Att använda bandkantare till Janome Coverpro

Bild 1: Janome Coverpro med bandkantare monterad på.

Bild 2: Plagg kantat med bandkantare. Notera sömmen på ovan- resp undersidan av kantbandet. På ovansidan är båda nålarna på kantbandet medan det på undersidan bara är den inre nålen som är på. Den yttre är precis utanför så att undertråden täcker skarven.

Fått en bandkantare i julklapp? :-) Eller bara nyfiken på hur andra gör? Jag tänkte visa och tipsa lite om hur jag gör. Och på samma gång samla ihop mina tips så att jag själv kan gå tillbaka och kika när jag behöver.

Jag har haft min Janome Coverpro i drygt två år. Bandkantaren köpte jag till efter ett par månader och det är verkligen otroligt vilken skillnad det gör för finishen på ett plagg. Den kan vara lite svår att få tag på, men man kan ofta beställa hem dem från den lokala symaskinsaffären, eller beställa från tex Sewing Machines Direct (England).

Bandkantare är en apparat som skruvas på täcksömsmaskinen (eller kombinerade overlocker som har täcksöm - läs mer om olika maskiner här) och viker en remsa i trikåtyg, spänner den rätt och leder den i rätt läge för att kunna sys fast på ett plagg. Den finns i olika bredder; till Coverpron finns 8, 10 eller 12 mm (eller om det var 8, 12 ocg 14?). Jag har 12. Sedan finns även olika modeller, de som viker bandet fyrdubbelt och de som viker bandet tredubbelt. Tyvärr finns bara de som viker fyrdubbelt till Coverpron men man kan, om man vill, göra som Gekko och köpa en bandkantare avsedd för industrimaskiner och justera lite, så kan den användas till en coverpro också. (Läs mer här).

Det fiffiga med bandkantaren är att du inte behöver tänka på hur lång muddremsan ska vara. Hur mycket remsan drar ihop sig justeras istället med diffmatningen, eller rättare sagt differentialmatningen. Här är det istället bredden som är viktig: Man klipper till en remsa, exakt 42 mm bred. Jag brukar ta hela tygbredden, så har jag så det räcker. Skärmatta och skärlinjal och tillhörande kniv är kanon att ha om man ska sy mycket med kantband. Då blir remsorna jättejämna och fina, vilket är a och o vid bandkantning.
Bild 3: Skärmatta, skärlinjal och skärkniv är guld värda om man syr mycket med bandkantaren.

En annan ganska viktig detalj är hur du ställer in var nålarna ska träffa kantbandet på ovan respektive undersidan. På ovansidan är det ju självklart att man vill ha båda nålarna på tyget (kantbandet). Men på undersidan ska ena nålen vara på kantbandet och den andra precis utanför. (Se bild nr 2 ovan). Hur nålarna ska träffa justerar man med de två skruvarna högst upp på bandkantaren (se bild nedan). Gör man det en gång så behöver man inte göra det varje gång man ska sy.

Komplettering: De två vita skruvarna i nederkant reglerar hur långt in på tyget kantbandet hamnar. Den justeringen behöver man inte heller justera speciellt ofta. Tror ärligt talat inte jag gjort det någon gång!

Bild 4: Bilden visar skruvarna där man justerar hur översidan av kantbandet justeras i förhållande till undersidan.

Innan jag trär in kantbandet i bandkantaren klipper jag det spetsig längst fram. Då går det lättare. Sen tar jag pincetten till hjälp för att dra fram den genom kantaren.

Jag nämnde diffmatningen förut. Den är det viktigaste av allt! Med hjälp av den bestämmer du hur mycket du vill att tyget ska rynkas. Tar du en högg diffmatning (1,5 till 2) kommer tyget att rynkas (och det vill man ju inte när man syr tex halslinningar, men däremot om du vill rynka en ärm tex). Vid kantning av halslinningar på tröjor sydda i stretchiga tyger (typ tunn bomull/lycra) med stretchig muddväv (typ stoff och stils mudd) kan man behöva gå så långt ned som till 0,5. Kantar man med mindre stretchiga tyger kanske eller om man syr kantband på en tröja i interlock (typ molntyg) är det inte lika känsligt, så kanske 0,75. Eller upp mot 1. Men det måste man nästan prova sig lite fram till. Jag brukar alltid ha steglängden på max (=4) när jag bandkantar. Annars brukar jag ha den på 3-3,5.

I början när jag sydde fipplade jag mycket med trådspänning och pressarfotstryck. Nu använder jag i princip alltid samma; trådspänning 3-3-3-2 och pressarfotstryck 1. Om jag ska passera skarvar drar jag lite i tyget bakm pressarfoten och hjälper tyget på traven. Och när jag bandkantar sitter jag nästan alltid med en pincett intill kantbandskanten (på höger sida om pressarfoten, strax framför den) . Skulle det se ut som att kantbandet glider iväga så att stygnen hamnar utanför petar jag det inåt med pincetten.

Bild 5: Håller man pincetten mot kantbandets ytterkant när man syr är det lätt att se till att nålarna inte hamnar utanför kantbandet.

Hoppstygn då? Jo, det är klart att det blir hoppstygn ibland. Men faktiskt inte så ofta längre. Bästa sättet att undvika det är att byta nålar. Jag använder oftast Schmetz EL-nålar när jag bandkantar. Använder jag fina, tunna tyger tar jag EL 80 och kantar jag med grövre tyg använder jag oftast 90-varianten. (Finns att köpa hos Bibbi, se vänsterkolumnen på bloggen). Ibland har jag faktiskt vanliga 75-nålar också, men bara Schmetz. De är de enda som ihop med mitt exemplar av Coverpro inte har gjort hål i interlocktyger. Det kan också funka att höja pressarfotstrycket (skruva nedåt på den vita skruven på Coverprons ovansida) när man kör över skarvar, men jag tycker inte det har så stor betydelse längre. Skulle det bli hoppstygn ändå är det snyggaste att justera dem för han, med nål och tråd. Att fiska upp det överhoppade stygnet från avigsidan och fästa det.

Liten lathund över diffmatning:
Interlocktrikå kantad med interlock eller ej så strechig muddväv:
Ex: Molntyg kantad med molntyg
Diff strax under 1

Interlocktrikå kantad med strechig muddväv:
Ex: Molntyg kantad med stoffochstilmudd
Diff ca 0,75

Tunn trikå kantad med ej så stretchig muddväv:
Ex: Husvagnstyg eller nattågstyg (i bomull/lycra) kantad med tunn interlock (som tex på en omlottbody)
Diff ca 0,75

Tunn trikå kantad med stretchig muddväv:
Ex: Halslinning på tröja i husvagnstyg eller nattågstyg (i bomull/lycra) kantad med muddväv typ Stoff och stil.
Diff ca 0,5

Övrigt:
När jag kantar tex en tröja syr jag först ena axelsömmen, sedan bandkantar jag och sedan syr jag andra axelsömmen. Eller också syr jag båda axelsömmarna, klipper ett jack någonstans där det inte syns så mycket, bandkantar runt, syr ihop ändarna och syr ned dem mot bakstycket (se bilder på det här). När jag kantar bodies och annat sparar jag ena sidsömmen till sist och syr ihop kantbandet i den sömmen.

Vill man läsa andra tips kan man läsa här.
Sen vill jag rikta stort tack till Mimmi och Gecko och alla andra som kommit med tips om bandkantning!