Att använda bandkantare till Janome Coverpro

Bild 1: Janome Coverpro med bandkantare monterad på.

Bild 2: Plagg kantat med bandkantare. Notera sömmen på ovan- resp undersidan av kantbandet. På ovansidan är båda nålarna på kantbandet medan det på undersidan bara är den inre nålen som är på. Den yttre är precis utanför så att undertråden täcker skarven.

Fått en bandkantare i julklapp? :-) Eller bara nyfiken på hur andra gör? Jag tänkte visa och tipsa lite om hur jag gör. Och på samma gång samla ihop mina tips så att jag själv kan gå tillbaka och kika när jag behöver.

Jag har haft min Janome Coverpro i drygt två år. Bandkantaren köpte jag till efter ett par månader och det är verkligen otroligt vilken skillnad det gör för finishen på ett plagg. Den kan vara lite svår att få tag på, men man kan ofta beställa hem dem från den lokala symaskinsaffären, eller beställa från tex Sewing Machines Direct (England).

Bandkantare är en apparat som skruvas på täcksömsmaskinen (eller kombinerade overlocker som har täcksöm - läs mer om olika maskiner här) och viker en remsa i trikåtyg, spänner den rätt och leder den i rätt läge för att kunna sys fast på ett plagg. Den finns i olika bredder; till Coverpron finns 8, 10 eller 12 mm (eller om det var 8, 12 ocg 14?). Jag har 12. Sedan finns även olika modeller, de som viker bandet fyrdubbelt och de som viker bandet tredubbelt. Tyvärr finns bara de som viker fyrdubbelt till Coverpron men man kan, om man vill, göra som Gekko och köpa en bandkantare avsedd för industrimaskiner och justera lite, så kan den användas till en coverpro också. (Läs mer här).

Det fiffiga med bandkantaren är att du inte behöver tänka på hur lång muddremsan ska vara. Hur mycket remsan drar ihop sig justeras istället med diffmatningen, eller rättare sagt differentialmatningen. Här är det istället bredden som är viktig: Man klipper till en remsa, exakt 42 mm bred. Jag brukar ta hela tygbredden, så har jag så det räcker. Skärmatta och skärlinjal och tillhörande kniv är kanon att ha om man ska sy mycket med kantband. Då blir remsorna jättejämna och fina, vilket är a och o vid bandkantning.
Bild 3: Skärmatta, skärlinjal och skärkniv är guld värda om man syr mycket med bandkantaren.

En annan ganska viktig detalj är hur du ställer in var nålarna ska träffa kantbandet på ovan respektive undersidan. På ovansidan är det ju självklart att man vill ha båda nålarna på tyget (kantbandet). Men på undersidan ska ena nålen vara på kantbandet och den andra precis utanför. (Se bild nr 2 ovan). Hur nålarna ska träffa justerar man med de två skruvarna högst upp på bandkantaren (se bild nedan). Gör man det en gång så behöver man inte göra det varje gång man ska sy.

Komplettering: De två vita skruvarna i nederkant reglerar hur långt in på tyget kantbandet hamnar. Den justeringen behöver man inte heller justera speciellt ofta. Tror ärligt talat inte jag gjort det någon gång!

Bild 4: Bilden visar skruvarna där man justerar hur översidan av kantbandet justeras i förhållande till undersidan.

Innan jag trär in kantbandet i bandkantaren klipper jag det spetsig längst fram. Då går det lättare. Sen tar jag pincetten till hjälp för att dra fram den genom kantaren.

Jag nämnde diffmatningen förut. Den är det viktigaste av allt! Med hjälp av den bestämmer du hur mycket du vill att tyget ska rynkas. Tar du en högg diffmatning (1,5 till 2) kommer tyget att rynkas (och det vill man ju inte när man syr tex halslinningar, men däremot om du vill rynka en ärm tex). Vid kantning av halslinningar på tröjor sydda i stretchiga tyger (typ tunn bomull/lycra) med stretchig muddväv (typ stoff och stils mudd) kan man behöva gå så långt ned som till 0,5. Kantar man med mindre stretchiga tyger kanske eller om man syr kantband på en tröja i interlock (typ molntyg) är det inte lika känsligt, så kanske 0,75. Eller upp mot 1. Men det måste man nästan prova sig lite fram till. Jag brukar alltid ha steglängden på max (=4) när jag bandkantar. Annars brukar jag ha den på 3-3,5.

I början när jag sydde fipplade jag mycket med trådspänning och pressarfotstryck. Nu använder jag i princip alltid samma; trådspänning 3-3-3-2 och pressarfotstryck 1. Om jag ska passera skarvar drar jag lite i tyget bakm pressarfoten och hjälper tyget på traven. Och när jag bandkantar sitter jag nästan alltid med en pincett intill kantbandskanten (på höger sida om pressarfoten, strax framför den) . Skulle det se ut som att kantbandet glider iväga så att stygnen hamnar utanför petar jag det inåt med pincetten.

Bild 5: Håller man pincetten mot kantbandets ytterkant när man syr är det lätt att se till att nålarna inte hamnar utanför kantbandet.

