Garderob till en klädlös kompis...

I förrgår var jag och äldsta dottern i leksaksaffären för att byta en julklapp. Det blev en slant över och dottern gled drömmande omkring bland alla prylar. Till slut stannade hon i dockhörnan, hon som aldrig tidigare visat något intresse för dockor. "Den!" sa hon och pekade på en plastbebis i rosa förpackning! Visst, den fick det bli. Lycklig packade hon upp sin nya vän så fort vi kommit ut genom affärens dörrar. Jag tror att kusinernas dockor i julas inspirerade till det nya förvärvet, vilket också namnvalet insinuerar...Hanna, precis som yngsta kusinens docka. :-)

Mitt modershjärta ömmade för min lyckliga tös och jag erbjöd mig genast att "skaffa" några kläder till Hanna. "En sån klänning som Hanna (dvs andra Hanna, det blir krångligt det här!) har. En brun. Med vit ficka." Det vill säga en manchesterklänning.

Jag satt uppe till nästan halv två på natten. Jag ville så gärna, gärna att det skulle ligga en liten hög med kläder på Hannas säng när dottern vaknade på morgonen. Och det gjorde det alltså - en manchesterklänning, ett par gula muddbyxor och en fodrad jacka med huva. Alltihop i tyger från Hilco! Klänningen är i brun manchester med snedslå i samma tyg och en ficka av loppisfyndat tyg. Muddisarna är i gul velour och mudd från Hilco. Jackan är i vinterfrotté och fodrad med gul interlocktrikå. Alltihop kommer från Nea Nobelle.

Mönstret är detsamma som jag sytt ifrån tidigare, men jag har ändrat skärningar och modell lite. Varje palgg är verkligen noggrant sytt, med stickningar och foder och allt. Enda "fusket" var nog att jag var tvungen att sy fast benmudden på muddisarna innan jag sydde bensömmen.

Bäst just nu:

Utan tvekan dotterns glädje!

Sämst just nu:

Att jag hade lite svårt att få ärmmuddarna på jackan att bli snygga. Och att jag var Rätt trött dagen efter. Men det var det värt.

Maskinval:

Overlock och coverpro. Inställningar finns i högerkolumnen.

Färgglada velourmuddisar

Dessa velourmuddisar är sydda för att matcha spindelmannenklänningen jag sydde härom veckan. Underbart röd Hilcovelour från Nea Nobelle. Även mudden är därifrån. Mönstret är mitt gamla vanliga, i storlek 68.

Tänk, det var på grund av sånt här jag började sy barnkläder tror jag! Alla glada färger! Visst är det snyggt ihop med klänningen?

Nytt tyg - ny tunika!

Den här tunikamodellen gillar jag verkligen! Så mycket att jag gett mig till att göra mönstret i tre storlekar nu; 80, 86 och 110. Och det kommer bli åtminstone en till. Tidigare har jag sytt domartunikan, en prickig tunika och kanintunikan i samma modell. Tyvärr var det extremt svårt att få en bra bild. Gissar att det är mönstret på tyget som snurrar till det för kameran.

Den bruna, småblommiga trikån kommer från Jofotex. Jag vet inte om den finns kvar, för den här har legat på hyllan här hemma och väntat på sin tur sen i höstas. Vad jag däremot vet är att Jofotex har 20% rabatt på hela sitt trikåsortiment (inkl velour) januari ut. Och där fanns en massa finfina tyger! Dessutom är de otroligt hjälpsamma och trevliga. Så den som har möjlighet rekommenderas verkligen ett besök. Tyvärr hann jag inte titta runt så länge; familjen satt i bilen och väntade. Jag "skulle bara snabbt in och köpa en meter velour" på väg till mina föräldrar och fira jul. Eh, det tog lite längre tid än tänkt, kan jag säga... Skulle tro att jag sammanlagt för mina "jag-ska-bara-lite-snabbt-besök" i olika tygaffärer är skyldig maken en vecka eller så på båtmässan!

Som sagt, det här tyget köpte jag inte nu. Jag tvingade mig själv att sy klart något i tyg jag redan hade innan jag satte saxen i något av mina nya tyger. Stor UFO-risk annars! Jag har ju sytt några såna här nu, men tyckte noga att jag borde kunna effektivisera lite. Efter Gekkos fina lista på arbetsordning såg jag över min egen för att slippa hålla på att trä om coverpron. Till slut blev det så här:

1. Fålla ärmar och fram- resp bakstycke
2. Stryka på formband på bakstyckets axlar. Sy axelsömmar och sticka ned dem mot bakstycket
3. Sy på kantbandet med bandkantaren till coverpron
4. Sy små hjälpsömmar med vanliga symaskinen där kantbanden slutar och ska fästa mot framstycket. Sy sen ihop omlottdelar och framstycke.
5. Sy fast ärmarna och sticka ned sömmarna mot bakstycket
6. Sy ärm-sidsömmar i ett
7. Sy ned ändarna på sömmarna med vanliga maskinen för att hindra att de står ut och är obekväma eller fula
8. Sy fast namnbandet.

