Bäbisoverall

Jag hade kunnat gå och köpa 25 nya vinteroveraller för samma peng som det har kostat att sy den här overallen. I alla fall om man räknat alternativkostnaden att jag hade jobbat och haft lön istället för att först rita mönstret, sy prototypen, ändra mönstret, sy ny prototyp, ändra mönstret igen och tillslut få en prototyp jag var nöjd med. Sen kostnad för tyg och blixtlås, tiden att klippa till, sy, tråckla och testa, sy igen och för att sen till slut bli färdig. Visst, 25 overaller, men inte en hundradel av den tillfredsställelse som det ger att ha gjort den själv. Något som man varit så noggrann och omsorgsfull med och som man till slut blir omåttligt stolt över. Men det tog nästan fyra veckors sytid!

På ett sätt är det ju bra att vintern kom tillbaks igen, så man fick användning för sin nya overall. Visserligen tog den i lite väl kraftigt i fredags, med 40 cm snö, igenbommade skolor och totalavstängd busstrafik. Talgoxarna hade börjat sjunga så fint för några veckor sen, men nu är det tyst igen. Antingen satte de väl kvittret i halsen eller så frös de helt enkelt fast på sina kvistar när kvicksilvret kröp ner under tjugo minus igen. Hoppas de tinar snart, jag vill så gärna bli lite talgoxglad igen!

Men nu svävade jag ut; det var ju inte djupfrysta talgoxar, utan overaller vi pratade om! Det var första gången jag sydde en overall så innan jag satte igång med projektet hade jag en rätt tydlig kravspec. Det är ju liksom det roliga med att sy själv; att man får det som man vill ha det. Eller i alla fall KAN få det som man vill ha det. Och det ville jag den här gången. Därav alla mönsterändringar och prototyper.

Kravspec:
-Inte för bylsig (bröstvidd + 22).
-Två dragkedjor för att man ska kunna öppna den lätt om man måste ta in vagnen.
-Framstycket ska kunna klippas till på tygvikningen eftersom dragkedjorna ska gå en bit ned på benen för maximal öppning och framflärpen ska vara i ett stycke.
-Framflärpen får inte gå för högt upp så att den kommer över ansiktet när barnet ligger i vagnen.
-Rymlig huva, mössa ska få plats under.
-Huva i tre stycken för att slippa skarv mitt bak eftersom barnet ligger och sover på huvan.
-Ärm- och fotskydd som går att vika över så att inte kalluft kommer in.
-Ärmar och ben ska vara rätt vida nedtill för att vantar och sockor ska kunna få plats.

Mönstret tog alltså sin lilla tid att knåpa ihop. Mest jobb hade jag med huvan. Jag fick konsultera diverse mönsterböcker och testa olika varianter innan jag blev nöjd. När det kom till själva sömnaden var det faktiskt inte så krångligt ändå. Yttertyget är i fleece och overallen fick foder i mysigaste velour. Nästan lite lyxigt att ta en av favvovelourerna till foder, men vad ska man annars med dem till? På hyllan gör de ju ingen nytta. Vindlisten fick bli i orange poplin. Ärm- och benskydden är bruna på ena sidan och turkosa eller orangea på andra, så att om man har dem “stängda”, dvs. uppvikta mot baksidan, så är de bruna och om man har dem vikta över mot framsidan så är de färgglada. De är sydda i muddväv och kantade med interlock.