Hoppstygn då? Jo, det är klart att det blir hoppstygn ibland. Men faktiskt inte så ofta längre. Bästa sättet att undvika det är att byta nålar. Jag använder oftast Schmetz EL-nålar när jag bandkantar. Använder jag fina, tunna tyger tar jag EL 80 och kantar jag med grövre tyg använder jag oftast 90-varianten. (Finns att köpa hos Bibbi, se vänsterkolumnen på bloggen). Ibland har jag faktiskt vanliga 75-nålar också, men bara Schmetz. De är de enda som ihop med mitt exemplar av Coverpro inte har gjort hål i interlocktyger. Det kan också funka att höja pressarfotstrycket (skruva nedåt på den vita skruven på Coverprons ovansida) när man kör över skarvar, men jag tycker inte det har så stor betydelse längre. Skulle det bli hoppstygn ändå är det snyggaste att justera dem för han, med nål och tråd. Att fiska upp det överhoppade stygnet från avigsidan och fästa det.

Liten lathund över diffmatning:
Interlocktrikå kantad med interlock eller ej så strechig muddväv:
Ex: Molntyg kantad med molntyg
Diff strax under 1

Interlocktrikå kantad med strechig muddväv:
Ex: Molntyg kantad med stoffochstilmudd
Diff ca 0,75

Tunn trikå kantad med ej så stretchig muddväv:
Ex: Husvagnstyg eller nattågstyg (i bomull/lycra) kantad med tunn interlock (som tex på en omlottbody)
Diff ca 0,75

Tunn trikå kantad med stretchig muddväv:
Ex: Halslinning på tröja i husvagnstyg eller nattågstyg (i bomull/lycra) kantad med muddväv typ Stoff och stil.
Diff ca 0,5

Övrigt:
När jag kantar tex en tröja syr jag först ena axelsömmen, sedan bandkantar jag och sedan syr jag andra axelsömmen. Eller också syr jag båda axelsömmarna, klipper ett jack någonstans där det inte syns så mycket, bandkantar runt, syr ihop ändarna och syr ned dem mot bakstycket (se bilder på det här). När jag kantar bodies och annat sparar jag ena sidsömmen till sist och syr ihop kantbandet i den sömmen.

Vill man läsa andra tips kan man läsa här.
Sen vill jag rikta stort tack till Mimmi och Gecko och alla andra som kommit med tips om bandkantning!

Blå chokladbollstunika

Julens lugn har drabbat mig! Symaskinerna har fått stå orörda i över en vecka. Det är ovanligt här hemma.

Men bara för att maskinerna stått stilla så innebär ju inte det att det inte finns att blogga om. Tvärtom. Nu finns tid att redigera bilder och skriva ned/skriva färdig det jag har pysslat med tidigare. Ta till exempel den här tunikan, som jag sydde för ett tag sedan och sen sydde om för att den inte var tillräckligt lik den kompisen fick. (De ändringar jag fick göra var att sy en blommig halslinning och blommiga muddar där det tidigare varit blå sådana. Istället för en blommig kant nedtill sydde jag på en matchande blomma som en applikation).

Receptet har, som jag berättade när jag bloggade om kompisens tunika, dottern skrivit själv. Av det har jag sedan gjort ett screentryck, tryckt på tyg och sytt tröjan.

Mönster:
Eget

Material:
En ljuvlig, mellanblå FIX-trikå som jag faktiskt fyndade på en loppís för något år sedan.
Blommig trikå från Michas Stoffecke (om jag inte minns fel).

Bäst just nu:
Det är inte länge sen dottern skrev receptet, men redan nu är handstilen mycket säkrare och lite av charmen med den spretiga barnstilen börja mattas av. Jag är så glad att ha det här trycket som ett nostalgiskt minne!

Sämst just nu:
Äh, just nu finns inget sämst! Jullov, njuter av ledighet och av att ha hela familjen samlad!

Inte hemligt längre

Ja, nu är det alltså inte hemligt längre. Det blev lite ofrivilligt halvhemligt i går, när jag höll på att fippla med inlägget och publicerade av misstag. :-)

I alla fall. Här är skjorttröjan jag gav en liten förhandsglutt på innan jul. Nu är den överlämnad så nu är det fritt fram att blogga om den!

Mönstret är nytt och helt eget. Jag tog grundmönstret jag gjorde när jag sydde Elvisoverallen (strl 98) och graderade upp det till strl 104. Sen ritade jag om det till en skjorttröja av det. Förutom kragen blev det ett blixtlåssprund fram och muddar i ärmsluten. Men allra mest nöjd är jag nog med sömmen mellan krage och tröjan. Den är insydd i ett kantband. Det syns tydligt på översta bilden. Jag gjorde så att jag först sydde klart sprundet. Sedan sydde jag ihop kragen räta mot räta (tunt mellanlägg på bakkragen, men inte på sömsmånen i nederkant) och sydde ihop sidorna och ovandelen. Trimmade sömsmånen i hörnen, vände rätt och pressade. Sen sydde jag på kragen på tröjan (tråcklade faktiskt först för säkerhets skull) med tretrådig overlock. Därefter sydde jag på ett (tunt) kantband med Coverpron, men försökte se till att inte skjuta tyget hela vägen in i kantbandet, med bara den innersta (högra) nålen i. Då blir ju sömmen längst ut på kantbanden, men längst in när man viker ned sömsmånen sen. Och det var nästa steg; att sy ned kantbandet med sömsmånen i mot tröjan. I och med att man då följer den förra sömmen (på kantbandet) blir sömmen snygg både på avigan och rätan. Den här avslutningen tycker jag blev kanonbra. Kommer jag absolut göra igen!