Maskinval:

Overlock till att sy ihop. Trådsp 4-3-4-3, diffmatning mellan N och 1,5.

Coverpro till stickningar, fållar och kantband. Trådsp 3-3-2, diffmatning 1,25 till fållar och 1 till kantband (för att få stretchigare söm) samt steglängd mellan 3 och 4.

Vanlig symaskin till att sy ned sömmar, sy hjälpsöm och att fästa namnbandet.

Bäst just nu:

Att jag tycker den här modellen på tunika passar så otroligt bra ihop med fina trikåtyger. Just lite mönstrade trikåer gör sig bra på detta vis, tycker jag. Lite mer användbart än en klänning.

Jofotex tygrea...synd att man bort lite långt ifrån...

Sämst just nu:

Att jag fortfarande tycker det är lite meckigt att få till sömmen mellan omlottdelarna och framstycket. Det är lätt att det blir snett när man syr över kantbandet, trots att jag hjälpsytt fast dem med symaskinen innan.

Tips!

Jag har nu lagt sidoelement (rubrik i högerkolumnen) där jag skriver vilka inställningar på mina symaskiner som passar bäst för olika tyger. Den kommer jag att uppdatera hela tiden tills jag funnit de optimala inställningarna. Det är främst för mig själv, men den som är intresserad är självklart välkommen att ta del av mitt experimenterande!

Manchesterklänning till en liten tjej och hennes docka

I döttrarnas yngsta kusins julkapp låg detta; en manchesterklänning i storlek 98, en likadan manchesterklänning till hennes docka och ett par matchande brun/vitrandiga strumpbyxor från Polarn o Pyret.

När min bror fick se min lilltjejs klänning i höstas tyckte han det var så fint (sa han i alla fall, annars får han skylla sig själv!) så jag ville göra ett likadant set till hans yngsta. För att det inte bara skulle vara tråkiga kläder i paketet tyckte jag att dockan Hanna skulle få en matchande utstyrsel. Synd att strumpbyxorna inte fanns i ministorlek...

Mönstret till klänningen har jag knåpat ihop själv, dels utifrån ett burdamönster, dels från boken Baby Cool och dels från en jeansklänning jag köpt från Lingon&Blåbär för ett par år sen. Plus lite egna ändringar. Dockklänningen har jag sytt efter samma mönster som denna klänning, fast jag ändrade utställningen och längden samt lade till ett sprund för att få samma stil som den andra klänningen.

Klänningarna är sydda i brun Hilcomanchester från Nea Nobelle och är fodrade med vit lakansväv. Tyget till fickorna kommer från ett servettfodral jag fyndat på Röda Korset. Helt underbart tyg som jag bara har pyttelite av... För att få bättre stadga pressade jag på med mellanlägg och fodrade med lakansväv. Ärmhålen, halsen och nederkanten är kantade med snedslå som jag gjort själv i samma tyg som klänningarna (om du vill läsa mer om min snedslåvikare kan du läsa detta inlägg). Som knäppning lät jag två små tampar av halskantningen sticka ut. I dessa satte jag en 8 mm minitryckknapp från Prym. Dockklänningen har dessutom en öppning med kardborrband på axlarna. Annars är risken att huvudhålet blivit för trångt. Sprundet är där mest för likheten med den stora klänningen.

Innan jag kantade sydde jag ihop klänningarna i hals- och ärmhål med overlocken. Då fick jag en jämn kant att sy fast snedslån över. Bredden på snedslån är 25 mm, så den täcker overlocksömmen väl. Ett smart sätt att få skarven på snedslån snygg tyckte jag var att börja en bit in på snedslån när man syr fast den, så att det blir en snutt som inte är fastsydd först. Sen syr man nästan hela varvet runt men stannar en bit ifrån. Då tar man ur tyget ur maskinen, mäter ändarna på snedslån och syr ihop dem så att de passar mot återstoden av ärmhålets längd. Sen viker man bara snedslån tillrätta och syr den sista biten. Jag siktade på att få snedslåskarven på samma ställe som sidsömmen, och det funkade rätt bra.

Maskinval:
Overlock att kasta kanterna till fodret och att sy ihop samt sy ihop klänningarna i hals- och ärmhål innan jag sydde fast snedslån.
Vanliga symaskinen till resten.

Bäst just nu:
Att jag blev så nöjd med resultatet att jag vågar ge bort klänningarna!

