Trolltider

Man ska inte surfa på tygsidor. Det är farligt. Men jag gjorde det ändå - och föll såklart. Den här gången var det det här fina trolltyget i stretchfrotté som fick mig att öppna plånboken.

Som så ofta när jag har hittat ett tyg jag gillar så bara såg jag på det vad det ville vara. Det bönade och bad att få bli en liten utanpåklänning i storlek 62 med en matchande hätta. Stickningarna fick bli i brun topcoversöm. Visst är det gulligt?!

Mönster:
Egna, strl 62

Material:
Väldigt mjuk stretchfrotté från finska Myllymuksut. Jag har något plagg från när jag var yttepytte i den här kvalitet, men jag undrar om jag har sett den förut. Mjukt som katten är det i alla fall!

Bäst just nu:
Setet ligger här hemma och ser så mjukt och fint ut. Jag är lite glad över färgkombinationerna. Jag gissar att det är rätt svårt att hitta såna här kläder till små tjejer idag. Jag skriver "gissar", för det var ärligt talat väldigt längesen jag var ute och letade barnkläder i butik. Borde kanske ta mig en inspirationsrunda!

Sämst just nu:
En massa "borden". Det där eviga om att jag ju såklart borde sy saker jag har avsättning för. Eller att jag borde starta en försäljningsblogg. Eller att jag kanske borde göra slag i saken att börja skriva lite på engelska också. För det är ju fantastikst roligt att få bloggvänner i andra länder också. Har nyligen upptäckt de finska sybloggarna (de gör fantastiskt fina grejer) och jag inser hur kul det skulle vara att förstå allt. Även om google kan hjälpa lite med översättningen så är det verkligen med betoning på lite.

Retrobralls

Tre par retrobrallor till har sett dagens ljus. Eller två, egentligen, för ett av dem är ett par gamla obloggade.

De röda och orangea (strl 86) ska flytta hemifrån och det tredje, de bruna med nougatbrun stjärna (strl 98), har jag sytt till lillasyster. Tyvärr ratade hon dem komplett. Det som hade varit så fin reklam nu när hon börjat på dagis och allt! :-)

Mönster:
Eget, under ständig justering.

Material:
Velour från olika ställen.

Sämst just nu:
Det gick lite troll i det röda paret. Först hade jag tänkt fel när jag gjorde om mönstret. Det gick att justera, men kändes ändå inte helt hundra. Till mina egna barn hade jag kunnat använda dem, men det kändes inte ok att sälja dem. Så då fick det bli ett nytt par. Men då var den bruna mudden totalslut. Snälla, snälla Kånkarong skickade mig en liten bit så jag kunde färdigställa byxorna. Tack!

Bäst just nu:
Det är just det som jag beskrev här ovan - att man har skaffat sig ett helt litet synätverk genom bloggandet. Och alla är så väldigt hjälpsamma och gulliga mot varandra. Behöver någon hjälp med en sydetalj så finns det någon som har provat. Har man slut på något ställer ofta någon hjälpsam medbloggare upp. Och så vidare. Å vad det är roligt! Tack

Helt underbart, Jenny!

Så har äntligen paketet från JnyDesign kommit! Jag har följt tygernas färd på internet och var snabb som en raket när postens sms att paketet fanns på upphämtningsstället kom.

Jag förväntade mig ju såklart att tygerna skulle vara fina. Och ändå blev jag positivt överraskad! Jag ångrar att jag inte köpte tio meter vardera av den röda och bruna molnvelouren! HELT underbar! Och även de andra tygerna jag köpte var jättefina; de turkosa nyanserna i vågade rändertyget och tyget med stjärnor (dock inte exakt samma nyanser av turkost) var superhärliga. Och den turkosa molnvelouren och bomull/lycran också jättefina.

Jag kunde inte låta bli att hinna med att sy lite igår kväll. Prioriterade bort lite Let's dance, haha! Annars tar omställningen att börja jobba väldigt mycket energi just nu och jag har dessutom två påbörjade par retrobrallor som jag skulle vilja ha varit färdig med för länge sen. Men detta var lite force majeur i sysammanhang kan man nästan säga, så nu blev det i alla fall två små utanpåklänningar i röd molnvelour. Den som ses på bilden är den lilla, i strl 62. Den stora, i strl 104, ligger just nu och sover middag. :-)

Mönster:
Egna

Material:
Fantastiskt velour med moln från JnyDesign. Finns i brunt, rött, turkost och cerise. Förhoppningsvis återger närbilden den underbara kvalitén och den varmröda färgen, precis i rätt ton - varken för mörk eller för ljus.
Brun hilcomudd till kantning.

