Present.

En sak som gör mig så där väldigt glad och stolt, det är när något barn verkligen uppriktigt ÖNSKAR sig något jag har sytt.  Jag menar, när de kan välja bland alla tänkbara leksaker eller köpta kläder, så önskar de sig ändå något hemsytt.  Så var det med den här klänningen.  När jag frågade mellankusin vad hon önskade sig till den stora dagen (sjuårsdagen) berättade hon att högst upp på önskelistan (till mig) stod ett halsband och en klänning.  Jag lirkade lite och undrade vilken slags klänning det var hon hade tänkt sid, en köpt eller en som jag hade sytt.  -En som du har sytt, sa hon.  Och så visste hon vilka tyger hon tyckte bäst om.  De här turkosa fåren var en av favoriterna som jag dessutom hade tillräckligt av på hyllan.

Brunt kantband blev fint till det turkosa och som en liten detalj fick det bli en turkos knapp.  Den knäpps med en liten elsatisk ögla som jag knöt ihop innan jag stickade ned kantbandet.  Jag trädde alltså den lilla snodden runt kantbandet och vek sedan över bandet mot baksidan och sydde fast. Knappen är en kamknapp som jag tryckt fast bara på ena sidan.  Men den sitter så hårt att det är svårt att öppna snodden, så det är mest en prydnad.

Mönster:
Eget, strl 128.

Material:
Fårjersey i bomull/lycra från Strömming.

Bäst just nu:
Se ovan...

Sämst just nu:
Herregud vilket åskväder som just drog över!  Blixt och dunder på en gång och regn som fullkomligt vräkte ned.  Men lillebror sov ändå.  Jag hann precis hämt lillasyster på dagis innan det verkar dra ihop sig igen.

Sommaren kan komma!

Ja, nu kan sommaren få komma!  Det har den visserligen redan gjort, i går hade vi hela 26 grader, men jag menar att nu har jag fyllt lillebrors garderob med nya, färgglada t-shirts.

Först från vänster är en härlig T-shirt i Znoks sommartyg.  Jag tror aldrig att jag så exakt lyckats få ut en tröja av snuttar som jag haft kvar från något annat som med denna.  Vilken tur, annars hade jag behövt beställa mer, för en tröja i detta tyg skulle lillebror bara ha! Den fick turkos halslinning, turkosa ärmslut och turkosa täcksömmar. 

Nummer två skulle kunna vara min favorit, åtminstone färgmässigt.  Den har isydd ärm med mellanlåg kulle och är sydd i Strömmings hajjersey och grafitgrå kantband och så en täcksöm ton i ton med det orangea tyget, bara aaaaningen mörkare.

I mitten ligger en tröja som är hälften Nyfiqen och hälften Kokalal.  Jag fick nämligen låna Nyfiqens eget mönster när vi sydde ihop senast.  Jag tog en färdigutklippt t-shirt och klippte ut efter den, så något mönster har jag inte, men väl en tillklippt tröja.  Det ska bli en ära att få klä lillebror i den snygga modellen! Tyget är de fina bambisarna från Liandlo, som nog tyvärr är slut för längen sen.  Jag vågade mig på ljusrosa täcksömmar till lillebror och matchade med gröna kantband.

Näst sist i raden är den första t-shirten jag sydde. I det mjukaste tyget.  De gula lejonen är nämligen tryckta på en vansinningt mjuk, kammad (?) jersey med lycra, köpt hos Strömming.  De bruna detaljerna till gör tröjan så fin och stilren.

Sist men inte minst:  En klöverfavorit!  När man trodde att Liandlo hade tryckt sina klövrar i alla färger de kunnat, drämmer de till med en variant som är omöjlig att motstå:  Röda och blå klöver på vit bakgrund.  Så enkelt och sommarfräscht, här med blått kantband och vita täcksömmar.

När nu alla tröjorna ligger här på rad, ser jag att det kunde vara ett bra tillfälle att skriva lite mer om höga och låga ärmkullar.  Nu är det bara en av modellerna som har isydd ärm, hajtröjan, och det är kanske på en tröja med isydd ärm det syns bäst?  Hajtröjan har hursomhelst en medelhög kulle.  Jämför man till exempel lejontröjan i gult (näst sist) med sommartröjan (först), som båda har lika lång ärm, kan man se skillnaden även på raglanvarianterna.  Sträckan från halsen och ned är mycket längre på sommartröjan än på lejonen, eller hur?  Medan sträckan från ärmhålen till ärmens slut är detsamma.  Det är för att sommartröjans raglanärm är ritad utifrån en ärm med hög kulle medan lejontröjan baseras på en låg kulle.  En hög kulle får en mer sluttande ärm medan en superlåg kulle får en ärm som står nästan rakt ut, som ett T.  Antar att det är därifrån namnet "T-shirt" kommer...

Bäst just nu:
Kvällspromenadens doftcocktail av lika delar blommande syrén, påbörjade grillmiddagar och nyklippt gräs.

Sämst just nu:
Att de första, bitska sommarmyggen har hittat in till mitt syrum och biter mina nakna vader medan jag gasar symaskin.

Mormorsrutor

Mycket gulligare än så här blir det nog inte.  Idén att göra mormorsrutor i trikå tycker jag är genialisk. Så jättebra att jag var tvungen att sy ett pyttepytteplagg fast jag egentligen inte har någon att sy det till.  Kanske att det blir en present till grannarna som ska bli farmor och farfar vilken dag som helst?

Som sagt, mormorsrutor.  Och till det ljusrosa täcksömmar och vita kantband.  Så där ljuvt som bara ett första litet plagg kan vara.

Mönster:

Eget, strl 56.

Material:

Jersey med mormorsrutsmotiv i bomull/lycra från Liandlo.

Tunn, vit interlock till kantband.

Vita knappar från the Snapstore.

Bäst just nu:

Åh, det är så sött, så sött!  Nästan så man bir sugen på en fyra.:-)

Sämst just nu:

Det finns så många fina tyger.  Det är ju inte så dåligt i och för sig, men det är så svårt att låta bli att handla och sedan blir det nästan stressande att hinna sy av allt det fina.

Maria Nyckelpiga

Vi blev så himla förtjusta i lillebrors keps, han har den jätteofta och får massor av positiva kommentarer för den, att jag ville göra en likadan till lillkusin.  Jag tog samma mönster som till lillebrors, men gjorde linningen lite bredare eftersom lillkusin har något större huvudomfång.  Och namnlappen fick hamna fram den här gången.

I garderoben hade jag ett rött manchestertyg med svarta pricka som legat och värmt hyllan alldeles för länge.  Det åkte fram och blev till en jättesöt nyckelpigekeps!

Visst är hon för go, lillksusin, när hon spelar fotboll i sommartunika och nyckelpigesmäck?