Sämst just nu:
Att jag hade problem med att hitta rätt inställningen på overlocken. Jag inser också att jag väldigt ofta har för hårt trådspänning och därför har fått stumma sömmar. Det är nackdelen med en manuell maskin...
Att jag faktiskt inte vet om klänningen passar - varken den stora eller den lilla. Bara att hålla tummarna...
Att jag är så otroligt dålig på bedömning av tidsåtgång! Dockklänningen tänkte jag bara skulle "hänga med" när jag "ändå sydde den andra", men den tog mer tid än den stora! Såklart - vad hade jag trott?!! Tycker i alla fall själv att det blev rätt gulligt - jag kan se en liten tjej och hennes älskade docka i matchande kläder framför mig. Hoppas bara att mottagaren och hennes föräldrar gillar den...

Julklappsnattlinne till vuxen

Mitt första vuxenplagg är klart! Det blev ett nattlinne i härlig Sanettajersey från Michas Stoffecke. Redan när jag beställde från Michas första gången var min gåvotagare där och krafsade på det här tyget. Den gången hade jag inte tyg så det räckte, så det fick bli en liten (!) beställning till vad det led. Mönstret är från Burda. För att vara säker på måtten norpade jag mammas (ja, det är hon som är gåvotagaren!) nattlinne och tjuvmätte mot det. Inget fick lämnas åt slumpen här inte. Jag fick förlänga mönstret lite, annars var det inte så mycket att fixa.

Först valde jag att sy fast en halsmudd, men det blev bara en konstig blandning av collegetröja och nattlinne, så jag fick sprätta och göra om. Istället valde jag att bandkanta. Det har jag aldrig gjort förut, men kommer säkerligen att fortsätta, framför allt när bandkantaren hjälper mig att göra det så snyggt! Där måste jag också säga att det är så otrolig skillnad på muddväv och muddväv. Jag minns att jag i ett tidigare inlägg skrivit hur osams jag var med bandkantaren. Jag borde nog revidera det till hur osams jag var med muddväven. Har man en för slapp muddväv spänner den ut sig, blir smalare än de 42 mm den ska vara och följer inte bandkantaren. Reultatet blir jättetrist med söm utanför kantbandet, kanter som sticker ut mm. Sen provade jag denna gång att sy med ullig overlocktråd; Mölnlyckes Soft Lock. Egentligen köpte jag fel och var fly förbannad på den dåliga tråden. OK, den är lite svårare att sy med och vansinnigt otacksam att sprätta, men det blir en mjuk och fin söm.

Ja, jag ska inte klaga på denna vuxenplaggsdebut; jag är faktiskt rätt nöjd. Kanske tog det lite längre tid än det hade behövt göra, men det är inte hela världen. Och att sy till mamma är ju ändå en rätt säker grej. Jag menar, hon har ju blivit glad över mina alster sen jag började ta hem flirtkuletomtar från skolan! :-)

Maskinval:

Overlock till att sy ihop: Trådspänning 6-6-4-4; diffmatning N

Coverpro till att bandkanta: Trådspänning 4-4-3; diffmatning 1,25, Steglängd 4

Bäst just nu:

Att jag lyckats sy ett nattlinne i det tyget mamma blev så förtjust i. Utan att hon vet! Hoppas det blir en glad överraskning!

Sämst just nu:

Måste vara kantbandet innan jag tog Hilcos orangea.

Tips:

Välj muddväv med god kvalitet när du ska använda bandkantaren till coverpron!

Jag sprättar...

Minns ni tomte- och pepparkaksklänningarna? Som skulle bli julklänningar? Jag skulle "bara" sprätta bort tomtepäls och pepparkakskristyr. KajaDesign, som läste mitt inlägg om klänningsförvandlingen hoppades att jag sytt med låååånga stygn och offrat något fint till sprättgudarna. Långa stygn hade jag använd, men det där med sprättgudarna hade gott mig totalt förbi. hur hade jag kunnat missa det?! För att vara på säkra sidan tog jag en bit fin, brun Hilcovelour och en bit av mitt nya kanintyg. Det måtte ha fallit dem i smaken (tacka för det, vad hade annars dugit?!), för det gick faktiskt väldigt bra att sprätta. Nytvättade och nystrukna ser de ut som de aldrig varit annat än just julklänningar (visserligen ger bilden faktiskt klänningarna inte riktigt rättvisa, men de finns ju att kika på här och här). Omvandlingsnumret kan alltså rekommenderas!

Kanintröja till lillasyster

Så orättvist. Att HON fick den. Tröjan med kaniner. Den ville ju storasyster ha! Och själv hon fick bara en tunika. Det spelar ingen roll att mamma säger att en tunika nästan är samma sak som en tröja...