Bäst just nu:
Tyget, tyget, tyget!! Å, jag är verkligen störtkär i den här velouren! Vill sy en massa fina grejer i den!

Sämst just nu:
Det blev lite hoppstygn i bandkantningen den här gången. EL90-nålar, Hilcomudd, velour och diff 0,5-0,7 och ändå hoppstygn. Hmmm, måste laborera lite. Kanske byta nålar. Skönt att det händer när man syr dotterns kläder. Då kan jag kosta på mig att inte sy om hela tiden. :-)

7 år

Storkusinen har gått och fyllt sju år. Jag blev lite osäker på vad "stora" tjejer vill ha för något men drog mig till minnes att hennes mamma nämnt att det kan vara lite svårt att få tag på lite mer färgglada kläder i storlek 134. Samtidigt ville jag ju inte riskera att hon skulle tycka att det blev för barnsligt. Jag körde därför med hyfsat säkra kort; en turkos/ceriserandig tröja i allra härligaste campantrikå och en velourkjol i en något mörkare turkos nyans.

Lite orolig var jag ändå för storlekarna, speciellt längden på kjolen. Lyckligtvis hörde mamman av sig och berättade att kläderna passade perfekt. Puh!

Mönster:
Tröja - Ottobre creative 301.
Kjol - eget

Material:
Både campantrikå och velour från Michas Stoffecke. Tror jag, för jag hade det här hemma på hyllan.

Bäst just nu:
Jag har sagt det förut och säger det igen - campan är det allra härligaste tyg jag har haft. Plaggen håller färg, form och struktur tvätt efter tvätt efter tvätt. De bleks aldrig. Och noppar inte. Eller töjs. Dessutom är de alldeles underbart mjuka att bära. Inser att jag måste börja sy till mig själv också i denna kvalitet.

Sämst just nu:
Tyvärr priset på campantrikå. Nästan 200 kr/m. Det får en att ta en extra funderare, speciellt som man kanske tänker att "randiga tyger finns det ju hur många som helst". Men det är värt det. Fast man ska nog istället vara nogrann med exakt hur mycket man behöver och inte slava iväg en beställning som lämnar en oanvänd dm eller så.

Röda manchesterjeans

Har för mig att jag för ett tag sedan lovade en livebild på byxorna jag sydde? Det får bli en livebild på ett par andra, fast i samma modell istället.

Jag tycker så mycket om den här modellen, som kommer från en japansk mönsterbok. Den här gången är byxan sydd i röd manchester.

Mönster:
Samma som till dessa, men denna gång blev det utanpåfickor fram.

Material:
Röd manchester från Nea Nobelle.

Bäst just nu:
Ihop med den tight tröja, typ Ottobre Creative 301 blir det verkligen jättesnyggt. Eller som en mamma till en skolkompis till dottern uttryckte det - sådär gick ju vi klädda när vi gick i skolan. :-)

Sämst just nu:
Just nu har jag lite sorg. Jag sörjer att mitt hemmaår med ungarna är slut. Visst har jag en fantastiskt arbetsgivare, bra jobb och trevliga arbetskamrater och allt, men det hjälper liksom inte helt när man just har tagit adjö till det bästa året i sitt liv. Och samtidigt är jag så oändligt glad att jag fick chansen och tog den. Så det är både sämst och bäst!

En riktig favvis!

Ett par såna här byxor har jag velat sy länge. Jag har sett olika varianter på bloggarna och tänk att "ett sånt mönster måste jag rita". Men så satt jag med en kopp kaffe och bläddrade i senaste numret av Ottobre (vet, det har kommit ett senare, men det har inte landat här ännu) och då bara var mönstret där! Helt perfekt. Dessutom hade jag redan när jag kastade mig över tidningen första gången vikt in ett hundöra just på den sidan, men det hade jag förträngt långt ned i mitt undermedvetna.

När jag bloggade om min Elvisoverall kommenterade Fia att hon hade haft en liknande i brunt med orange blixtlår. Det tyckte jag lät så himla häftigt att jag bara var tvungen att sy i det nu! Så det fick bli brun velour mot orangea fickor, kantband och dragkedja. Och jag ville inte ha ett dolt blixtlås - här skulle kontrastfärgen minsann synas!