Mönster:

Eget, strl 52, samma som till denna.

Material:

Prickig smalspårig manchester från tyggömmorna.

Bäst just nu:

Jag blir så glad över att bror min är så förtjust i kepsen.  Det värmer!

Sämst just nu:

Jag kanske kunde haft lite kraftigare mellanlägg i skärmen?  Eller så hade det blivit för styvt då? 

Summertime

Det är grymt, det här tyget!  Ett sånt riktigt gladtyg!  Precis så somrigt som namnet - "sommar".  Jag köpte en lagom bit av Znok på Syfestivalen och hoppas att det ska räcka till en liten T-shirt till lillebror också.  Denna singoalla är nämligen numer lillkusins.

Mönstret är detsamma som till päronsingoallan, men halsringningen är större på denna - av den enkla anledningen att jag tänkte lite fel när jag mätte resåren förra gången.   Den gick lätt över huvudet ändå, så det gör inget, bara att modellen blev aningen annorlunda.  Och än har ingen dött av lite variation.

Mönster:

 Eget, strl 86, samma som till denna.

Material:

Jersey i bomull/lycra från Znok.

Bäst just nu:

Att hela omgivningen doftar hägg.  Jag ÄLSKAR den doften.  Den är, som någon sa, till och med bättre än lukten av kanelbullar!

Sämst just nu:

Att ovan nämna tid är så kort!  Så svårt att hinna med att både dofta på hägg och sy.  Fast jag har ju förmånen att kunna gå omkring och sniffa på dagtid ett tag till.

Ett höjdarpar!

Jag ÄLSKAR den här kombinationen!  Alltså bruna retrobrallor och rött sköldpaddstyg.  Det är bara så himla snyggt, coolt, stilrent, matchigt och jag vet inte vad!

Faktum är att detta är något så ovanligt som en beställning.  Det är inte ofta det sker nu längre, tyvärr, eftersom jag på min begränsade egentid känt att jag måste kunna få sy precis det jag känner för just då.  Annars blir det mer stressigt och betungande än lustfyllt och avkopplande.  Men visst är det egentligen roligt att sy beställningar också.  En vacker dag, när mina egna ungar har tröttnat på mina kläder, då ska jag sy flera beställningar!

Och retrobrallorna...i höst är det FEM år sedan jag sydde mitt första par.  Bore göra en retrobralltårta och ha femårskalas...

Mönster:

Egna, strl 80

Material:

Brun Hilcovelour från tyghyllan.

Sköldpaddstyg från Mina Små - men det sägs att de har lagt av??

Interlock till bodyns kantband och muddväv till retrobrallornas kantband och muddar.

Bäst just nu:

Jag är verkligen galet förtjust i det här setet!

Sämst just nu:

Att det blev en välidgt lång väntan för mottagaren.   Hoppas de tyckte det var värt väntetiden till slut i alla fall.

Med och utan päron

För ett par veckor sedan var vi barnvakt för den här lilla godingen - lillkusin - och hennes systrar.   Lillkusin anlände iklädd sin nya päronsingoalla.  Alltså MED päron.  Fast stannade kvar utan, medan mamma och pappa var och förlustade sig på annat håll.

Egentligen var tyget inte alls tänkt att bli en singoalla.  Det blev en tankevurpa och plöstligt hade jag klippt till den fast jag redan hade tänkte ut att det skulle vara till en vanlig enkel trikåklänning med bruna kantband.  Nåja, det blev ju finst som singoalla också, fast jag missade kantbandseffekten.

Mönstret till singoallan är samma som till cirkussingoallan, fast i storlek 86 den här gången.  Ja, jag blev så förtjust i modellen att jag gjorde mig jobbet att rita det i en storlek till.  Det är lite pyssel med det, eftersom man håller på och klipper upp mönstret och breddar och håller på.  Men det var det värt, tycker jag. 

Mönster:

Eget, strl 86

Material:

Pärontrikå i cerise, köpt på Stoff och Stils nya butik i Stockholm.

Bäst just nu:

Jag gillar både tyget och modellen.  Och busiga lillkusin verkade trivas i sin outfit.

Sämst just nu:

Det är jättekul att Stoff och Stil har öppnat i Stockholm, men jag hade kanske lite för höga förväntningar när jag åkte dit.  Tyckte inte det fanns så mycket, faktiskt (förutom det här och ett par till fina tyger, förstås, men jag hade förväntat mig MASSOR!).  Muddväv och blixtlås var det värt en tripp för, men jag hade sett framför mig mer.  Men de kanske får in mer framöver, vem vet?  Och det är hursomhelst roligt att de nu också finns i Stockholm.

Besatt

Besatt är förmodligen det närmaste man kan komma om man vill beskriva lillebrors sinnestillstånd när han får syn på en traktor.  Han har ett par, tre, andra kärlekar också, som tuppar och bollar (och mamma såklart!), men frågan är om inte traktorer slår allt? Utom mamma förstås. ;-)

Jag vet inte riktigt när den där besattheten tog sin början, men jag tror att det kan ha varit när han fick se sina storasystrar köra traktor hos mormor och morfar tidigare i våras.  Med skräckblandad förtjusning tittade han på när de brummade runt lagår'n varv efter varv.

Den som har följt bloggen länge kanske minns det här motivet.  Det är nämligen morfar själv som har ritat traktorn till lillasyster, när hon var lika gammal som lillebror är nu.  Sen fick den bli screentryck och har efter det prytt ett antal traktorförtjusta små barns tröjor och tunikor.  Och nu var det alltså dags igen.  Den här gången tänkte jag göra tröjorna lite sobert marinblå-röda, men pigga upp det med randig halsringning.  Jag använde randig Campantrikå som jag klippte till på tvären.  Men ärligt talat trodde jag nog att det skulle bli stretchigare än det blev.  Jag tycker allt att det blev lite stumt, jag.  Så pass att jag gjorde halsöppningen större på den blåa, för säkerhets skull.  Förutom det vita trycket och de randiga halsringningarna fick tröjorna täcksömmar i avvikande färger.

Å, jag gillar de här tröjorna! Dels är det så roligt att pappa har ritat traktorn och så är det kul att lillebror är så otroligt fascínerad av just traktorer. 

Mönster:

Eget, strl 86

Material:

Marinblå jersey med lycra från Jofotex

Mörkröd bomull med lycra från Michas Stoffecke

Randig campantrikå, gissningsvis från Michas Stoffecke det också.  Eller Tygpyssling eller NeaNobelle.

Bäst just nu:

Jag passade på tt göra ett extra tryck när jag ändå höll på.  Det ska jag sy på pappas jobbarbyxor som jag i något svagt ögonblick lovade att lappa på knäna.  Mamma, säg inget, det ska bli en överraskning!

