FärdigPIFad

Kommer ni fortfarande ihåg vad en PIF är? Jag menar, det var rätt länge sen man skulle ha gjort klart dem om man var med i svängen som startade förra hösten. Man anmälde sig på någons blogg genom att skriva upp sig där. Inom 360 dagar skulle man har fått en liten present som vederbörande hade sytt/pysslat. I gengäld skulle tre personer kunna skriva upp sig på ens egen blogg och få presenter på samma sätt. Osv.

Ähum, harkel, det där med 360 dagar är passerat sen länge. Själv fick jag ett jättefint smycke av Cecilia, långt innan tiden gick ut. Jag tror jag fixade de två första, i alla fall nästan (dem kan du läsa mer om här och här). Men den tredje, till Rino, har dröjt länge. Faktum är jag att har haft idétorka och prestationsångest. Det låter så enkelt med en lite hempysslad grej, men när man tänker efter så är det inte alls det! För det första vill man ju gärna ha något som passar den man ger det till. Och jag vill inte sy samma till alla, ens om jag skulle kunna det. Varför vet jag inte. Sen vill jag gärna göra något som personen inte själv har gjort exakt likadant (och det var väl nästan det svåraste med Rino!). Slutligen vill jag försöka hålla det på en lagom nivå. Det är lätt att det drar iväg och blir mer tillkrånglat och exklusivt än jag tycker det ska vara. Meningen är ju att det ska vara en rolig grej och inte bli för stort. Men samtidigt vill man ju göra det genomarbetat och noggrannt.

Ja, som ni har sett så blev det två små plagg till Rinos killar: En mössa och ett par kallingar. Mig veterligen har Rino inte tryckt med screentryck ännu (men jag kan ha fel), så det fick det bli. Mössan fick ett par ugglor och till kallingarna använde jag en bit av mitt traktortyg ihop med enfärgad och randig E-slöjdstrikå.

Hoppas grejerna kommer till användning, Rino! Sorry att du fick vänta så länge...

Mönster:
Kallingarna kommer från Ottobre 4/2004.
Mössan eget.

Material:
Allt tyg från E-slöjd.
Trycken har jag gjort själv med screentryck.

Bäst just nu:
Att äntligen vara klar med PIFarna. Hurra!

Sämst just nu!
PRestationsångesten, idétorkan och det dåliga samvetet som följt med projektet. När jag läser det inser jag att det låter som jag har våndats dag och natt och så är det såklart inte. Men lite har det gnagt mig! :-)