Denna tunika är inte till mig och det är ju lite läskigt att sy till någon annan. Därför är det extra kul att jag faktiskt är mer nöjd med denna än med min egen. Till ringningen använde jag kantningsmockapären (se inlägget om min orangea tunika). Den här gången var vi riktiga kompisar. Men så använde jag inte tvillingsömmen heller. Undrar om jag hade varit lika nöjd då...
Maskinval:
Overlocken att sy ihop med (trådsp 5-5-5-5, diffmatn mitt emellan N och 1,5). Coverpron till fållar (trådsp 4-4-2, stegl 3, diffmatn 1,25) och bandkantningen (trådsp 6-4, stegl 3,5, diffmatn 1,25). Symaskinen till att sy fast namnband och sticka ner ändarna på ärm- och sidsömmar.
Bäst just nu:
Att jag lyckade med det jag företog mig - att sy till någon annan!
Att min goa, gamla vän, Berninan har slutat göra hoppstygn efter att den sytt över tex muddkanter.
Att bandkantaren och jag är sams igen!
Sämst just nu:
Att dygnet bara har 24 timmar!
6 kommentarer:
Jag tycker att den blev riktigt vacker!
Haha! Håller verkligen med om att dygnet har för få timmar. Men vilken tur att det finns lite tid att sy i alla fall; domartunikan blev jättefin!
Visst är det härligt när man är sådär riktigt nöjd! Den blev jättefin!
Den blev jättefin, gillar verkligen den modelen.
Snygg! Kul att du känner dig så nljd med något som ska flytta hem till någon annan!
Tack!
Ja, det är skönt att känna sig riktigt nöjd med något emellanåt! :-)
Skicka en kommentar