Sämst just nu:

Kan faktiskt inte komma på något!

Bodyklänning

I ett nummer av Ottobre för en tid sedan fanns ett mönster på en omlottbodyklänning.  Det tyckte jag var en rolig idé, så jag lät mig glatt inspireras till den här varianten av bodyklänning - alltså en body och klänning i ett. Visst är det himla praktiskt?  Jag ser framför mig att man kan ha den nu på sommaren utan något under och ändå hålla lilla blöjan på plats.  Synd bara att jag inte har någon egen tulta att klä i den. Tror kanske istället det är lillkusin som ska få den. Om hennes föräldrar gillar den, förstås.  För tänk om det bara är jag som tycker att det är fiffigt att ha känning och body i ett?! 

Jag är så väldigt förtjust i kombinationen av de blåa stjärnorna från Jofotex och orange.  Jag minns en orange utanpåskjorta jag hade en gång ihop med ett par blåa jeans, hur fina jag tyckte de färgerna var ihop.  Det är längesen nu, och ibland glömmer jag bort det, men blått och orange gör sig väldigt bra tillsammans.

Men att det skulle ta sån tid att få klänningen färdig då!  Jag som var så ivrig, som lade allt annat åt sidan när jag fick idén i vintras, då när stjärntyget damp ned i lådan.  Sen blev allt liggande halvfärdigt.  Eller snarare nästan färdigt.  Bodyn var klar, ärmarna ihopdragna med en 5 mm-resår och sicksacksöm och kjoldelens fram- och bakstycken rynkade med hjälp av framilonband (ett genomskinligt töjbart band som man använder till tex baddräkter).  Men sen hade det tagit stopp.  Jag tror det beror på att jag inte var helt säker på hur jag skulle få dit kjolen.  Eller om jag var osäker på om min idé ens skulle bli bra. Jag hade nån gång tänkt att jag skulle sy fast kjolen utanpå och täcka sömmen med ett band, men det är ju lite svårt när plagget är så kroppsnära som en body och materialet stretchigt.  Då måste ju bandet vara väldigt töjbart också.  Sen var jag inne på någon sorts passpoal i trikå, i matchande orange.  Det hade nog blivit fint också, men just nu är jag nöjd med att jag lade bodyn platt på skärmattan och kapade den mitt emellan ärmhålsdjupet och midjan.  Sen sydde jag i hop de två delarna igen med kjolen emellan .Gud, så enkelt!  Att jag inte gjort det tidigare!  Efter det var det bara ett par tryckknappar och lite orange rullfåll som fattaes innan klänningen blev klar.  Och måste säga att jag är väldigt nöjd!

Mönster:
Eget, strl 86

Material:
Blå stjärnjersey i bomull/lycra från Jofotex.
Orange, tunn interlock som kantband.
Farmilonband till kjoldelen.
5 mm resår till ärmarnas rynk.
Orangea tryckknappar, 9 mm, från The Snapstore.

Bäst just nu:
Igår och i fredags hade jag "stora färdigställarkvällen". En massa dåliga samveten blev avklarade.  Detta var ett av dem.  Så skönt det är när man fått sånt gjort.  Man borde ha en sån kväll en gång i månaden, eller åtminstone varannan.
Sen tycker jag det är häftigt med rullfållar i avvikande färg.  Det borde jag nog göra lite oftare, det blir så fint.

Sämst just nu:
Att bodyklänningen blev liggande så länge.  Dumt, när det var så snabbt fixat.

Fräscha gekkogrodor

...och hur ser då en gekkogroda ut, kan man ju undra.  Kanske skulle be femåringen rita en?  Då lär jag ju få veta, tänker jag.  Eller så nöjer jag mig med att på ett fantasilöst vuxenvis förklara att det är ett tyg med grodor som kommer från Gekko.  :-)

Jag sydde en t-shirt i det här tyget för ett tag sedan.  Då kantade jag med samma tyg.  Jag blir mer och mer förtjust i den tröjan för varje dag.  Ändå ville jag prova något nytt den här gången, så jag tog vita kantband och vita täcksömmar till den här tunikan som lillebrors kompis fick i sommarpresent häromdagen.  Jag och hennes mamma fångar de sista av våra gemensamma föräldralediga dagar nu och hann njuta av både lunch, försommarpromenad och kaffe med dopp innen dagen var till ända och lillebrors kompis åkte hem med sin tunika i packningen.  Hoppas den passade och kommer till användning!

Mönster:
Eget, strl 86

Material:
Gekkos grodtyg, köps hos Liv Home.

Bäst just nu:
En supermysig dag tillsammans med en god vän och våra härliga ungar!

Sämst just nu:
Att våra kvarvarande gemensamma föräldradagar är så himla få.  Hoppas vi lyckas fånga en eller två innan tiden är ute.
Och så blev vitbalansen lite sådär på sista bilden....

Sicksacktunika

På Syfestivalen i våras fick storasyster följa med, det var bestämt sedan länge.  Som bonus fick vi även med hennes kompis med mamma.  Vi hade en jättetrevlig eftermiddag bland tyger och workshops.  Jag hade lovat storasyster att hon skulle få välja ett tyg till valfritt plagg och undrade om kompisen också ville ha ett; till en blivande födelsedagspresent.  Det ville hon såklart och de två vännerna enads om samma tyg - JNYdesigns sicksacktrikå i grönt och blått.  De var också överens om att det var tunikor det skulle bli.  Två likadana.  De blev likadana sånär som på att Kokalallappen som hamnade på vänster ärm på ena och höger ärm på andra.

Ikväll ska tjejerna ha kalas.  Discokalas.  Så tunikorna får åka av till förmån för guldiga klännignar och neonfärgade strumpor.  Heja!

Mönster:

Eget, strl 140

Material:

Sicksackjersey från JNYdesign.

Svart Stoff och stilmudd som kantband.

Bäst just nu:

Jag är så nöjd så nöjd så nöjd med att jag sorterat ur tre garderober med gamla kläder och annat junk.  Trots att det inte syns någon skillnad så känns det i hela kroppen när man har städat skåp och lådor!  Och jag kom på att jag ju kan lämna iväg mina urvuxna Kokalalkläder till ställen som skickar iväg kläderna till behövande.  Då slipper man vara rädd att möta någon på stan som har lillasysters älskade uggletunika på sig.  Fast det kanske bara är kul?  Men jag skulle nog vara rädd att en inte var tillräckligt fint sydd.  Man utvecklas ju hela tiden och jag ser inte helt utan skepsis tillbaka på mina första alster... ;.)

Sämst just nu:

Skickar en kram till min stackars vårttrötta, halvrisiga make som ska vara hemma med de två yngsta busungarna när jag går på kalas med storarsyster.