Som sagt var detta en present till yngsta dotterns bästa kompis som snart är en stolt treåring. Hittills har han blivit glad för kläder han fått, så jag hoppas han blir det den här gången också. Jag funderade lite på om det hade varit roligare om vi kom med ett hårt paket istället... Jag valde att ta risken och hålla tummarna!

Mönster:
Eget. Helt eget! (kan ni ana en viss stolthet?! En sån stolthet som man känner när man har velat kunna göra något väldigt länge och sen lyckas med det!)

Material:
Tågtyg i ny färgställning (kom i veckan) från Jofotex. Finns att matcha med enfärgat svart och lime. Här har jag svart mudd.

Bäst just nu:
Å, jag gillar den här! Både själva modellen och det fina tyget gör att tröjan blir lite tuff (haha, tuff-tuff-tåg!). Det gör att en sån här tröja skulle kunna gå till lite äldre barn också.

Sämst just nu:
Ja, ska man tala om någon svag länk så är det nog sprund jag borde träna mest på nu. Jag tråcklade och sydde om, tråcklade och sydde om. Men skam den som ger sig!

God jul!

Ja, god jul allihop! Här hemma har vi haft en jättehärlig jul so far. En riktigt vit en med snö på träd och grenar, god julmat, trevligt sällskap, nästan inget treårstrots (eller sex- eller sextioårsdito heller för den delen), fyndiga julklappsrim, en icke helt identifierad tomte, fina och lagom många klappar och sist men inte minst: en jättestor snögrotta skapad i dagens kramsnö.

Eftersom det här framför allt ju är en syblogg så passar jag med god julönskningen på att visa hur fina mina små tjejer var på julafton. Storasyster hade en kjol med motveck (mönster samma som till denna) och lillasyster bar en kort klänning (måste kunna spralla runt fritt och ledigt) med vingar och motveck.

Mönster:
Kjolens mönster kommer från Ottobre 4/2007. Mönstret går till 110, men detta är uppgraderat till strl 116.
Klänningens mönster är heleget. Jag har inspirerats av vingklännignarna jag har sytt förut, men mönstret är inte detsamma. Vingarna har annan form, rörelsevidden är annorlunda, klänningen har motveck fram och öppning med dolt blixtlås och kan därför vara mindre urringad.

Material:
Tyget kommer från Sundbybergs Textilcentrum och är de sista restena från i fjol. Jag hade alltså samma tyg till förra årets julklänningar! Men dem kanske jag inte har bloggat om? Det är nån blandning med polyester i skulle jag tro, för det är väldigt mjukt.

Bäst just nu:
Lugn och julefrid. Med undantag för en liten nyföddstass ska jag låta maskinerna vila lite. De kan också behöva lite jullov.

Sämst just nu:
Blidvädret. Men de säger att det ska bli kallt igen. Måtte vår fina snökoja hinna frysa istället för att töa bort.

GOD JUL!!

Till världens minsta tomte

Häromdagen såg en liten tjej dagens ljus för första gången. Stor, stor kram till henne och hela hennes mysiga familj! KokaLaltomten blev så glad att han/hon sydde henne ett alldeles eget tomtenissakit: En omlottbody och ett par muddbyxor i mjukaste interlock i ynka storlek 50, en omlottunika i storlek 56 och en pyttetomteluva för en baby på 0-3 månader, båda i röd velour. Tomtens medhjälpare svängde sen förbi och lämnade kläderna i brevlådan för att inte störa den lilla familjen (man vet ju hur det är sådär de första veckorna...).

Det var så gulligt att sy i så väldigt små storlekar. Mönstren har jag anpassat lite; omlottbodyn från Ottobre 6/2007 fanns från strl 56, så den förminskade jag. Byxorna är egentligen ett par hänselbyxor från samma nummer, men jag gjorde om dem till muddisar istället. Tunikan och tomteluvans mönster är egna. Luvans toft lånade jag från dotterns pyssellåda :-) Kanske inget lillan ska leka med när hon blir lite äldre, trots att jag försökte sy fast den ordentligt.

Egentligen kan man ju tycka att det är väldigt onödigt att sy kläder som bara kan användas en gång, eller möjligen ett par. Men så är det ju alltid i storlek 50. och med julkläder. Så om man nu ska sy något så litet och det sammanfaller med jul så kan man ju passa på och kombinera. Och används de inte ihop kan man kanse använda åtminstone bodyn och tunikan nån gång efter jul också. Om man vill.