Ja, här kommer syskonmatchningen alltså. En tröja i det fina kanintyget, fast med brun muddkant. Och mamman suckar att det säkert får bli en tröja till... Mönstret jag använde hade sprund men jag ville ha en bandkantning istället, så jag gjorde halslinningen lite vidare. Sen sydde jag först ena axelsömmen, kantade och sydde andra därefter. Jag tänkte jag skulle vara genomarbetad och sticka ned axelsömmarna, men det blev ju lite svårt när man sydde ena axelsömmen efter att man kantat! Den vanliga symaskinen fick reda upp det med lite precisionsarbete. :-)

Först trodde jag att halsöppningen blev för vid, trots att jag töjde lite extra i mudden när jag sydde på den. Men när jag sen mätte såg det helt OK ut. Måste prova den innan jag kan säga säkert. Blir det bra på det här sättet är det verkligen att rekommendera. Såg bra tips på hur man syr en sån linning snyggt (och några fukstips!) på Debbie's Coverstich.

Mönster:

Ottobre 3/2004, anpassat.

Material:

Kanintyg från JnyDesign (om du är intresserad, kolla på JnyDesign, det kan hända att hon har lite kvar.), mudd från Nea Nobelle.

Maskinval:

Overlock att sy ihop; trådspänning 4-3-4-3; diffmatning N

Coverpro: Fållar och kantband; 3-3-2; diffmatning 1,25, steg 3 till fållarna och trådspänning 3-3-2, diffmatning 0,7 och steglängd 4 till kantbanden. Till kantbandet använde jag min bandkantare.

Bäst just nu:

Tyget! Jag vet ännu inte om modellen blev bra med muddkanten.

Sämst just nu:

Att jag inte hunnit prova den än. Och att jag drog lite väl hårt i mudden på ett ställe så det bubblade sig en anings aning.

Kaninerna är här - tunika först ut!

Det var precis så härligt som jag hade hoppats på, kanintyget jag väntat på. Den snälle brevbäraren hade återigen knökat in ett egentligen för stort paket i lådan. Igår hanns inget med, men idag på dagen när lillasyster tog sin förmiddagslur hann jag både klippa och sy. Ja, hon sov tre timmar, men var inte så avundsjuk för det - hon är vaken på nätterna istället!

Mönstret är desamma som till den prickiga tunikan, men jag fick göra ett nytt i storlek 110, för denna är till storasyster. Hon blev väldigt förtjust när hon såg tygen men lite besviken när hon kom hem från dagis och såg att jag gjort en tunika. Hon ville hellre ha en tröja! (Vilken tur att jag har tyg så det räcker!)

Jag funderade och funderade på om jag skulle ha brunt eller orange kanband och bestämde mig tillslut för orange. Tänkte det skulle bli lite gladare med orange. Jag håller på med en syskonmatchande tröja och då har jag tagit brun, så man kan jämföra. Kantbandet sydde jag på med bandkantaren till Coverpron.

Tyget är ett nygjort retrotryck som Jenny på JnyDesign har designat. Det är superhärligt! Lite tjockare, mjuk bomullstrikå. Påminner lite om E-slöjd, tycker jag, fast inte alls så stumt. Så vitt jag vet finns fortfarande tyg att komma över via Jenny. Mudden är orange muddväv från Hilco, köpt hos Nea Nobelle.

Maskinval:
Overlock att sy ihop. Trådspänning 3-3-3-3; diffmatning N
Coverpro till stickningar och kantband; kedjesöm med trådspänning 3-2; diffmatning 0,7 och steglängd 4. Till fållarna Trådspänning 3-2; diffmatning 1,5 och steglängd 3.

Bäst just nu:
Tyget!!
Och att jag fick till en riktigt bra stretchande söm. Tricket där var låg trådspänning kombinerad med låg diffmatning.

Sämst just nu:
Att jag inte kunde välja färg på kantbandet!

En dagisväska till!

Den dagisväska jag sydde för lite sen har väck stor uppmärksamhet på dagis. Gissar att den är rätt iögonfallande för små fyraåringar. Men det är faktiskt inte bara de små som nyfiket har undrat "vad det där är för något". Inte för att jeg vet om den uppskattats, men den har i alla fall fått folk att reagera! Nu senast var det min kära svägerska (å, det låter så vuxet med ordet "svägerska"!) som blev nyfiken. Genast lovade jag henne att sy en till åt henne. Den här gången fick det bli en innerficka också. Och det här exemplaret pryddes av en elefant och en apa och kantades med vit snedslå istället för gul. Attans att jag inte köpte mer av tyget när det fanns!

Maskinval:

Overlock med inställningen 4-4-4-3 samt diffmatning N.

Symaskin till kantbanden.

Prickig tunika med halv omlott

Den här tunikan är en födelsedagspresent till en liten tös som fyller ett i dagarna. Egentligen skulle vi firat henne och hennes kompisar (som fick hoodien och ett av muddbyxparen) idag, jag och yngsta dottern. Men vi blev hemma i kräksjuka istället. Inte svårt att gissa vad jag helst skulle velat göra...

Modellen är densamma som till domartunikan jag sydde i höstas. Jag har använt den jättemycket och tycker väldigt mycket om den modellen Mitte emellan klänning och tunika på nåt sätt. Funkar både till strumpbyxor, tights och byxor. Sen vet jag (eller tror mig veta!) att födelsedagsbarnets mamma tycker om att klä sin lilla dotter i tunikor (vem gör inte det!). Därför tänkte jag att det skulle vara en bra present. Tyget köpte jag från MG Tyger i våras och har väntat på rätt tillfälle.