Omställning

Vilken omställning!  Huttrande i dunjacka till dagislämningen ena dagen och svettandes i T-shirt till hämtningen ett par dagar senare.  Varken kroppen eller knoppen hann med i omställningen mellan gråskala och knallgrönt eller ljus och mörker.  Lillebrors Emilkeps må ha varit ett av de mest passande plagg vi klätt honom i, men den förmår dessvärre inte att skydda hans små vintervita öron eller nacke mot brännande majsol.

Som tur var var lillebror lika vårtrött som jag så jag hann sno ihop en solhatt medan han sov middag i skuggan.  Mönstret hade jag skissat ihop kvällen innan; jag gjorde ju ett i fjol så det var inte så svårt att göra ett till i storleken större.

Jag gillar verkligen modellen.  Den som gjorde originalet tänkte verkligen till.  Just sydvästformen gör att den går ned i nacken och resårsnodden får den dels att sitta stadigt och dels att hålla längre i storlek.  Den passade till och med lillasyster som lånade den på vägen hem från dagis.

Och just det ja - här ser ni fårtröjan på.  Den blev faktiskt inte alls så tokig som jag hade trott. :-)

Mönster:

Eget, strl 52/54

Material:

Brunrutig bomull från Michas.

Snodd (2,5 mm) och stropp från Syfestivalen.

Pryms öljetter.

Bäst just nu:

Det är något magiskt med solen och ljuset när grönskan kommer.  Hela landskapet liksom målas i grönt och gult på bara några dagar.  Det, och när häggen blommar, är de bästa tiderna på hela året.

Sämst just nu:

Några småjusteringar av mönstret till nästa gång.  Rundningen bak och så ska jag gör den lite plattare högst upp, tror jag.

Babyhjärtan

Men oj!  Det här setet har jag ju glömt att blogga om!  Det sydde jag i våras till en bekants kompis lilla nyfödda dotter.  Jag kan inte förstå att jag glömde att blogga om det; det är ju faktiskt en riktig favorit.  Måste ha varit något väldigt viktigt som kom emellan.  Typ en åttaåring, femåring eller ettåring... Eller kanske alla samtidigt?

Storleken är på setet är 62. Det är sytt till en liten tös vars mamma tycker mycket om grönt.  Sån tur att det fanns lite grönt att ta av i tyggömmorna.  Hjärttyget är ett av mina absoluta favorittyg och de orangea täcksömmarna ihop med rosa gjorde setet lite tuffare än om täcksömmarna också varit rosa tycker jag.

Mönster:

Egna, strl 62.

Material:

Hjärtjersey från Liandlo.

Verlour från Andersson och Hjalmarsson.

Muddväv från Stoff och Stil.

Bäst just nu:

Jag är tokförstjust i färgerna ihop!

Sämst just nu:

Mitt bloggslarv! :-)  Det är alltid lättare att skriva ett inlägg precis när man sytt plagget oh har känslan kvar.  Plus att jag ofta tänker vad jag ska skriva samtidigt som jag sitter och syr.  Knasigt va?!

Som en smock!

Kokalalask smockpremiär!  Första gången jag syr en klänning med smock.  Och jag måste säga att det ser svårare ut än vad det är.  Bara att löst linda upp smocktråd (tunn resårtråd) på en undertrådsspole och sy.  Med övertrådens trådspänning justerar man hur hårt smocket dras åt.  Jag skruvade upp rejält, kanske till och med lite för mycket, så lillasyster väljer nog att ha en T-shirt under så att det inte kliar. :-)  För mig gör det inget, en T-shirt under skyddar bättre mot solen.  Men det är klart, att allra bäst hade det ju varit om man kunnat välja och hon gillat båda alternativen lika bra.

Mönstret har jag fått ur en gammal Allt om Handarbete som snälla Angi lånat ut.  Tack, tack!  Men när jag kikat på det är det ju egentligen bara en klänning med extra mycket vidd, så man skulle kunna ta vilket mönster som helst, kapa en bit ned i ärmhålet och sedan bredda så att det är bröstvidd plus en sisådär 30% kanske?  Jag sydde först ihop ena sidsömmen, sen sydde jag alla smocktrådar, knöt ihop dem och sydde sedan den andra sidsömmen - utan att klippa av knutarna med overlocken.

Den här modellen hade en extra rynkad fåll nedtill.  Det gav snygg vidd åt klänningen. Annars hade fåll upptill och knytband som samtidigt kantade ärmhålet.  Jag valde ett jeanstyg för att bryta av det blommiga.  Just detta kantband var nog lite i tjockaste laget.  Få se om jag byter ut det eller om jag syr axelband istället.  En rullfåll upptill hade inte skadat heller.  Det får nog bli en till, helt enkelt!

Mönster:

Allt om Handarbete

Material:

Blommig bomullspoplin från min tygsamling.  Köpt från Michas Stoffecke för bergis fem år sedan.

Bäst just nu:

Ah, våren har kommit!  Helt skjukt; förra vekcan hade jag dunjacka till dagis och idag svettades jag i T-shirt.  Men man är bra trött; kroppen och knoppen hänger liksom inte med i värmeväxlingarna och färgskiftnignarna ute.

Sämst just nu:

Att klänningen inte blev tiptop direkt.  Småsaker som för tjocka kantband, vikt fåll och aningen för hårt åtdragen smocktråd får mig att vilja sy en till.  Och jag har SÅ mycket en nat på vill-sy-listan.

Fårfårfår?

Får får lamm och jag får får. Hem i brevlådan alltså. Från Strömming. Helt underbara! Redan när jag fick en förhandsglimt av dem på Syfestivalen visste jag att jag ville sy en T-shirt till lillebror och en matchande tunika till jämngamla lillkusin. Jag hade däremot inte bestämt färg på kantband och täcksömmar, så efter lite research här hemma (maken) föll valet på grafitgrått. Det blev kanon, håll med om det! Speciellt ihop med den rosa färgen (som förresten är en sån där superfin rosa ton som även icke-rosa-freak som jag kan bli förälskad i).

Ok, inget som inte blev super då? Jo, tyvärr. Jag hade gett mig på att göra en ny raglanvariant enligt en metod i en nyinförskaffad mönsterkonstruktionsbok. Tillvägagångssättet verkade så logiskt och pedagogiskt att jag stängde av alla varningssystem. Resultatet blev en för raglan på tok för hög kulle, eller axelparti eller vad man vill kalla det.  Alltså att ärmen blev för lång upptill.  Det kan ha berott på att kapitlet handlar om lediga plagg och att mitt mönster ju har lite tightare passform; jag har inte fördjupat mig i varför. Hade jag bara tittat lite på mönstret innan jag satte saxen i mina nya fårtyger så hade jag sett det, men i min iver hoppade jag över det momentet.  Att sy prototyper av nya mönster rationaliserar jag nämligen bort emellanåt. Som nu. Jaja, det kanske inte märks så mycket när plaggen är på, kan man ju hoppas. Jag skulle också kunna korta ärmen mitt på lite och få bort lite av överflödet. Framför allt på klänningen skulle det kunna bli bra. Men jag får se hur det blir på. Och så tänker jag lära mig av misstaget!