Mönster:
Body och byxor: Justerade mönster från Ottobre 6/2007.
Omlottunika och luva: Eget

Material:
Röd interlock från JnyDesign.
Vin interlock och mudd till kanter: Nea Nobelle.
Röd Velour: Michas Stoffecke.

Bäst just nu:
Hurra för lillan! Det ska bli så roligt att få träffa henne lite längre fram.

Sämst just nu:
Man vet ju aldrig vad folk tycker om att få ett paket med tomtekläder till sin lilla nyfödda. Inte ens ens nära vänner. De kanske inte alls vill ha någon tomtenisse därhemma. (För övrigt kommer det andra presenter när vi träffas sen!) Men jag tänkte på det lite innan och kom fram till att kläderna säkert kan användas till en lite större nalle också. Som kanske vill vara tomte varje år? :-) Vår nalle här hemma har i alla fall storlek 50.

Nyheter!

Här kommer två härliga nyheter! De damp ned i lådan igår och efter att barnen stoppats i säng kändes det riktigt härligt att fly från julstöket ett tag. Ett tag och ett tag, förresten. Lääänge höll jag på! Fast det syns inte här; här ser man ju bara en fleecefodrad mössa i limefärgat elefanttyg och en snutt tågtyg i samma färg. Anledningen är att det som uppehöll mig inte kan avslöjas just nu. Det ska nämligen bli en present och det finns en liten, liten risk att gåvotagarens mamma kikar in här. Så det enda jag kan avslöja i nuläget är att det är eget, nytt, med flera detaljer och ett par (för mig) helt nya moment. Blev ni nyfikna nu? Kika in om ett par dar så får ni se!

Mönster:
Egna. Hur man gör en mössa kan du se här.

Material:
Nytt tågtyg och nytt elefanttyg i lime. Kommer från Jofotex. Båda är jättefina! Speciellt tågtyget är en favorit här. Såååå snyggt med det svarta mot limen. Blir lite tuffare. En kombination av retro och modernt på ett väldigt trevligt sätt.
Limefärgad fleece från Michas Stoffecke. Vet faktiskt inte om de har matchande fleece på Jofotex. Men allt annat, typ mudd, velour, enfärgad trikå mm finns i alla fall.

Bäst just nu:
Å, jag önskar att jag kunde visa hela plagget! Jag är så stolt! Jag skuttade runt här hemma i ren glädje.

Sämst just nu:
Mössan blev för liten. Borde ju såklart ha tagit höjd för att fleece itne stretchar lika bra som trikå, men det tänkte jag inte på i ivern. Sätter man den på ett mindre barn blir den istället för hör. Som tur är har jag inte sytt ihop vändningshålet (japp, den är vändsydd så man kan ha den åt vilket håll man vill), sådet är enkelt att korta av den. Får se, kanske blir en present.

Tips:
Nu till något helt annat! Om ni inte har julstökat färdigt så kan jag tipsa om ett kanonbra recept på hemgjord marsipan. Snabbt, enkelt, billigt och förbaskat gott! Och inte en enda konstig tillsats. Kika här! (Jag gjorde halv sats och lade till 2 bittermandlar).

Elvisoverall

Kolla den sista bilden!! Visst ser hon ut som en liten Elvis, min yngsta dotter?! Det tyckte i alla fall både maken och jag. Hon själv tyckte mest att det var dåligt att overallen inte kunde snurra. Som kjolar och klänningar kan, alltså. Så den åkte av snabbare än den kom på. När jag berättade att det var en dansoverall tog hon motvilligt på sig den igen i alla fall och provdansade lite.

Om hon inte varit tre år och trotsig och lyckligt ovetande om en massa saker som vuxna vet hade hon kanske kunnat låstas bli lite gladare för den. Då hade hon kunnat förställa sig att jag hade slitit en del för att den skulle bli verklighet. Och blivit glad bara för det. För faktum är att jag haft den i huvudet i över ett år. Ett antal skisser har funnits -och till och med mönster. Flera stycken. Trots det har det inte blivit av förrän nu.

Den blev lite att växa i, märkte jag. Men jag är fantastiskt stolt, för jag har ritat mönstret från första lilla pennstrecket. Med utställda ben, klockade ärmar, spetsig krage och allt. Det är så grymt roligt!!

Tyget är ett rätt stretchigt tyg som kommer från Stoff och Stils butik i Malmö. Jag tror inte det finns i katalogen. Det påminner om bredspårig manchetser men är mjukt som velour och stretchigt som tunnare stretchfrotté.

Mönster:
Eget, hurra!

Material:
Gul, stretchig trikå, som en blandning av velour och manchester, från Stoff och Stil i Malmö.
Gul dragkedja från Bibbi (läs mer om henne i högerkolumnen).

Bäst just nu:
Det har varit så himla kul att sy den här. En speciell känsla att ha gjort allt själv. Noggrannt. Och att ha gjord det för sig själv och i sin egen takt. I ren syglädje.

