Liten lite mindre liten

 

Liten lillkusin har gått och blivit en lite mindre lillkusin.  Det är inte klokt hur fort två år kan gå! Tänk att det har gått så lång tid sedan lillkusin och lillebror var två små nyfödda korvar.  Nu är de istället två mycket bestämda tvååringar som vill upptäcka och styra världen med sina egna viljor.  Samtidigt som de är så små och kramiga fortfarande. Tvåårsåldern är fantastisk, tycker jag.  Trots all trots! Tänk alla ord som kommer, den lille medhjälparen som vill vara med och hjälpa till överallt och den tilltagande förhandlingsförmågan som gör att det blir en dialog kring saker.

Eftersom tiden går så fort blir små plagg rätt snabbt avlagda.  Jackan lillkusin fick i fjol är för liten och jag tyckte det kunde vara en trevlig födelsedagspresent med en ny.  Den här gången gjorde jag den mer vinterfodrad; jag gjorde den 2 cm rymligare och lade till ett lager microfleece mellan det quiltade fodret och manchesteryttertyget.  Det limmade jag först fast på fodertyget med en temporär limspray och sydde sedan fast det på sömsmånerna.  Förutom att jag även ändrat kragen lite är jackan likadan som lillebrors höstjacka.  Fast en 92:a istället för en 86:a.

Mönster:
Eget, strl 92 BV +18

Material:
Röd manchester och microfleece från Stoff och Stil.
Retrotyg, dragkedja och quiltat foder från mina tyggömmor.

Bäst just nu:
Jag har länge gått och tittat på den här tyggkombinationen men inte kommit till skott förrän nu.  Jag hade först tänkt att lillasyster skulle få en kappa, men nu belv det alltså en jacka i strolek 92 istället.

Sämst just nu:
Ont i ena skulderbladet.  Sådär att det gör ont när jag lyfter armen, tex när jag - SYR!  Och det är extra dumt eftersom det är syhelg i antågande...