Mönstret är som sagt desamma som till domartunikan, men tyget var lite stretchigare, så jag hade ett fasligt sjå att få ihop omlotten på mitten. Som vanligt hade jag bara tänkte "slänga ihop" den och blev sittande ett par timmar! När man ska ge bort något är man ju dessutom lite kinkigare med resultatet... Efter ihärdigt knåpande blev jag tillslut väldigt nöjd med resultatet. Det kanske blir en till min egen tjej också... :-)

Maskinval:
Overlock att sy ihop.
Coverpro till fållar. Bandkantaren till kantning av omlottskärningen.

Bäst just nu:
Resultatet! Visst har den väl nån miss här deller där, men helhelten känns proffsig *skryt skryt*!

Sämst just nu:
Att det tog sån tid!!

Fleecehoodie till en ettåring

Ja, inte är det helt taktiskt. Att ha två barn som fyller år precis kring jul. För det är ju inte bara de som fyller år då, utan även de små kompisarna som varit i samma mammagrupp och andra jämnåriga små. För en som tycker att det är tokroligt att sy och gärna ger bort hempysslade presenter är det med andra ord bråda dagar! :-) Först ut bland födelsedagspresenterna var ett par rostfärgade velourmuddisar. Och nu kommer en brun fleecehoodie till en liten kille som är kompis till min yngsta. Deras äldre syskon är också dagiskompisar.

Mönstret till denna är detsamma som till den här, som jag sydde tidigare i höstas. Den har jag använt massor. Toppen när man bara ska åka bil och inte vill krångla med overall; den är varm och skön, kan användas utan mössa och lägger man en filt över benen klarar man även en kall bil. Där den sydd med vidd så att man kan ha den länge.

Den jag sydde tidigare går i rost/orange. Den här gången valde jag att sy i brunt. Fleece från Sundbybergs Textilcentrum och mudd från Nea Nobelle. Mönstret eget.

Jag gillar ju Gekkos blogg och läser ofta den. (Tack Gekko, för inspirationen!) För lite sen skrev hon om hur snabbt hon slängde ihop en av sina fina hoodies. Jaha, tänkte jag, då tar det väl lite längre för mig, men går väl ändå hyfsat snabbt. Tji fick jag! Jag lyckades göra det mesta i fel ordning så jag fick sitta och trä om maskiner hela tiden! Jag borde nog tänkt igenom arbetsordningen lite grann...

Maskinval:
Overlock till att sy ihop. Trådspänning 4-4-4-4, diffmatning mellan N och 1,5-
Coverpro till att fålla och sy i kantband. Trådspänning 4-4-3, steglängd 3,5, diffmatning ca 1. Till kantbanden använde jag även bandkantaren.
Symaskin till att fästa coverprosömmar, sticka ned ärmsömmar och sy fast namnband.

Bäst just nu:
Det färdiga resultatet!

Sämst just nu:
Kanske att sömmen på kantbandet kom lite långt in mot mitten.
Att det tog sån tid!

Hemlisen är här!

Jag hörde när postbilen kom. Jag hörde hur länge den stod vid brevlådan och krånglade (jag har världens snällaste brevbärare som knökar in de mest otympliga paket i brevlådan så jag ska slippa åka till utlämningsstället för att hämta dem). Och där låg det . Paketet. Min Hemlis!!

Jag kastade mig över det och plockade fram den ena fina saken efter den andra! Först ut var tre otroligt fina och välsydda förkläden; ett till var och en av tjejerna och ett till mig själv. De var tänkta att kunna användas både till jul och även året runt. Toppen, eftersom jag under årets pepparkaksbak konstaterade att min äldsta dotter håller på att växa ur sitt. Lillasyster äger inte ens ett - jo nu gör hon! :-) På förklädena stod broderat "Baka baka liten kaka". Min hemliga vän är verkligen duktig på att brodera! Både jag och äldsta dottern, och säkert lillan också, gillar att laga mat, så dessa kommer att få en hedersplats i köket och användas flitigt! Tack!

Som tillbehör till förklädena och som personlig present fick jag fyra jättehäftiga kakformar; en krokodil, en kamel, en elefant och en giraff. Kompletterar den björn och älg vi redan har perfekt!

Min hemliga vän hade även skickat med ett härligt, mjukt velourtyg i rosa och ett mönstrat manchestertyg med lite helgtema i varma, fina färger. Ser framför mig en klänning i det tyget...

Med i paketet var även två blixtlås och ett paket iron-ons. Perfekt!! Sen låg där ett stort paket julte och spred juldoft över hela hemlisen. Det doftar jättegott. Ser fram emot att krypa upp i soffan med det när barnen somnat...