Sämst just nu:
Ja, det var ju lite synd, om än inte helt otippat, att dottern skulle ta emot den med skepsis. :-) Men hon kanske ändrar sig. Det är ju kul att dansa...

Grabbarna grus har kalas

Ikväll är det tomtedisco! Två av killarna på äldsta dotterns skola har kalas för att fira att de har fyllt hela åtta år och att det dessutom har blivit jullov. Mitt i all annan julstress fick jag för mig att jag skulle sy presentena själv (det är jag jätteglad för nu efteråt, men när jag var mitt uppe i det undrade jag ärligt talat vad jag höll på med!).

Jag har ju fått glädjen att få vara med en hel del i skolan under det här året jag har varit hemma. Lillasyster och jag har varit med på utflykter, temadagar och samlingar. Vi har oftast inte haft bråttom vid hämtningar och tagit god tid på oss att prata med och lyssna på både barn och pedagoger. På det sättet har jag lärt känna ungarna på skolan på ett helt annat sätt; även de som dottern inte umgås mest med. Helt fantastiskt! Då känns det extra roligt att göra lite personliga presenter när man har tid och lust. Ibland hinner man bara inte och ibland tryter inspirationen. Då får det bli något annat. Men hinner man är det så kul.

Den här gången var det allså dags för grabbarna grus att ha kalas. Och vad syr man till två åttaåringa grabbar? Det har jag ingen som helst erfarenhet av. Men efter lite funderande kom jag fram till att varsin färgglad tröja med namnet på kunde ju kanske vara något. Det kändes ändå rätt säkert. Alltså gjorde jag ett screentryck med respektive namn och valde två färgkombinationer jag tyckte om och trodde kunde passa till killarna.

Mönster:
Ottobre creative 301, stl 140. Den här gången provade jag den lite vidare modellen, som verkar jättebra den också!

Material:
Trikå i bomull lycra från JnyDesign och Jofotex.

Bäst just nu:
En liten detalj som att min yngsta, som ju också har varit en hel del på skolan under året, ser upp till de här killarna så mycket. De, å andra sidan, tar hand om henne och är hur gulliga som helst. Hur mysigt ser det inte ut när en stor, busig åttaårig kille håller en liten busig tvåårig tjej i handen på utflykten? Eller när hon får sitta i deras knä på bussen eller samlingen. Och glädjen verkar så härligt ömsesidig!

Sämst just nu:
Att ett år går så fort. Snart dags att börja jobba igen. Bara att konstatera att jag antagligen just har fått uppleva det bästa året i mitt liv! Fast det kanske skulle ha stått under "Bäst just nu!" :-)

Klädskydd till äldre

Jag väljer att kalla det klädskydd. Funktionsmässigt är det lite som ett förkläde eller möjligen en stor haklapp. Men det känns lite roligare att prata om klädskydd!

Idéen kom från en av lärarna på äldsta dotterns dagis. Hon har en gammal bekant som behöver ett praktiskt plagg att snabbt ta på sig när man är färdigklädd och kanske bara ska ta en smörgås innan färdtjänsten kommer. Då varken vill eller hinner man byta om för en tappad klick marmelad eller en förflugen kaffedroppe. Samtidigt är de haklappar i plast som används på många äldreboenden kanske inte så roliga att ta på om man är en i övrigt pigg pensionär. Nej, färgglatt och praktiskt och med lite hemtrevlig känsla, tack!

Efter faktiskt säkert två månaders funderande kom jag äntligen till skott. Jag började från noll, dvs ritade upp en grundmönster i strl 38, för att veta var jag ritade och få exakt den form jag ville ha. Sen sydde jag två olika prototyper, tog med dem till skolan och testade och diskuterade. Efter några förbättringar är det här det slutgiltiga resultatet: En bra passform så att kläderna täcks helt runt halsen. Ett djupt sprund fram, med kardborrestängning, gör att klädskyddet går att ta på även över en nylagd frisyr. Samtidigt behöver man inte hålla på och krångla med en knäppning bakom nacken. När man sitter ned ska plagget gå ungefär till halva låret och det är gjort så att det går ut över kanterna på benen utan att vara bylsigt upptill. Plagget är sytt i dubbelt tyg, dels för att ge stadga och dels för att kunna ta hand om lite spilld vätska (dock inget vattentätt skikt, i alla fall inte den här gången).

Tygvalet är tänkt att vara brokigt eller som här, blommigt, för att dölja små fläckar bättre. Runt om har jag kantat med snedslå. Uppdraget var visserligen att det "bara skulle vara något enkelt". Men jag har svårt med det. Om jag redan har lagt ned en massa jobb så kan jag lika väl lägga ned lite till så blir slutresultatet så många gånger bättre. :-) Och en hel del sitter ju i känslan.

Mönster:
Eget

Material:
Tyger från tyghyllan. Jag ser ett användningsområde för fina secondhandtyger...

Bäst just nu:
Säkert finns ytterligare en del att produktutveckla, men jag känner mig faktiskt stolt redan som det är! Inget avancerat mönster, men det är gjort helt från början, utifrån en idé som sedan vuxit fram. Det är kul, det!

