måndag 6 september 2010

Presenter

Det är roligt att sy när det man gör blir uppskattat. Det blev de här två tunikorna. :-) Egentligen var det tänkt att båda skulle bli födelsedagspresenter till äldsta dotterns kompisar, men så blev den ena kär i en ceris molnmössa, så då blev den presenten given. Den blommiga tunikan hamnade istället i dotterns ägo. Just tunikor är faktiskt en hit till min lilla klänningsvägrare. Då går det bra att vara lite fin utan att behöva ha klänning och strupbyxor eller tights. :-)

Mönster:
Eget, strl 122/128

Material:
Cerise husvagnstyg från JNY Design och en blommig Hilcotrikå från Michas Stoffecke. Stoff&Stilmudd till kantband.

Bäst just nu:
Jag nästan pöser över av stolthet och glädje när jag ser att plaggen jag sytt och dottern gett bort används på skolan. Och när dessutom småsyskonen kommer i dem ett par år senare är det extra kul. Då vet man att de gick hem och att kvaliteten var bra.

Sämst just nu:
Ja, det är dags för ett erkännande. Jag är tygoholic. Jag KAN inte köpa tyg bara till ett enda plagg. För tänk om nån vill beställa ett plagg av just det tyget? Eller om nån blir förtjust i det jag skulle vilja sy en present. Eller om jag skulle bli ledsen när någon av döttrarna växer ur plagget och jag inte kan sy ett nytt i nästa storlek... Bara tanken på att ett tyg tar slut i hyllan får mig att rysa. Samtidigt som jag VET att man inte kan ha hur mycket tyg som helst. Och att man antagligen inte syr ett till plagg i exakt samma tyg så fort barnen vuxit ur sina storlekar... Jag jobbar på självbehärskning...

9 kommentarer:

m.j.o.e sa...

Jättefina tunikor. Alltid roligt när det man gör uppskattas. Håller med dig när det gäller tyger...svårt att behärska sig. :)

Lallis/Helene sa...

Håller med dig om tygbegäret. Jag får alltid lite ångest när något av tygerna tar slut... för tänk om...! Tex har jag en rätt så stor bit av det orangea kanintyget kvar som jag bara inte kan förmå mig att sy något av även fast jag ju tycker det är jättefint. För tänk om jag kommer på att jag vill sy nåt ännu bättre längre fram och det då tagit slut. Men nu ska jag ta mig i kragen och sy en klänning till dottern av det, snart...ska bara bestämma mig för vilken modell det ska bli;)

Jättefina tunikor du sytt! Kul när de verkligen uppskattas!

Nilla sa...

Fnissade igenkännande åt dina tänk om...;)

Du ska vara stolt. Fina tunikor också!

Mimmi sa...

Jag insåg att jag verkligen måsta ta tag i mitt beroende (tyger) när jag städade mitt syrum. Trots utökning med en hel garderob i våras så är nu ALLA full och det får inte plats med några fler om det inte skall ligga på tillklippningsbordet eller databordet. Fast det gör kanske inget ;-)

Som vanligt härliga tunikor och jag förstår stoltheten.

Strömming sa...

Härliga tunikor! Håller med om tyger, man köper alltid mer än man behöver just för att - tänk om! Fast just nu är det med glädje jag klippt slut p flera tyger för att kunna fylla på med nytt! Och i veckan kommer mer än 400 meter tyg hem till mig så jag hoppas på att fler tygoholics vill dela det med mig!

Åsa Tidqvist sa...

Åh, det där med tyger ja...känner precis som du! man vill kunna sy men ändå ha det kvar, typ för evigt, ifall ngn frågar, ifall man vill sy en till, osv.
Men, det kommer ju alltid nya också! Fina tunikor har du sytt!

od Andulky sa...

Superfina tunikor och jag känner väl igen mig även om jag just nu har ganska lite tyg hemma :-(.. Jag har även ett problem med att när jag syr till andra tycker jag ofta att det är så fint i just det tyget att mina barn måste ha samma, så de får väldigt mycket....

Anja Allvin sa...

haha, tygoholic :-))))
Men om du vill ha lite grattis tyg kan du kanske kolla på min tävling :-)) http://ladushkidesign.blogspot.com/

Heimlaga sa...

Så sant allt det du skriver!