Jaha, det är väl bara att inse att sommaren, och snart hösten, är över. Och därmed även de obekymrade dagishämtnigarna när man bara kramar om sin unge och går hem. Nu ska man, efter kramen förstås, på med det ena lagret efter det andra. Suck. Sju månader till nästa gång man kan börja hoppas på hämtning utan jacka! Men man kan i alla fall göra på- och avklädningen så enkel som möjligt. Därför blev jag så glad när jag fick se en så smart halsduk på storasysters kompis H i lekparken i går. H:s snälla mamma lånade glatt ut den så jag fick rita av. Tack N!
Ikväll har jag sytt tre exemplar. En röd till min stora tjej. Den blir fin till hennes röda overall. De rosa och turkosa får matcha kusinernas fleecemössor (fast de vet de inte om ännu!).
Fleectygerna har jag handlat på lite olika ställen. Det turkosa är från Michas Stoffecke, det röda (en helt underbar smultronröd färg) från Jofotex och det rosa från Panduro. Kardborrbandet från Prym är jag inte helt kompis med. Det är självhäftande och kläggade ihop både nål och tråd. Det gick visserligen bort med aceton, men ändå. Jag har provat kardborrband från Ohlsons tyger och vill minnas att de var bättre.
Mönstret är enkelt: ett framstycke och en krage. Jag provade mig fram på lite olika vis för att sy fast kragen på bästa sätt. Ett ypperligt tillfälle att träna sig på sånt! Bäst tyckte jag det gick att sy fast kragen i sömsmånen utvikt med rätan mot framstyckets avigsida. Sen vek jag ihop kragen, sydde hörnen och vände dem. Därefter vek jag in sömsmånen, nålade fast och sydde från rätan. Allra bäst blev det faktiskt när jag först sydde fast kragen och sen trådtråcklade 3 mm utanför sömmen och sen vek över mot rätan, vek in sömsmånen och nålade precis i tråcklingskanten. Men sånt är väl bara för oss nybörjare! Jag provade att sy en stickning längs kanten på kragen på en av halsdukarna. Det blev lite för högtidligt och gjorde att man tappade lite av den där mysiga känslan som en halsduk ska ha, så jag sprättade bort den sömmen igen.
Maskinval:
Halsdukarna är kastade med 3-trådig overlock. Jag hade inte tråd helt ton-i-ton, men tycker det blev fint ändå. Trådspänning 6-6-5 och differentialmatning mitt emellan N och 1,5. Typ 1, alltså! När jag sydde kragen gjorde jag lite olika, ibland med vanliga symaskinen och ibland med overlocken. Det går lite snabbare med overlocken, men då behövde jag sätta i en nål till och byta trådfärg emellan, så det blev så många moment. Snabbare med vanliga maskinen!
Bäst just nu:
Att lyckas med att rita av något, sy rätt snabbt och så blev det som jag hade tänkt mig.
Sämst just nu:
Kan inte komma på nåt!
3 kommentarer:
Vilka fina! Vad tråkigt att jag inte behöver sy såna själv... Fast det kanske är bra med tanke på allt jag har att sy och hur trögt det går...
Ja, visst är det lite festligt när man känner att det är tråkigt att man inte behöver sy en sak! Så kände jag med lilltjejens mössa i windstopper. Satt som gjuten, så jag skulle inte kunnat göra det bättre själv!
Hoppas orken glimrar till ett tag igen innan det är dags att gå in i den allra sista, sega preioden.
Vilka härliga, super ide
Skicka en kommentar