Mönster:
Egna, strl 86

Material:
Jersey i bomull/lycr från Strömming.
Muddväven tror jag kommer från Stoff och Stil.

Bäst just nu:
Det fantastiska tyget och den härliga kombinationen med grafitgrått.

Sämst just nu:
Min konstruktionsmiss. Tänk, jag gick och var irriterad en hel dag. Först var jag så himla nöjd när jag hade gjort mönstret. Jag hann precis klart häromdagen innan lillebror vaknade efter sin middagslur och den känslan är så skön. Då gick jag ock var nöjd en helt eftermiddag istället. Men bakslaget kom alltså ett dygn senare. Men igår kväll tog jag tag i saken och gjorde en ny ärm, på mitt gamla vanliga vis, så nu känns det bra igen. Nu ska jag bara hitta ett nytt fint tyg att prova den på...

Jeanssnurr

Lillasyster älskar kjolar.  När jag frågar henne varför svarar hon att deet är för att de snurrar så bra.  Det stämmer nog, för det är faktiskt inte alla kjolar som går hem.  De som jag tycker är snyggast, tex den sexvådiga jag sydde i julas, är lillasyster inte lika såld på som jag (mer än i början, men då var det nog mest nyhetens behag).  Men de som snurrar...dem kan hon använda tills hon slitit ut dem.  Allra mest tycker hon nog om snurrkjolen jag sydde förra våren.  Därför tog jag fasta på den när jag sydde den här jeanskjolen. 

Förra gången sydde jag ihop de båda undre styckena, det övre 50% längre än överstycket och den undre 50% längre än mellanstycket.  Den här gången sydde jag de undre kjolarna olika långa, som två separata kjolar, som jag rynkade var för sig och fäste på det övre stycket.  De två kjolarna kantade jag med snedslå i olika färger.  Jag har lika mycket vidd i båda kjolerna (50% av överdelens vidd), men nästa gång ska jag rynka den undre dubbelt så mycket; det tror jag blir ännu snyggare.

Mönster:

Eget, strl 116

Material:

Tunt jeanstyg och snedslå, båda från tyghyllan.

Bäst just nu:

Att vi idag haft ett fantastisk lyckat kalas för lillasyster!

Sämst just nu:

Att jag lyckades köra min Iphone i tvättmaskinen.  Det är då man inser hur ofantligt beroende man blivit av den där lilla prylen.  Och att man har halva sitt liv integrerat i den.  Buhuuu!

Som en smäck!

Den sitter som en smäck på lillebror! Hurra så kul! Han ser ut som familjens egen lilla Emil i Lönneberga med myssen på. 

Länge har jag varit sugen på att sy en keps med motveck; tror det var Kånkarong som inspirerade mig först och sedan har många gjort det därefter. I flera år har jag haft ett mönster liggande hemma (som en snäll sykompis skickade mig, jag har glömt vem. Tack i alla fall!) och nu anså jag det vara hög tid att bocka av det på min vill-sy-lista. Jag tänkte inte så noga, mönstret var one-size-fits-all, man skulle bara utgå ifrån mönstrets rundel och sen göra linningen efter önskat huvudmått så fick de fyra motveckan bli så breda de behövde för att cirkelns omkrets skulle passa linningen. Men hu, jag hade ju inte tänkt på att de antagligen menade vuxna! Själva hatten blev helt galet stor och stackars lillebror såg ut som en clown.

Nästa kväll slutade jag att bara göra utan började tänka också. Jag ritade om rundeln (och skärmen också) och sydde om. Fortfrande för hög. Denna gång sprättade jag bara (inte så bara, förresten, det var många sömmar och stickningar) bort kullen (cirkeln) och minskade ned den med det jag provat ut att jag ville ha bort. Och ta-da, den här gången satt mössan klockrent och för första gången kunde lillebror tänka sig att ha den på utan att leka "tittut" eller "kasta mössa". Jag är faktiskt fantastiskt nöjd!

Kepsen består alltså av en rund cirkel vars radie är önska mösshöjd minus linningens bredd. Den är fastsydd i linningen med fyra motveck (eftersom cireklns omkrets såklart är mycket större än linningens, som motsvarar lillebrors hvudmått). Själva linningen är tvådelad (vlieseline på fodertyget) och skärmen fastsydd mellan delarna. Skärmens båda delar är försedda med vlieseline och är vändsydd först (klipp ned sömsmånen till ett minimum så blid det lättare att vända och få det snyggt) och sedan har jag sytt sömmar med en centimeters mellanrum för att få mer stadga i skärmen.

Mönster:
Eget, strl 50, inspirerat av ett mönster för en vuxenmössa i samma stil.

Material:
Marinblå manchester från Michas Stoffecke.
Linningens foder är i klvertyg frå DeerDot.

Bäst just nu:
Efter sju sorger och åtta bedrvöelser eller i alla fall te är mössan klar. Jag hade nästan väntat mig att den skulle bli sisådär den här gången också, men jag hade fel - den blev kanon!

Sämst just nu:
Hmm, jag vet inte, jag kan inte bestämma mig - ska jag sticka ned motvecken mot mössan eller inte? Vad tycker ni?

Liten tröja till liten Lucas

En av mina äldsta barndomskamrater och jag har hittat varandra igen efter en massa år. Roligt nog bor hon i närheten och har dessutom adopterat en liten Lucas som bara är fyra månader äldre än lillebror. Tänk så kul de kommer att ha. Och vi!
Givetvis måste lille Lucas få en present, lite sent omsider, men ändå. Min gissning är att det lilla yrvädret klär i gult mot sin olivfärgade hy, så en tröja i JNYdesigns varmgula jersey med apor och lejon (nostalgistripp igen?) borde passa jättefint. Bruna kantband och matchande täcksömmar till.  Jag sydde tröjan i storlek 92. Antagligen är det lite stort nu, men då finns det ju att växa i.

Mönster:
Ett ur mönsterpärmen. Skulle tro det är från Ottobre. Jag har inte hunnit göra mitt eget grundmönster i storlek 92 ännnu. Det är inte många storlekar jag saknar dem i nu, men just 92 är en av dem.

Material:
Gul jersey med apor & lejon. Köpt från JNYdesign för rätt länge sen nu.