Sämst just nu:
Att det tog så lång tid från tanke till verklighet. Tur att det blev klart innan jul, som tänkt, i alla fall!

Jeans

Oj så ostrukna de ser ut! Så går det när man låter dottern prova innan fotograferingen!

Det är alltså äldsta dottern som fått nya byxor. Riktigt, riktigt bra sitter de! Mönstret kommer från en japansk bok (se nedan) som också har mycket annat roligt och inspirerande. Visserligen kan jag inte ett dyft japanska, men man kan ju kika på bilder och låta sig inspireras och mönstren kan man ju använda ändå.

Tyget är en jättemjuk kraftigare bomull av märket Hilco och kallas easy cotton. Fantastisk!! Mjuk, och slitstark på samma gång. Borde finnas i allas syhyllor! Inspirerad av Kånkarong sydde jag några dekorsömma på frihand på bakfickan. Det blev skoj och lite personligt att macha med olika kläder.

Mönster:
"Clothes for boys and girls", en japansk mönsterbok (på japanska!). Kostade drygt 200 kr inkl frakt men tog säkert en månad att få hem. Minst! Mönstret justerade jag litegrann, men är sig rätt likt. Tack för boktipset, Gekko!

Material:
Sandfärgad Easy Cotton från Tygpyssling (finns även hos Michas Stoffecke och Nea Nobelle).

Bäst just nu:
Att ha hittat et byxmönster som går hem! Jättesnygg passform, rätt slimmade utan att sitta tight. Och skönt att slippa blixtlås (jag sydde bara en dekorsöm istället). Ska se om jag kan få till en bild på hur de ser ut på.

Sämst just nu:
Att jag gjorde dem lite för låga först, så jag sprättade sedan linningen och satt dit en bred mudd istället. Knökigt jobb som ofta gör att ett plagg blir liggande, men den här gången är jag nöjd att jag tog tag i det.

Julklappar?

Oj, här har sytts under helgen! Allt för att färdigställa ett gäng beställda plagg. Eftersom jag vet att åtminstone ett par av dem ska bli julklappar ville jag hinna i tid. Därför daskade jag in alltihop i samma inlägg!

Först ut är ett set med tröja, klänning, body och retrobrallor till en liten tjej som redan har ett antal Kokalalplagg i garderoben. Och extra kul att allt går att matcha med varandra. När jag skulle fota insåg jag dock att jag ju skulle sätta i knappar i bodyn också. Det får bli till kvällen!

Sedan kommer ett par röda retrobrallor med turkos mudd i strl 74, en cirkelklänning i strl 98 (den förra jag sydde var tyvärr för liten, men har redan hittat en ny liten tös att sitta på) och en spindelmannenklänning i strl 98. Tyvärr var jag så snabb att packa ned den att jag inte hann fota, så detta är en bild på ett annat exemplar...

Mönster:
Egna alltihop, faktiskt! Allra nyast är mönstret på tröjan, det gjorde jag i helgen.

Material:
Tröja: Campantrikå från Michas Stoffecke
Body: Trikå i bomull/lycra från Jofotex.
Klänning: Velour från Michas Stoffecke
Byxor: Velour från Sundbybergs Textilcentrum
Hängselklänning: Cirkelvelour från Jofotex (tyvärr slut)
Spidermanklänning: Tyg från Jofotex.
Röda retrobrallor: Velour från Jofotex.

Bäst just nu:
Tack snälla för alla beställningar! Jag blir så glad att ni uppskattar det jag gör!
Och tack snälla snön som singlar ner härutanför. Precis lagom tills vi ska till skolan och lyssna på lucia (ja, de firar idag, inte i fredags).

Sämst just nu:
Det är mycket nu... :-)

Lek med färger

Lite unisexa. Lite annorlunda. Lite roliga. Mycket färgglada! Det tycker jag om de här byxorna. De blev till en kväll när jag satt och sydde muddisar till öppna förskolan, dit jag tog med lite grejer till försäljning. Jag råkade lägga de här tygerna intill varandra och blev så sugen på att sy något av dem att det fick bli två par byxor. De fick dock följa med hem igen. Det var inte så mycket som gick åt alls, faktiskt. Många tittade, undrade nyfiket och tyckte om, men inte så många handlade. Inte så konstigt kanske, man brukar ju inte gå till öppnis för att handla kläder. :-) Men en liten förtjänst blev det och 10% av den gick till Rädda Barnen.

Men nu är alltså de här byxorna kvar här hemma och mina tjejer är sen länge borta från storlek 86, så om någon bloggläsare skulle vara sugen på en liten julklapp i storlek 86 får ni gärna skicka ett mail. Annars kanske de försvinner på ett litet homeparty senare i vår. Eller blir presenter.

Mönster:
Eget

Material:
Velour från Jofotex (stjärnor) och Michas Stoffecke(blå).
Mudd från Dollys Tyger.

Bäst just nu:
Den glada leken med färger!

