Träffat Lenny?

Här kommer en vidareutveckling av velourklänningen jag sydde till Lucia. Jag ville ha den lite kortare, kanske något insvängd och lite mindre krage. Sagt och gjort. Jag putsade till mitt mönster och satte försiktigt saxen i velouren "Lenny" som jag köpte hos Nea Nobelle på Syfestivalen. Jag hade sneglat på den länge, men tyckte det var dyrt lite över gränsen. Men när jag sen stod i princip intill det en hel lördag var det kört! Jag kom hem med en dryg meter i alla fall! Och tror ni inte jag klippte fel ändå, fast jag var så försiktig?!

Inte nog med att jag klippte fel - när jag hade klippt till alla delar och städade bland grejerna i syrummet hittade jag plötsligt det riktiga velourklänningsmönstret. Det jag hade ritat först, sen ratat och förbättrat. Gissa om jag blev trött på mig själv. Jag beslöt i alla fall att sy klart klänningen, för det var ju inte fel på mönstret egentligen, bara att jag hade tänkt lite annorlunda. Faktiskt blev jag väldigt nöjd med klänningen i alla fall - tur det med dyra velouren och allt. Det är alltså ingen risk att Lennyklänningen inte kommer till användning! :-)

Jag borde egentligen kombinera ihop de båda, så har jag fått den optimal. Det jag gillar med den förra är att den är rakställd och har pös i ärmarna. Det jag gillar med den här är den smalare kragen, att den är lite snävare och lite kortare.

Jag hade lite pyssel med mönsterpassningen. När det är radnigt tyg känns det så himla viktigt att få till ränderna jämnt, framförallt på framstycket. Först började jag med att tråckla med vanlig sytråd, men det drog sig ändå (trots att jag hade använt formband som jag strukit fast där jag skulle sy på dagkedjan). Då tog jag till limsprayen! Jag maskerade tyget med ett papper. Försiktigt sprayade jag sen lite limspray på framstyckets sömsmåner. Sen gick det bra att fästa mot dragkedjan och nåla ordentlig med vanliga synålar. Kanske är det fusk med spraylim, men ibland är det rätt bra att ta till!

Mönster:
Eget

Material:
Randig velour "Lenny" från Nea Nobelle.
Dragkedja
Formband till framsyckena där dragkedjan sitter
Vlieseline för stretchtyger till kragen.

Bäst just nu:
Kanske mönsterpassningen av ränderna. Och så är jag faktiskt rätt stolt över min klänning, för trots de små missödena på vägen tycker jag den blev riktigt fin.

Sämst just nu:
Att jag dabbade mig med mönstret. Det blev ju bra ändå, men jag hade så gärna velat ha ärmarna lite pösigare. Jag skulle också behöva snickra lite på formen på kragen i bakkant.