Tågordning:
1. Sy ärm- och fotskydd, sy fast dem på ärmar och ben på yttertyget.
2. Sy huvan; först foder för sig och yttertyg för sig, sedan vändsy ihop dem och sy en stickning runt.
3. Sy ihop ytteroverall och foder var för sig. I ytteroverallen syr jag fast blixtlåsen med skyddslisten emellan. I foderoverallen sparar jag ett vändningshål i sidan.
4. Vänd overallerna rätt. Lägg framstyckena räta mot räta och sy ihop de båda overallerna med blixtlåsen emellan.
5. Vändsy ihop ärmarna och fötterna, hand i hand. Lägg dem som de ska ligga och vik in sömsmånerna; så att plagget ser ut som det ska göra när det är färdigt. Ta sen tag i sömsmånerna inifrån, genom vändningshålet, och dra fram ärmarna så att du kan sy så blir det rätt.
6. Sy fast huvan mellan foder och yttertyg.
7. Vänd alltihop genom vändningshålet i sidan och sy ihop hålet.

Bra att tänka på:
-Om du har fodertyg som är stretchigare än yttertyget – ta mindre sömsmån till fodertyget.
-Randigt är snyggt, men svårmatchat. Ta spraylim till hjälp! Maska av med mönsterpapper och täck allt utom sömsmånen. Spraya sen med lim på ca 30 cm avstånd. Lägg ihop och sy.
-Testa momenten genom att maskintråckla med långa stygn som är lätta att sprätta.
-Eftersom overallen är vändsydd behöver inte sömmarna kastas. Jättebra att sy med vanliga maskinen om du är osäker. Det är enklare att sprätta en raksöm än en overlocksöm som dessutom klipper bort en del av sömsmånen.
-Klipp ner sömsmånen på ärmar och ben vid ärm- och fotskydden, så blir det inte så knöligt nedtill. Förstärk gärna sömmen innan så det inte repar sig.
-Det är bra att pressa fast formband på fleecen och framför allt velouren där blixtlåset ska sys fast. Det gör att risken att det blir bubbligt minskar rejält när man syr med så många lager.

Tips på böcker om mönsterkonstruktion:
Metric Pattern Cutting for Children’s Wear and Babywear, ISBN 978-0-632-05265-3
MØnsterkonstruksjon og modellering; ISBN 82-584-0235-8
Mönster och konstruktioner för damkläder, ISBN:978-9127-06313-6

Mönster:
Eget, eget och helt eget!

Material:
Brun fleece från Stoff och Stil
Randig velour från Michas Stoffecke (dock för två år sen)
Dragkedjor från Bibbis Textil (tack Bibbi för att du är så himla snabb!)
Orange, brun och turkos muddväv från Hilco, köpt hos Nea Nobelle eller Michas Stoffecke.

Bäst just nu:
Jag är så fantastiskt glad och nöjd med den här overallen! Tror det är det finaste jag någonsin sytt. Nästan så att jag skulle vilja leta upp min gamla syslöjdslärare och visa “Titta, fröken, vad jag kan nu, titta!!”.

Sämst just nu:
Att jag råkade sy mig i fingret med symaskinen. Inget jag kan rekommendera, tro mig! Men jag virade ett par varv med kirurgtejp runt långfingret och fortsatte sy – har man egentid så har man, eller hur?!

Tack till:
-Kånkarong för bollning av viddmått.
-Filten IRMA från IKEA som fick sätta livet till som prototypmaterial!

Omlottoverall till liten Kotte

En liten behöver något varmt tt åka hem från BB i. Förut har vi lånat overall i storlek 56, men den här gången var jag så sugen på att sy något eget. Jag såg i våras, innan jag blivit offentlig med vår lilla kotte, att Jenny på Nea Nobelle hade sytt en så himla fin omlottoverall till sin lilla tjej. En sån ville jag också sy! Enkel och snabbsydd skulle den vara också. Perfekt!

Nu vet jag inte om Jenny och jag har olika syn på vad som är enkelt :-) eller om jag bara har sytt ovanligt få overaller i mitt liv, men SÅ snabbsydd tyckte jag nog inte att den var, fodrad och allt som den är. Eller så var det kanske för att Jenny sydde den för tredje gången? :-) Hursomhelst är den väldigt praktiskt; omlott så att man kan öppna en på en sovande baby, och stängning med kardborrband.

