Lååååååångt borta

 

Tänk, det gick så fort att man inte hann fatta vad som hände.  Nyss var det sommar, allt var ljusgrönt, solen sken (åtminstone ibland) och fåglarna sjöng.  Nu är det deprimerande trist och grått ute.  Vi har höstlov; jag hade planerat en massa trevliga utflykter bland gula lönnlöv och blek höstsol.  Men det är bara halsont, regn, blåst och nollgradigt.  Ja, jag borde ju förstås lära mig att inte måla upp Bullerbyidyller inför varje lov.

 

I en slags försöka att förtränga att det är fyra månader kvar innan dagarna är längre än de är idag piggar jag upp bloggen med några obloggade sommarklänningar.  De är sydda till kusintrion som midsommarklädsel.  Smock och rullfåll; somrigt så det förslår.

 

Som utgångspunkt hade jag mönstren till Welinders singoallor.  Vidden rynkades ihop med smocktråd och klänningarna fick volang nedtill.  Volangerna är gjorda som en remsor 50% längre än klänningarnas nedkant och rynkade med hjälp av två rynktrådar.  Ärmhålen kantade jag med snedslå jag gjort i samma tyg som klänningarna (så här gör man egen snedslå). Kantbanden gick sedan upp och blev knytband över axeln.

 

Mönster:

Halvegna. :-)  Utgångspunkt från singoallorna i Welinders bok, sedan egen anpassning. Storlek  86, 128 och 140.

 

Material:

Poplin från Tygpyssling.

 

Bäst just nu:

Att kusinerna kommer på besök i eftermiddag och sover över.  Det blir ett tjohej som får vem som helst att gömma bort novemberrusk (fast det är okober).  Och så ska vi strax trotsa vädret och sätta på regnställ och gå till lekparken.  Det finns inget dåligt väder.... - jo, det finns det visst!

Sämst just nu:
Tror jag har gnällt färdigt för idag redan. :-)