Sämst just nu:
Att min att-göra-lista inför jul är hur lång som helst. Och det är ändå bara den ena att-göra-listan. Den med julpyssel, julmat och annat julfix är inte inkluderad. Men julklapparna är jag i alla fall i princip klar med. De som inte är mjuka vill säga...

Hjärttröja

Direkt från UFO-hyllan! I nästan ett år har den här tröjan legat och väntat på att få bli färdig. Så himla dumt att det blir så. Men nu har jag lovat mig själv att jag ska beta av lite UFO:n succesivt och med tröjan klar tycker jag faktiskt att den blev alldels för snygg för att ha legat ihopknölad i en blå IKEA-kasse så länge.

Vilket mönster jag har använt vet jag faktiskt inte, men det ser ut som ett Ottobre Creative. Storleken är i alla fall 98, så om jag ansträngde mig lite skulle jag ju kunnat ta reda på det.

Om man är nyfiken på hur jag gjorde applikationen och få lite tips om det, då kan man läsa här.
Och, just det, UFO för den som inte vet betyder "Unfinished Object". :-)

Mönster:
Minns inte, men gissar på Ottobre creative 301.

Material:
Hilcointerlock från Nea Nobelle (tunn och supermjuk och rätt lättsydd).
Hjärtat är en liten stuvbit från samma ställe.

Bäst just nu:
Jag är såååå nöjd med att ha avslutat ett gammalt projekt!

Sämst just nu:
Ja, högen är ju fortfarande så stor att det inte märks att jag sytt klart ett plagg. Eller två. Eller tre. Eller knappt ens fem...

Dregelscarves

Så var det dags även för mig att sy en samling dregelscarves. Jag gjorde två redan för länge, länge sen, men sen dess har det inte blivit av. Men det ligger så många fina tygsnuttar här hemma att jag inte kunde låta bli att sy några stycken.

Scarvesarna (säger man så?) har två knappar så man kan justera storleken lite.

Det krävs att man håller tungan rätt i mun när man syr böjarna. Jag lättade på pressarfotstrycket lite så blev det enklare. Och sydde lite, lyfte pressarfoten, sydde lite, lyfte pressarfoten... Ja, det blev ett par kasserade exemplat på vägen. :-)

Mönster:
Eget, lite reviderat sen sist.

Material:
Diverse

Bäst just nu:
Att få användning för en massa "tygspill" och att få matcha färger!

Sämst just nu:
Att jag har sprillans nya knivar till overlocken som jag inte har monterat på. Och de har legat i en månad.

Babyhängselmuddisar

Så har man då återigen drabbats av det där syndromet att man har ett mönster och ett tyg som passar ihop. Och så kommer man på ett tyg till som passar. Och ett till. Och vips så har man klippt till tre små par byxor att sy ihop. Utan att man ens behövde det första paret. Sånt händer mig rätt ofta. Jag väljer att kalla det skaparglädje!

Mönstret kommer från Ottobre 6/2007 och är så himla gulligt. Det är egentligen tänkt till prematura barn, så det går från 40-56 men jag har graderat upp mönstret till 62 och 68 också bara för jag tycker så mycket om det. De här tre paren är alla 62. De som var på Syfestivalen i höstas kunde se att Jenny på Nea Nobelle hade sytt ett par likadana som de längst till vänster på bilden. Så himla mysigt! Jag blev så inspirerad att jag köpte en bit av tyget bara därför. :-) Det paret (inte Jennys, utan det jag sydde!) har, tillsammans med en kaninbody (den översta på bilden i det inlägget), blivit en välkomstpresent till en kompis kompis lilla dotter.

Tillbaks till byxorna. Kantbanden är jag riktigt nöjd med. Den här gången gick det så smidigt, trots att jag sydde tre par byxor. I vintras gjorde jag ett inlägg om hur jag gjorde kantningen, för snäva böjar är inget min bandkantare till Coverpron gillar speciellt mycket. Och således inte jag heller!

Mönster:
Ottobre 6/2007, uppgraderat en storlek till strl 62.

Material:
Randig velour från MG-Tyger (finns även på Jofotex)
Prickig velour från Jofotex
Vit velour med bilar mm från Nea Nobelle (tyvärr slut om inte Jenny fått in mer).

Bäst just nu:
Det känns som en liten karamellpåse mina tre små byxor!

Sämst just nu:
Det gamla vanliga...att sylust och behov inte alltid stämmer överens! :-)

Retrobody och retrobrall

I söndags fick vi glädjen att träffa lilla A för första gången. Vid det här laget har han hunnit bli fem månader - tänk så fort tiden går!

Som en liten välkomstpresent hade vi med oss ett par röda retrobrallor med brun mudd och en matchande tight body att ha under. Mönstret till bodyn är helt nygjort. Jag har sen tidgare ett i strl 86, men detta är nyritat från grunden. Även denna gång en slimmad variant, just för att det är så snyggt att ha under retrobrallorna som också är tighta.

Mönster:
Båda egna i strl 74.