Till yttertyg valde jag en mjuk bomullsfleece jag köpt från Michas Stoffecke. Fodret är en favorit; en brun- och nougatrandig velour som jag köpte på Syfestivalen i MG-Tygers monter och sen kompletterat med hos Jofotex. Nu i efterhand tycker jag den ger lite PoP-vibbar!

I originalmönstret var det vanliga ärmar på modellen, men jag ville gärna ha såna övervikbara, så jag testade att göra det. Det är en sån detalj som jag har tänkt på men dragit mig för jag vet inte hur länge. Och sen var det inte alls så svårt när jag väl kom till skott. Man måste bara tänka till lite. Egentligen tänker man bara att man ritar av halva ärmen (framdelen) ca 7 cm upp och klipper till den i både foder- och vanligt tyg, syr ihop nederkanten räta mot räta och vänder rätt. Sen klipper man ett jack mitt i ärmen från handleden och upp, lika långt som mudden, viker ärmen dubbel med mudden emellan och syr fast mudden med raksöm nära den klippta kanten. Den andra kanten syr man fast sen när man syr ärmsömmen. Låter det rörigt?! Då är det nog mest min beskrivning som är det! Det jag vill ha sagt är att det inte är så svårt; tänk och testa!

Mönster:
Ottobre nr 3/2003 (jag efterbeställde tidningen från Nea Nobelle bara för att få just det mönstret)

Material:
Bomullsfleece från Michas Stoffecke (för över ett år sen)
Randig velour från MG-Tyger eller Jofotex

Bäst just nu:
Jag har så länge gått och fantiserat om att få sy "min" egen babyoverall och här är den nu!

Sämst just nu:
Handledsvidden tycker jag blev lite för bred med vändbara muddar. Jag sklle ha smalnat av mönstret säkert 2-3 cm nedtill, så hade muddarna blivit lite nättare.

Elvisoverall

Kolla den sista bilden!! Visst ser hon ut som en liten Elvis, min yngsta dotter?! Det tyckte i alla fall både maken och jag. Hon själv tyckte mest att det var dåligt att overallen inte kunde snurra. Som kjolar och klänningar kan, alltså. Så den åkte av snabbare än den kom på. När jag berättade att det var en dansoverall tog hon motvilligt på sig den igen i alla fall och provdansade lite.

Om hon inte varit tre år och trotsig och lyckligt ovetande om en massa saker som vuxna vet hade hon kanske kunnat låstas bli lite gladare för den. Då hade hon kunnat förställa sig att jag hade slitit en del för att den skulle bli verklighet. Och blivit glad bara för det. För faktum är att jag haft den i huvudet i över ett år. Ett antal skisser har funnits -och till och med mönster. Flera stycken. Trots det har det inte blivit av förrän nu.

Den blev lite att växa i, märkte jag. Men jag är fantastiskt stolt, för jag har ritat mönstret från första lilla pennstrecket. Med utställda ben, klockade ärmar, spetsig krage och allt. Det är så grymt roligt!!

Tyget är ett rätt stretchigt tyg som kommer från Stoff och Stils butik i Malmö. Jag tror inte det finns i katalogen. Det påminner om bredspårig manchetser men är mjukt som velour och stretchigt som tunnare stretchfrotté.

Mönster:
Eget, hurra!

Material:
Gul, stretchig trikå, som en blandning av velour och manchester, från Stoff och Stil i Malmö.
Gul dragkedja från Bibbi (läs mer om henne i högerkolumnen).

Bäst just nu:
Det har varit så himla kul att sy den här. En speciell känsla att ha gjort allt själv. Noggrannt. Och att ha gjord det för sig själv och i sin egen takt. I ren syglädje.

Sämst just nu:
Ja, det var ju lite synd, om än inte helt otippat, att dottern skulle ta emot den med skepsis. :-) Men hon kanske ändrar sig. Det är ju kul att dansa...