Bäst just nu:
Jag har länge velat sy i det här gula tyget; jag tycker det är underbart, men tyvärr passar mina små blekfisar inte så bra i gult.

Sämst just nu:
Att maskinerna busade med mig när jag skulle sy. Jag undrar vad det är som gör att plötsligt (helst när det är bråttom) så bråkar alla maskiner, trots att de varken gjorde det före eller efter. Är det skit bakom spakarna (förlåt, pedalerna), Murphy's eller något ännu värre...?

Hejvilt kombinerat

Jag kunde inte låta bli att kombinera de här härliga tygerna i en pyjamas. Lite halvtokigt som inte blev heltokigt ändå! Visserligen är den randiga ribben något kraftigare än den andra, som å andra sidan är en lite tunnare variant, men båda är väldigt mjuka och sköna så lillebror kommer nog sova gott i sitt nya nattplagg ändå.

Mönstret är en variant på min andra. Skillnaden är att sidan är helt rak på denna. Jag har ställt ut sidan en centimeter vid stussen och sedan dragit sidlinjen hela vägen ned till foten.  Därefter mätte jag ut önskad fotvidd och drog linjen upp till grenen, som fick klara sig utan grenspets. Istället har pyjamasen fått en grenkil med motsvarande utrymme. Fram- och bakstycke är lika (bortsett från halsringningen såklart). Bakstycket är tillklippt på tygvikningen medan framstycket har fått 5 mm tillägg för knäppkant fram.  Då går kantbandet perfekt omlott.

Ärligt talat gillar jag nog den här modellen ännu mer änden andra. Det är något stilrent och klassiskt med de raka linjerna. Knäppningen med dold dragkejda kan jag ju göra på den här också, fast då gör jag dragkejdeskärningen rak (inte formad som på den andra pyjamasen) så att den följer den raka sidsömmen på den här modellen.

Mönster:
Eget, strl 86, BV +8, STV +12.

Material:
Ribb i två varianter från Strömming.
Vit interlock till kantband.
9 mm tryckknappar från The Snapstore.

Bäst just nu:
Jag är lite småkär i tygkombon faktiskt. Småknäppt va´?

Sämst just nu:
Att jag hellre vill gå ut i solen än att plocka undan i köket. Tror bestämt att jag gör det!

Vicken cirkus!

Äntligen har det blivit av. Att jag gjort ett singoallamönster till trikåplagg. Eller, ja, det skulle kanske kunna passa till vävt tyg också egentligen?   Det är ju lite som skiljer mot mitt andra singoallamönster som var tänkt till vävt tyg; tex är det bara tillagt vidd upptill här.  På den förra modellen var vidden ökad både i över- och underkant.   Sen har ärmen en lägre kulle och tightare passform den här gången.  Men det borde funka även för vävt tyg.

Jag gjorde så att jag ringade ur fram- och bakstycke lite extra och sänkte ärmhålsdjupet två centimeter på mitt grundmönster (som är bröstvidd +8 cm) och klippte sedan isär mönstret på tre ställen uppifrån och ned och lade delarna isär upptill så att bröstvidden blev + 16 centimeter istället. Nedtill ökade jag inget alls. På ärmarna gjorde jag så att jag klippte isär och breddade ärmen så att rynkningen i halsen blev 50% så fick överarmsvidden bli vad den blev. Eftersom jag har resår i ärmen blir det ju rynk när man rynkar ihop till tight passförm ändå. Resåren, förresten, gör jag lika lång som ringningen var innan jag splittade mönstret och lade till rynk.

Jag tycker modellen blev riktigt trevlig och ännu roligare blev det med JNYdesigns glada cirkustyg som jag investerade i på Syfestivalen. Ett riktigt gladtyg som gjorde sig perfekt till en sprallig singoalla!

Mönster:
Eget, strl 116

Material:
Cirkustyg i bomull/lycra från JNYdesign.

Bäst just nu:
Den blev faktiskt en liten favvis, den här singoallan. Jag tycker ofta det är så, när man syr just singoallor, att de se så trista ut innan man fått på dem. Sen lyfter de!

Sämst just nu:
Tja, det jag skrev om utseendet på plagget innan man klätt sig i det föår passa under sämt också!

Knäppningsvariation!

Nytt tyg i tyghyllan tarvar ny variant av knäppning. Eller nästan ny i alla fall; jag gjorde den på min sailorbodysuit förra sommaren. Inte alls svårt. Prymtången gör jobbet galant; först stansar man ett litet hål genom tyglagren och sen trycker man i själva öljetten. En liten lapp i samma storlek som det tänkta sprundet förstärkt med mellanlägg och overlockade kanter är lagd räta mot räta med tyget mitt fram. Sen har jag sytt en tät söm runt sprundöppningen, klippt upp sprundet, vänt över mot avigan och stickat ned lappen mot framstycket. Halsen kantade jag efteråt. Egentligen hade jag nog kunnat trycka öljetterna genom dubbelt lager kantband eftersom jag gjorde dem trevikta, men nu sydde jag ned ändarna med en liten söm i kanten istället. Någon brun anoraksnodd hade jag inte i samma ton som det nougatfärgade kantbandet så jag valde vitt (som förövrigt matchar täcksömmarna i ärmsluten).

Tyget är en supermjuk, fin ribb från Strömming. Var visst tyg som blivit kvar från MoonKids kollektion. Har inte haft glädjen att prova deras kläder innan, men efter att ha känt på den här ribben är det kanske dags?

Mönstret till bodyn är samma som i förra inlägget. Men guuuuud vilket jobb jag hade med bandkantningen! Jag har på sistone sytt mest i bomull med lycra och det tyget är töjbart i alla fyra ledder, vilket inte ribben är. Den töjer bara i längsgående riktning och det gjorde det väldigt mycket svårare för mig att få till snygga svängar med bandkantaren. Tror jag försökte åtta gånger! Kanske läge att tänka på valet av bodymodell nästa gång jag syr i ribb och ta en variant som inte har lika kraftiga kurvor som denna.

Mönster:
Eget, strl 86, samma som till denna.

Material:
Vit ribbad trikå från Strömming.
Interlock till kantband.
Knappar från The Snapstore.

Bäst just nu:
Det mjuka, härliga tyget! Så kul med olika kvaliteter och just nu finns det ju mset bomull/lycra att få tag på.

Sämst just nu:
Att vi fick en decimeter snö i natt. Suck. Tre lov i rad har vi varit sjuka hela loven och så nu det här påsklovet, när alla äntligen varit friska, har vi haft genuint skitväder hela veckan.

Mycket nytt på en gång!

Ny bodymodell, nytt tyg, lite mönsterkonstruktion och egenhändig färgning av tryckknappar. Det är mycket nytt nu!