Min snälla, hemliga vän hade även skrivit ett långt trevligt brev och skickat med ett litet kuvert med namnlappar. Det har jag inte öppnat ännu, för jag tänkte jag skulle surfa runt och komma med några gissningar först. Men redan nu kan jag säga: TACK min hemliga vän, för ditt fina paket!

Mysiga velourmuddisar i rost

Hon har nästan vuxit ur sina gamlamuddisar, lillasyster. Egentligen hade jag nog sett framför mig ett par bruna, men den bruna velouren var slut, så jag letade lite i tygförrådet. A-ha, den där underbara rostfärgade velouren från Jofotex... (Kan det vara Hilco? Ryktet säger det). Den kunde ju bli något. Jag bara älskar den färgen!! Som mudden valde jag brun Hilcomudd. När jag ändå var igång passade jag på att sy ett par extra till en liten kompis till dottern.

Mönstret är detsamma som till de andra jag sytt, tex dessa. Denna gång gjorde jag en smalare mudd som också var lite längre men kortade inte av byxorna i motsvarande mån. Tänkte att de skulle ge lite pös i början och utrymme att växa i.

Jag hade en sån toppenkväll när jag sydde igår. Lyckades göra klart en massa smågrejer och ingenting krånglade. Satt uppe alldeles för länge, men inte kan man väl gå och lägga sig när allting bara stämmer?!

Maskinval:

Overlock att sy ihop. Trådspänning 3-3-3-3, Diffmatning N. Det här är nog den bästa inställningen hittills på velour.

Coverpro att sticka ned sömmar. Trådspänning 3-3-3-2, steglängd 3,5, Diffmatning 1,25.

Bäst just nu:

Velouren! Helt underbar! Och att jag fått in snitsen på muddisar så att det inte tar en evighet!

Sämst just nu:

Inget!

Fårtröjans halslinning fixad!

Nu har jag fixat till fårtröjans halslinning. Den kommer med posten i morgon, Clara!

Problemet var dels att halshålet var lite litet, men framför alt att sömmen inte bar så stretchig. Eller en kombination av båda. I alla fall sprättade jag den gamla kedjesömmen, klippte bort den gamla overlocksömmen (dvs breddade halshålet en halv cm) och sydde fast en ny halsmudd. Den här gången jobbade jag med att få till en stretchigare kedjesöm (ja, den var sydd med kedjesöm på coverpron förra gången också, men den blev tum ändå!). Jag sänkte trådspänningen till 3-2, differentialmatning 1,25 och steglängd 3,5. Tycker nog att det blev betydligt bättre.

Puh, så skönt att det är gjort. Det är bra så mycket läskigare att laga någon än att sy nytt! Nu hade jag ju redan gett bort tröjan, så nu måste det bli bra! Hade det blivit dåligt innan hade jag ju alltid kunna ge bort något annat än en fårtröja!

Hur som helst är nog detta den bästa halslinning jag sytt, så jag hoppas innerligt att även vidden ska passa en här gången! Annars får den åka tillbaks igen!

Passar även på att visa symbolen för satängsöm; det är så många som frågat om den.

Seriefigurtröja

Visst kan man väl tjuvvisa en julklapp redan nu? Tror inte att äldsta dottern läser min blogg så där väldigt ofta...

Ända sen i somras har Pippi och Spiderman varit stora i min stora tjejs liv. Tror att det började med att vi ritade av dem en dag när hon sov och hon sen trodde att de varit och hälsat på. Skräckblandad förtjusning skulle man verkligen kalla hennes förhållande till dessa två, och kombinationen Pippi och Spiderman är ju rätt rörande, eller hur?!

I alla fall bestämde jag mig för länge sen att sy henne en tröja med dessa figurer. Tiden gick och även Emil i Lönneberga kom in i hennes liv. Och Bamse. Och Barbapapa. Från början fick även Barbapapa vara med på tröjan, men sen ficka han stå tillbaka av utrymmesskäl. Figurerna har jag googlat fram och förstorat/förminskat till rätt storlek. Sen har jag arrangerat dem och kalkerat av med kalkerpapper ned på vliesofix. Därefter har jag strukit på vliesofixet på applikationstyget (interlocktrikå) och sen noggrant klippt ut figurerna. Slutligen har jag strukit fast dem och sytt med satängsöm runt kanterna. På baksidan av tröjan hade jag faststruken Totally Stable mellalägg. Måste erkänna att det ligger en del pill bakom den här tröjan! Å andra sidan tror och hoppas jag att den kommer att tas emot med tacksamhet.

Själva tröjan är sydd i Hilcos Campantrikå i gul/orange. Så otroligt mjuk och skön i bomull/elastan. Jag hade sett framför mig den här tröjan i just denna färgställning och skulle beställa från Nea Nobelle. Slut. OK, då får det väl bli Michas Stoffecke då; hade ju ändå en beställning på gång där. Slut. Vad katten!! Efter att ha letat ett tag på nätet hittade jag den hos Charlotta's och beställde genast. Har man bestämt sig så har man. Mudden kommer från Jofotex.

