hade Älsklingsfrö köpt lite extra.  Tack för det, Älsklingsfrö!). 

Värst vad blommigt det blev!  Väldigt olika blommor, men ändå.

Mönster:
Eget, strl 134.

Material:
Blommig bomull/lycra från MG-tyger (Syfestival 2010)
Bomyll/lycra från Stoff och Stil (vår 2008?)
Bomullsrib från Ohlssons tyger.  Alla tunikorna är kantade med samma tyg som som de är sydda i.

Bäst just nu:
Ah, äntligen vår!  Underbart!  Bara att se till att hinna njuta; allt går så fort att det är svårt att hänga med.  För ett par veckor sen var det overall som gällde och nu är man stressad över att hinna sy sommarshorts!

Sämst just nu:
Jag gjorde tunikan i Ohlssonstyget lite kort.  Den var egentligen en prototyp, så de två andra förlängde jag fem cm.  Jag gillar när det går ner lite över rumpan.