Man kan ju tycka att det är lite onödigt att sitta och rita om sitt bodymönster när sonen snart nått den aktningsvärda åldern av ettochetthalvt och drar storlek 86. Jag menar, så mycket längre än så använder man väl inte body? Men nu är jag lite av en perfektionist så jag kunde inte nöja mig helt; jag måste testa en ny variant.  Inte för att det är säkert att det blir bättre, men det blir annorlunda.

Ändringen är varken märkvärdig eller unik, bara att den är lägre i grenen. Det som är grejen (för mig alltså) är istället hur jag kom fram till formen. Jag gillar ju att veta hur. :-) När jag ritar mönstret till en body ritar jag först ut grenen (innerlängden) och sedan sänker jag 2 cm extra för att blöjan ska få plats (det blir den "sänkta innerlängen"). Var stussen ska vara kan man räkna ut genom ta måttet fören tredjedels byxhöjd och mäta den från innerlängden och upp. Förut har jag mätt ut stussen från den osänkta innerlängden (alltså utan blöjtillägget), men den här gången gjorde jag det från den nya, sänkta innerlängden. Då blir ju formen på skärningen i grenen lite mindre brant och det gjorde rätt mycket skillnad.  Framstyckets mönsterdel klippte jag av vid stussen (efter att h ritat en mjuk form framtill) och klistrade det på bakstycket. Sen fick jag forma hörnet på bakflärpen för att den inte skulle bli för snäv för att bandkanta (vilken den blev ändå. så jag fick rita nytt och sy om!).  Det kanske blev för detaljerat och rörigt, det här, men jag själv har lagt så många timmar och så mycket tänk på sådana här detaljer att jag tänkte att det kanske finns någon där ute som blir glad över att dela mina tankar?

Javisst ja, tyget höll jag på att glömma! Det är "Var bor du lilla råtta" från Liandlo. Det tog mig evigheter att välja färgställning på Syfestivalen, men nu känns det bra. Det är lillebrors färger och vi har så mycket annat som går i röda toner. För övrigt älskar lillebror just "Var bor du lilla råtta". Vi har boken och han kommer ofta knallande med den och kryper upp i knät och vill att vi ska läsa/sjunga.

Och en sak till! Tryckknapparna! (bodyn har knäppning i grenen och på ena axeln)  Jag lyckades inte hitta några mörkbruna 9 mm tryckknapar, så jag köpte en sprayburk med mörkbrun färg på Mekonomen och lackade egna. Burken kostade 119 kr, så om man är några som går ihop blir det inte så farligt. Det man ska tänka på är att tvätta knapparna först. Jag gjorde inte det och då är risken att de är lite, lite flottiga så att färgen inte fäster helt.

Mönster:
Eget, strl 86, utveckling av detta.

Material:
Tyget "Var bor du lilla råtta" i bomull/lyrca från Liandlo. (Funderar förresten på om den sången finns på fler språk - nån som vet?)
Tunn interlock till kantband.
Silvriga tryckknappar, 9 mm, som jag färgat bruna.

Bäst just nu:
Att jag fick bodyn sydd innan Lillebror tröttnat på visan.  Jag har ju haft tyget här hemma sen i februari.
Och att modellen blev bra. Jag ska nog göra grenen lite smalare nästa gång dock, tror jag.

Sämst just nu:
Jag kände mig faktiskt lite ringrostig när jag bandkantade. Vi var lite på okant, coverpron och jag. Jag fick sy om flera gånger och till slut blundade jag faktiskt för en liten miss. Den är ju ändå för hemmabruk, bodyn. ;-)

Nostalgi

Det är inte utan att jag blir nostalgisk när jag syr i det här tyget. Någon mer som minns hur det var?  När det knappt fanns några roliga, mönstrade barntrikåer alls? När Jenny (JNYdesign) tog tag i projektet att samla ihop tillräckligt många intresserade för att kunna trycka upp 400 meter (var det väl?) av tyget själv? Hur vi bokade och reserverade massor av meter per person? Jag minns. Och bara åsynen av tyget, som jag nu faktiskt har mindre än en meter kvar av, tar fram minnen av lillasyster som liten och får mig att tänka på början av min "sykarriär".

Nu fick det orangea kanintyget bli en mjuk, skön pyjamas till lillebror. Mönstret är detsamma som till den randiga pyjamasen här, men den här gången lät jag mig inspireras av ett pyjamasmönster i Ottobre som hade en så fin dragkedjeknäppning med dolt blixtlås fram.

Mönster:
Eget, strl 86, samma som till denna.

Material:
Orange kanininterlock från tyghyllorna hemma.

Bäst just nu:
Tänk att ett tyg kan ta fram så mycket nostalgi! Bara jag ser tyget får jag ett foto av lillasyster framför ögonen. Hon sitter i sin stol i köket med världens gladaste leende iklädd sin nya kanintröja med bruna kantband.

Sämst just nu:
Jag hade inget orangefärgat dolt blixtlås, så det fick bli ett vitt. Det gör ju i och för sig inte så mycket efter som det är just dolt, men kläppen syns som en liten vit prick högst upp!

Sömntuta i randigt

"Otroligt så stor han har blivit!! Ska min lille kille fylla ut hela den där jättestora?", tänkte jag när jag såg den här pyjamasen färdig. Ja, han har faktist blivit så stor. Storlek 86. Otroligt!

Visst är den fräsch, förresten, pyjamasen? Den är sydd i randig ribb från Strömming. Väldigt roligt att sy i något annat än bomull/lycra tycker jag. Plagget får helt andra egenskaper. Till det vit/grårandiga valde jag turkosa kantband och muddar med vita knappar till. Härligt!

Mönstret är eget. Jag gjorde det först i storlek 74, sen 80 och nu 86. Lite variationer har det blivit; just den här modellen är formad vid stussen.

Mönster:
Eget, strl bröstvidd +8, Stussvidd +12.

Material:
Ny, härlig, lite kraftigare ribb från Strömming.
Interlock till kantband och muddar (jag lade till lite extra rörelsevidd i muddarna eftersom interlock inte är lika töjbart som muddväv.

Bäst just nu:
Att svägerskan och kusinerna snart kommer på lunch. Det är påsklov och kusinerna lär ha gjort en glasstårta som de ska ta med sig! Mysigt!

Sämst just nu:
Det var lite ovant att bandkanta ribben. Den töjde sig med än tyget brukar. Kanske jag skulle ha lättat lite på pressarfotstrycket? Nu blev det muddar nedtill och på ärmarna istället, men till nästa gång ska jag tänka på det!