Mönstret är detsamma som till hundtröjan jag gjorde tidigare i höstas, fast denna gång valde jag att ha halsmudd istället. Just halsmudden är väl egentligen det enda jag inte är helt nöjd med på denna tröja. Hoppas den är bättre på, annars får jag kanske göra ett nytt försök. (Jag kan ju inte gärna prova den nu innan jul!)

Maskinval:
Overlock att sy ihop. Trådspänning 4-4-3-4; diffmatning N.
Coverpro med omvänd trippelsöm att fålla och tvillingsönm att sticka ned halsmudden.
Symaskinen till applikationen. Satängsöm med steglängd 0,5 och bredd 2,5.

Bäst just nu:
Att applikationen blev bra. Jag ska erkänna att jag undrade om jag inte tagit mig vatten över huvudet den här gången, men det gick faktiskt utan missöden men med lite pill och kramp i foten. Och att jag tror att min goa unge kommer att bli så glad för den :-)

Sämst just nu:
Halsringningen känns lite slapp. Ska se om det är så. I sånt fall blev tröjan så bra i övrigt att det är värt att sprätta och sy om.

I nya lussekläderna...

Så här fina blev mina små sötnosar när de fick på sig sina nya luciakläder.

Så glad jag blir att de passade!

På vägen hem från dagis passade jag också på att föreviga ett par frostiga nypon... Tyckte det passade in i den övriga julstämningen.

Glad lucia på er allihop!

Fårtröja - en del av min hemlis

Nu är hemlisen avslöjad! Den här fårtröjan ingick som en del i det hemliga paket jag skickade till Happy Hippo och som hon fick idag. Eftersom hon och hennes son samlar på gosedjursfår tyckte jag det passade bra. Inspirationen hämtade jag från en tavla som jag gjorde för flera år sen och som hänger i vår hall tillsammans med några djurkompisar.

Extra kul var det att sy ett fårmotiv, eftersom (även) jag är väldigt förtjust i får. När jag var liten, och även fortfarande, hade vi nämligen alltid får på landet som vi barn ibland var med och med färja flyttade runt mellan öarna i skärgården. De var egentligen inte speciellt tama men lärde känna oss och blev lite sociala ändå.

Tröjan är sydd efter ett multisnittmönster i ett mjukt, randigt tyg från Jofotex. I färger som mottagaren förhoppningsvis gillar. Brun mudd till ringning och bruna fållar sydd med bakvänd trippelsöm på coverpron. Tyvärr visade det sig att halsringningen blivit för liten. Ajaj. Måste åtgärdas - lovar fixa det, Clara!

Mönstret till fåret är alltså eget. Kroppen är sydd i naturvit teddy, köpt för länge sen när jag sydde mina "Jejjor". Huvudet, svansen och benen är i interlocktrikå. Alla detaljerna är först faststrukna med vliesofix och sen fastsydda med satängsöm. Ögon, nos och mun syddes med en bred resp väldigt smal satängsöm och svart tråd. Medan jag sydde applikationen hade jag svart totally stable papper bakom, som man stryker på och sen drar bort. Utan det hade det varit omöjligt att sy fint.

Resten av mitt hemliga paket kan ni läsa om på Claras blogg, Happy Hippo.

Maskinval:

Overlock att sy ihop

Coverpro till fållar (tyvärr glömde jag att skriva upp hur jag ställde in maskinen!)

Symaskin till satängsömmar; steglängd 0,5 och bredd 4, 6 resp 1.

Bäst just nu:

Att fåret blev så lyckat! Min äldsta dotter ville väldigt, väldigt gärna ha en likadan när hon fick syn på den.

Sämst just nu:

Att halsringningen på tröjan blev för snäv. Jag har dock lovat att rätta till felet. Jag har ju sytt likadana till min yngsta och de passade. Antingen har min dotter litet huvud eller också har jag naggat för lite av sömsmånen denna gång.

Hoppas annars du blev nöjd, Clara! Det är ju faktiskt väldigt läskigt med hemlisar eftersom man vet att om det man syr nån gång blir granskat i sömmarna så är det nu! :-)

Den lille medhjälparen...

...eller medstjälparen?!

Det absolut roligaste som finns när man är elva månader är att röja bland mammas trådrullar. Praktiskt i vissa avseenden, tex när man MÅSTE göra något i syrummet och behöver en aktivitet. Mindre praktiskt när man ska använda någon av trådarna som ingår i härvan...

Att sortera saker och lägga i lådor hör till åldern. Hittade några av mina nya overlockrullar i papperskorgen häromdagen... :-)

Kantad väska

Sådär ja, kantband på plats. Håller med om att det blev mycket bättre - tack alla som kom med smakråd!