Material:
Tågtyg i bomull/lycra från Jofotex, varifrån även velouren kommer.
Kantband i muddtrikå från Stoff och Stil.

Bäst just nu:
Jag tycker det blev så häftigt ihop! Tågtyget blir bara bättre och bättre. På något vis är det neutralt fast det är tåg på. Och 70-talskänslan på en body i detta tyget ihop med ett par retrobrallor blev helrätt.

Sämst just nu:
A:s mamma var lite osäker på om bodyn var för liten. Jag har inte hört något mer ännu och strl 74 borde funka åtminstone nästan upp till ett år, så jag hoppas att det gick bra. Annars har jag lovat att sy en ny.

Bäbisfiltar

En nära kompis till mig ska snart få sin lilla efterlängtade trea. Därför undrade hon om jag inte skulle kunna sy en filt till henne. Hon hade kikat på en filt med turkos velour och limefärgade flodisar men undrade om det gick att få en med röd velour istället. Javisst! Såklart.

Jag har länge tänkt att sy filtar och kanta dem istället för att vändsy (ni har säkert sett hur tex Gekko gör?). Så så fick det bli den här gången. Och jag är så himla nöjd med resultatet!! Det gav en så proffsig finish! Jag har annars lite svårt att få en snygg stickning runt när man har vändsytt filten. Min vanliga maskin syr helt enkelt inte tillräckligt snyggt (säger jag och skyller på maskinen...). När jag ändå var igång gjorde jag en variant med rutor av röd och limegrön velour också. Bara för att det var kul. (Den som läser sybloggar ser direkt att jag inspirerats av GobliGoblis snygga filtar!). Så nu kan min kära vän få välja!

Först sydde jag ihop lagren med overlocken och bandkantade sedan. Skarvarna fäste jag på samma sätt som när jag gör en raglan (alltså så här). Hur gör ni andra som syr såna här filtar?

Mönster:
Eget, 50*70 cm

Material:
Flodistyg och limegrön Velour från Jofotex.
Röd velour från Michas Stoffecke.
Röd och brun interlock som kantband.

Bäst just nu:
Jag satt och nästan hoppade på stolen när jag sydde klart dem! Jag var så himla nöjd med resultatet! Och så hade jag sån toktur att kantbandet räckte precis hela vägen runt. Det kan vara ett tips att tänka på : Välj det bredaste tyget (tex JnyDesigns interlock ligger på 1,75 cm - det är toppen!) så räcker det runt.

Sämst just nu:
Att jag inte kan sy massor av filtar! Jag skulle vilja det! Men då skulle de bara ligga på hög här hemma ju...

Halloweenminne

Det här skulle jag såklart ha bloggat om för en månad sedan. Men ni vet... fota, redigera, lägga upp på bloggen...

I alla fall så hade jag det stora nöjet att få ha inte mer än fyra pigga, glada, busiga, förväntansfulla tjejer här hemma på allhelgonaaftaon. Tjejernas kusiner var hos oss hela dagen och sedan anslöt föräldrarna på kvällen för allhelgonamiddag. Givetvis måste en del spinnas på spöktemat inför en sån här dag och för en synörd så innefattar det såklart något slags textilarbete. :-) I Ottobre 4/2004 hittade jag ett jättebra mönster på mantlar som med tungt satintyg och orange bomullstyg (fanns tyvärr inget annat foder att hitta två dagar innan) som foder fick ett lite vampyrlikt fall. Innan jag sydde ihop dem hade jag applicerat på varsin figur som jag ritat och klippt ut i guldtyg; en dödskalle, ett spöke, en halloweenpumpa och en fladdermus. Tjejerna var jättelyckliga och sprang runt här hemma i sina nya utstyrslar.

En vecka senare var det dags för skolan att ha halloweenfest. Alla ungar fick klä ut sig till söken, monster eller häxor. Eller vad de nu ville. Då kom mantlen till användning igen! Ihop med svarta tights och en svart tight tröja och en huva med små horn blev äldsta dottern en liten halloweendjävul. Visst blev det tufft?! Och praktiskt att kläderna är användbara även annars.

Mönster:
Mantlar och tights: Ottobre 4/2004
Tröja: Ottobre creative 301
Huva: Boken "Sy barnens utklädningskläder" (hornen ritade jag själv och sydde i röd velour)

Material:
Svart satin, orange bomullstyg och guldtyg från Dollys tyger (Ligger på Norrtullsgatan i Stockholm).
Svart bomull/lycra från Jnydesign

Bäst just nu:
Alla gånger min allahelgonadag med tjejerna! Den innefattade allt från lekparkstur med bullar och varm choklar, lövkrig i höstsol, halloweenpyssel, spökutklädnad, reflextipspromenad i mörkret till trevlig middag på kvällen. Och när det gäller syrelaterade höjdpunkter var det roligt att se hur tjejerna lekte med sina nya mantlar.

Sämst just nu:
Framförhållningen... Jag fick nog idén på tisdagen, köpte tyget på onsdagen och satt till halv ett och sydde på torsdagen... Men det var det värt! :-)