Sommar för en treåring

När jag sydde uggleseten till de små tvillingarna fick den blivande storasystern ett plagg också; en klänning efter hennes egen smak. Det skulle vara en sommarklänning. Den skulle snurra. Och den skulle helst vara lila eller rosa. Hmm. Efter lite funderande, det fick mala ett tag i huvudet, kom denna klänning i två av Liandlos klövertyger till världen. Jag hoppas den föll den klädmedvetna treåringen i smaken! :-)

Mönster:
Eget, anpassning av denna.

Material:
Liandlos klöverjersey i bomull/lycra.

Bäst just nu:
Att jag har plockat undan i syrummet!

Sämst just nu:
Att SMHI utlovar regn och snöblandat regn hela veckan. Och vi har påsklov. Och för en gångs skull är vi friska under ett lov. Kunde man inte ha fått lite sol på näsan då?

Små under

Haha så underfundig (ha igen!) jag var när jag rubricerade det här inlägget.   Men inte mindre än sex små par underbyxor blev till under senaste syträffen. Små snuttar av fina tyger har kommit till användning och fyller nu lillasysters garderob.

Det är ett så fantasiskt bra sätt att göra sig av med små tygrester av tyger man tycker om. Nu är det ju i och för sig inte speciellt stor förtjänst rent ekonomiskt att sy ett par småbyxor, det går ärligt talat fortare att sy en tröja, men det är färgglatt och fint i tvätthögarna och det känns bra när samlingarna med tygrester kommer till användning. Plus att det är roligt att sy några par om man vet att barnen tycker de sitter skönt. Det gör lillasyster med det här, det vet jag. Jag provade ut dem när jag sydde giraffsetet.

Så dagens utmaning till alla sytokiga får vara att ge er ut i tyghögarna och sy minst ett par underbyxor av tygsnuttarna - det är bara kul att kombinera olika tyger.

Mönster:
Eget, strl 116, samma som till dessa.

Material:
Diverse olika tygsnuttar i bomull/lycra.
25 mm resåt till midjan (måttet på resåren är detsamma som midjemåttet på barnet)

Bäst just nu:
Jag har ofta svårt att ta allra sista biten av ett kärt tyg och sparar gärna. När det sen kommer till användning på ett sånt här sätt känns det så roligt.

Sämst just nu:
Att det finns en del tygsnuttar kvar att ta av. Om jag sydde på heltid resten av mitt yrkesversamma liv skulle jag nog ändå inte klara att sy underbyxor av alla mina tygrester, haha! Ok, jag kanske överdrev lite? Men många tyghögar är det...

Såååååå stilig!

Vi har varit iväg och firat min kära mammas födelsedag.  Klart barnen måste vara fina då! Det innebar dock en del pyssel för en trebarnsmor med en klättrande son som endast sover ca fyrtio minuter om dagen... Storasyster kunde som tur var ha sin sjömansklänning och lillasyster fick en ny som jag ska blogga om senare.  Till lillebror sydde jag det här setet: Ett par marinblåa byxor i chinostil, en marinblå slipover med röda och vita smala ränder plus (ta-da!) en vit finskjorta. Han var så galet stilig i sin blonda kalufs och sin nya outfit att det var värt allt jobb för de 1,5 timmar mellan middagen och att han däckade i vagnen han hann ha den. :-)
Skjortan bjöd jag ju på en liten förhandsvisning av i förra veckan. Även om byxorna och slipovern blev bra så är det rent symässigt skjortan jag är mest nöjd med. Kanske för att det faktiskt var första gången jag sydde en så detaljerad skjorta? Eller för att det var så himla sött med en herrskjorta i storlek 86?! Mönstret ritade jag själv utifrån min anteckningar jag gjort på Tillskärarakademin, fast med egna justeringar. När jag gjorde ärmsprundet kikade jag faktiskt i en Ottobretidning för att få lite tips. Det finns många fina mönster i Ottobres tidningar, men jag ville ha en slim fit (bröstvidd +12 cm) att bäras just under en slipover och de jag hittade var så förskräckligt vida! Sen fanns ingen klockren variant med de detaljer jag önskade, så då var alternativet att rita själv.  Jag hade så bråttom att jag inte hann sy en prototyp först utan tänkte att om det inte funkar får det bli en body under istället.  En sån himla tur att den passade!

Slipovern är sydd i en helt fantastisk veour som jag hittade hos Andersson & Hjalmarsson på Syfestivalen. (Hurra att de äntligen var med, förresten och att det var precis så trevliga som jag hade hoppats!). Halsringningen är kantad runt och spetsen är avsydd mitt fram.

Till byxorna har jag använt samma mönster som till dessa, men gjort dem helt raka. Jag har även försett dem med öljetter och en snott i midjan, men det synd inte på bilden, så det får ni föreställa er i fantasin!

Mönster:
Egna strl 86

Material:
Skorta: Vit bomulsspoplin från Swelogent
Byxor: Marinblått kraftigare bomullstyg från Swelogent
Slipover: Velour från Andersson & Hjalmarsson

Bäst just nu:
Det är så roligt att sy finkläder till barnen. Nu är man ju såklart alltid stolt över sina ungar, det sitter liksom inte i kläderna, men man pöser ändå lite extra när man dessutom sytt kläderna till dem!
Sen måste jag ju nämna att vi hade en fenomenalt tevlig tillställning med familjen - och det hade inget alls att göra med hemsydda kläder!

Sämst just nu:
Att jag för första gången faktiskt råkade sprätta ett nysytt knapphål när jag skulle öppna det. Gaaaah! Som tur var gick det att åtgärda med en tät sicksack, men innan det var gjort hade jag lite ångest...

Fritt valt!

Varenda gång det kommer ett paket i brevlådan slåss ungarna om att få öppna för att titta på de nya tygerna (ja, jo, det landar ju en del tyger i vår brevlåda måste jag erkänna). Sen tingar de dem och berättar vilka olika plagg de vill att jag ska sy till dem.

När så våren var och hälsade på ett par dagar och jag blev sugen på att sy T-shirts till barnen fick de välja varsitt av de eftertraktade tygerna. Lika bersäker som storasyster var på de svarta Jofotexsvamparna var lillasyster på de rosa Gekkogrodorna. Och lillebrors Edgy Dots valde jag själv! :-)

Mönster:
Egna strl 140, 116 och 86.

Material:
Geckos "Edgy Dots" och Grodor i bomull/lycra från Liv Home.
Svamptrikå i bomull/lycra från Jofotex.

Bäst just nu:
Det är så kul när barnen får välja och vraka och bestämma själva. De har så roligt när de bestämmer sig ochär (nästan alltid) så sams när de håller på.

Sämst just nu:
Att det är så svårt att få till roliga bilder på T-shirts. Det är ltäte att det blir "samma gamla" när man ju faktiskt sytt något helt nytt och skojigt, och jag vill inte bara blogga om speciella saker, utan om allt jag syr.