Jag lade ned ett omsorgsfullt jobb på dessa byxor. Konstrastsömmar med topcoversöm på fickorna, rynktrådan runt fickorna och mycket noggrant jobb med dragkedjan. Jag använde inget formband utan sydde på dragkedjan direkt på den overlockade kanten. Sen var det faktiskt inte så svårt att sticka ihop kantbandskanterna med blixtlåsets sömsmånssnutt emellan.

Byxorna är sydda i strl 62 och får bli en liten fin present. Det är babyboom i min och mina vänners bekantsakpskretsar...

Mönster:
Ottobre 6/2009

Material:
Underbar, tjock, brun Hilcovelour från Michas Stoffecke, Tygpyssling eller Nea Nobelle.
Fickor av små restbitar av orange velour från Sundbybergs Textilcentrum.
Kantband av muddväv från Stoff och Stil.

Bäst just nu:
Ojojoj vilken favort den här modellen var!

Sämst just nu:
jag har så mycket jag vill sy! Plus ett par beställningar som väntar. Och en vansinnig massa idéer. Får ta och gallra och prioritera....

Annorlunda aptunika

Den här tunikan sydde jag för ett tag sen till en liten tjej som skulle komma från Kina hem till sin nya lilla familj i Sverige.

Framifrån ser tunikan ut som en vanlig raglan, men på baksidan har jag gjort en annan skärning (kanske att jag ska höja den lite till nästa gång). Jag minns att jag såg en sån variant på en av min bekantas små döttrar när vi sågs på öppnis i våras (längesen, jag vet!). Jag passade på att fota med mobilen, men tyvärr lever den inte längre (mobilen alltså). Den omkom i en våldsam krasch framkallad av en kombination av treårstrots, ett icke fungerade mobilnät och en vansinnigt frustrerad småbarnsmamma. Vad man lär sig av det? Jo, att innan man slänger sin mobil i golvet ska man se till att tanka ner alla sina bilder och kontakter på simkortet...

Bilden av tunikan fanns i alla fall kvar i mitt huvud och har varit inspiration till detta plagg, sytt i JnyDesigns fina aptyg och enfärgad röd bomull/lycra. Egentligen hade jag velat ha den gul, det hade varit så fint mot lite mörkare hy, men tyvärr hade jag inte tyg så det räckte. Men den röda blev fin den också. Med ett par röda eller bruna byxor till. Det blev de bruna!

Mönster:
Egna

Material:
Hilcovelour nånstans ifrån
Trikåtyg från JnyDesign

Bäst just nu:
Jag gillar den här modellen! Det kommer absolut bli fler såna framöver. Och det var lite slit med mönstret (egenritat), men det blev bra till slut. Tror jag i alla fall. Och hoppas.

Sämst just nu:
Ja, jag är inte precis stolt över att ha kastat mobilen i golvet...

Ingen tomte längre

Lilla fina Ella, som fick tomtesetet innan jul har fått "riktiga" kläder också. Idag hade vi glädjen att få träffa henne för första gången och kunde överlämna presenten. Det är så stort. Att få träffa en alldeles ny liten människa. Å ena sidan stillar man nyfikenheten när det gäller "hur hon ser ut" men å andra sidan blir man bara mer nyfiken på till vilken person det här lilla knytet ska utvecklas. Ja, jag kan inte säga det på ett bättre sätt - det är stort!

Visserligen är de små tomtekläderna i storlek 50 inte är urvuxna ännu (hon hade dem på sig idag när vi hälsade på), men lilla tjejen måste ju få något annat än en nisseutstyrsel också. Och det var inte lätt att bestämma vad, kan jag säga. Jag skulle kunnat sy hur mycket som helst. Säkert en miljon idéer dök upp i huvudet. Till slut fastnade jag i alla fall för en omlottbody (det vet jag att hennes mamma tycker är oöverträffbart), ett par mjuka velourmuddisar och en praktisk utanpåklänning i blommig stretchfrotté. Alla kläderna går att växa i och färgerna kan kombineras med varandra eller fungera var för sig. Och så tycker jag ju att det är roligast att sy små tjejkläder som inte är traditionellt rosa. Dem brukar man ju ofta få ändå. Så i turkost och orange gick det hela. Hoppas det faller i smaken!

Sen får jag ju inte glömma att säga att det var väldigt roligt att träffa lilla Ellas familj också. Alltid lika trevligt!

Mönster:
Byxor och klänning: Egna i strl 62.
Body: Omarbetat mönster från Ottobre 6/2007

Material:
Vit bomull/lycra från Jofotex.
Velour från Michas Stoffecke.
Blommig stretchfrotté från Myllymuksut (I like!).

Bäst just nu:
Jag är så glad för mina kära vänners skull! Så roligt - hurra för hela härliga familjen!

Sämst just nu:
Jag skulle ju inte sy så mycket i jul hade jag tänkt... ;-)

Moln och velour...

...men tyvärr inte velour med molntryck ännu! Det lär vara på ingång i alla fall. I början av januari skulle det ju komma. Och jag gissar att det är fler än jag som är nyfikna på det...

I väntan på den nyheten får jag presentera två alster som är sydda i molntyg i interlock respektive allra mjukaste Hilcovelour. Jag gillar att sy utanpåklänningar i interlocken; den är både tunn och tjock på samma gång. Det vill säga att den passar bra till en tröja utan något under och den passar bra till en klänning med något under. Klänningens kantband och muddarna på byxorna är av samma tyg, Hilcos lite mer ribbade variant. De binder ihop plaggen så man ser att de hör ihop. Såna små detaljer gillar jag!

Det roliga med det här setet är att det är en kompis kusin som beställt till en god väns lilla dotter. Hon har själv fått KokaLalplagg av min kompis i ett par omgångar och nu var hon sugen på att själv ge bort till sin vän. Väldigt smickrande! Så hon ringde och frågade om hon fick komma förbi och se om jag hade något hemma. Ett par retrobrallor följde med hem och sedan valde hon själv ut tygerna till detta lilla set. Mycket bra val, tycker jag. Konstigt nog har jag inte sytt den här kombinationen förut.

Mönster:
Egna, strl 68.

Material:
Molntyg i bomullsinterlock från Jnydesign
Brun velour och brun mudd från Hilco, köpt från Michas Stoffecke eller Nea Nobelle.

Bäst just nu:
Båda mönstren är nya. Jag gjorde grundmönster både för liv och för byxor i storlek 68. Så skönt att kunna se var alla mått hamnar istället för att justera något gammalt mönster jag redan har. Jag älskar friheten som kunskapen om mönsterkonstruktion ger mig!

Sämst just nu:
Att jag inte beställde någon rosa molnvelour. Vet inte varför. Kanske tänkte jag att jag skulle hålla lite i pengarna och att jag inte själv syr så mycket i rosa till mina tjejer. Men det finns ju andra!!

Vågat värre!

Jag hade i princip lovat mig själv att inte sy mer än några bestämda grejer nu på jullovet. Men det gick ju inte! Se bara på det här nya tyget, inte kan väl det ligga på strykbrädan och vänta tills julledigheten är över, heller? Nix pix; jag gjorde om mitt grundmönster som jag haft både till skjorttröjan och Elvisoverallen till en tunika i storlek 104. Sen träddes alla maskiner och produktionen kunde börja!

Storleken är 104 och tänkt att bli en treårspresent till en av yngsta dotterns kompisar som lär ska ha kalas om någon vecka eller två. Det härliga gröna nyanserna bröt jag av med cerisa topcoversömmar. Jag var modig som stickade ned även ärmsömmarna - det är annars ofta där jag åker på hoppstygn. Den här gången stickade jag dock ned sömmen ut mot ärmen, istället för inåt. Axlarna är såpass smala att jag tycker de hade upplevts som för smala om jag stickat dem åt andra hållet. Och så slapp jag ju att få skarven vid axelsömmen så tjock, vilket inte gör något om man är rädd för hoppstygn... :-)

Åter till tyget. Det kommer, som många säkert redan vet, från JnyDesign. Jenny har tagit fram det i tre olika färgställningar som finns att beställa nu. Dessutom kommer ett stjärntyg i samma kombinationer i bomull/lycra och de fina molnen i velour och bomull/lycra. Kika in på hennes blogg och titta! Man kan bli hagalen för mindre!

Mönster:
Eget

Material:
Tyget "vågade ränder" i jätteskön bomull/lycra från Jnydesign. Finns i flera färgställningar.

Bäst just nu:
Kvalitén på tyget är jättehärlig. Jag vill faktiskt påstå att det är rätt lätt att sy i, trots att det är bomull/lycra som gärna krullar upp sig lite.

Sen kan jag itne låta bli att skriva snön. Det är för att jag, när jag läser det här senare, ska komma ihåg hur underbart, otroligt vackert det var den här dagen. Varenda flinga av 2 dm nysnö ligger kvar på träden och allt är alldeles inklätt i fjäderlätt pudersnö.

Sämst just nu:
Att min dator har ätit tygdamm och låter som om den har fått lungsot eller något annat otrevligt. Undrar hur länge till den håller...