Den här kantningen är det enda jag lyckats åstadkomma denna vecka, med undantag för lite hemlispyssel. Med bortrest make, ungar som inte sover på nätterna, sen sjuk make och fortfarande ungar som inte sover på nätterna fanns ingen ork.

När jag satt och kantade insåg jag att jag sytt fast botten på väskan åt fel håll! Handtaget blev mitt på långsidan istället för mitt på kortsidan! Jag förstår i och för sig varför jag sydde så; hade jag haft skarven mitt fram på väskan hade det ju blivit en halv apa eller ett halvt lejon. Och väskan funkar bra ändå (vi hann ju använda den flera dagar innan jag kom på det) - möjligen är det lite svårare att stoppa i grejer. Så tokigt det kan bli!

Dagisväska med djungelkänsla

Hur många gånger har jag inte stått på dagis med famnen full av skitiga regnkläder, blöta strumpor eller tröja nedkladdad till oigenkännlighet. Och så här års gärna kombinerat med blöta extravantar, några teckningar, en pärlplatta och veckans informationsblad. Varje gång förbannar jag mig själv att jag inte tagit med någon påse! Så såg jag för ett tag sen ett inlägg på Gekkos blogg. Hon hade sytt en bilpåse till sin Gullklump; inspirerad av Knåpmodern som sytt en dagisväska. Aha! Det ville jag också göra. En väska som är avsedd för dagisprylar. Som är tänkte att alltid följa med!

Hos Knåpmodern finns en bra beskrivning på hur man gör, så jag satt igång att rita ett mönster. Sen tog jag ett tyg som varit en gammal gardin jag fyndat på Myrorna. (Nån som känner igen tyget, förresten? Nytt? Gammalt?). Som foder använde jag ett varmgult tyg jag köpt på Strömmas fabriksbutik i Norrköping i somras.

Från början hade jag tänk ha kantband till. Men eftersom jag klippt lite ojämnt tänkte jag att jag ju lika gärna kunde klippa med overlocken och samtidigt hålla ihop foder och yttertyg, och när jag gjort det tyckte jag att det faktiskt blev riktigt snyggt! Synd att jag inte tog gul tråd, det hade nog varit ännu snyggare.

Väskan blev riktigt bra, men gick inte så snabbt som jag hade trott, mest beroende på att jag gjorde tröttabbar hela tiden. Jag tror att jag ska slå in den i ett paket och hänga den i julkalendern till i morgon bitti! Undrar vad dottern kommer säga när hon inser att tomtenissarna (som hänger upp paketen, ni vet) har fått tag på KokaLal-lappar! För det kommer inte passera hennes observanta 4-årsblick obemärkt!

Maskinval:

Overlock genomgående, förutom till att sy fast namnbandet.

Bäst just nu:

Att jag fått till en väska som är avsedd för dagistransport. Det borde betyda att den kommer att följa med och att det alltid finns nåt att bära alla prylar i! Sen tyckte jag att tyget passade så himla bra till en sån här väska.

Sämst just nu:

Att jag inte kan bestämma om jag ska ha kantband eller inte. Vad tycker ni?!

Fleecejacka

Den här jackan tänkte jag skulle matcha mössan och halsduken jag sydde till lilla D. Som överraskningspresent när han kommer hem med mamma och pappa. När den blev klar blev jag dock lite osäker. Den känns väldigt, väldigt stor. Och ändå sydde jag storlek 86. I och för sig var mönstret för en fodrad jacka, men fodret var bara tänkt att vara i tunn trikå, så det borde ju inte spela så stor roll. Istället för att fodra hela jackan valde jag att bara fodra huvan med samma tyck som applikationen på mössan.

Det här skulle gå på en förmiddagssovning, lätt, hade jag sett framför mig. Men då hade jag inte räknat med att coverpron inte gillade att bandkanta över tjocka skarvar. Och när tråden (eller nålen!) i coverpron går av när man kantat halvvägs med bandkantaren måste man ju börja om från början. Det vill säga sprätta upp allt... Fast jag kom på att om man är nog och ser till att få tag på en tråd på översidan och en på undersidan och drar i dem samtidigt så lyckas man få den där repande effekten (som alltid blir när man inte vill ha den efter att man avslutat en söm!). Så slipper man sprätta i alla fall. Sen ville jag ha skarven mellan huva och jacka snygg när jag inte hade ett foder att gömma den i. Alltså ville jag kanta skarven och sen sticka ned den mot bakstycket. Det gick till slut, efter att jag givit upp coverpron och sytt fast en remsa trikå med overlocken på sömmen, vänt över den mot bakstycket och petat in kanten under sömmen och sen sytt ned sömmen mot bakstycket fån avigan. Om ni förstår. Lite rörigt, det här! Just den detaljen tog evigheter att komma på hur jag skulle göra snyggt. Till slut blev det bra och nästa gång vet jag hur jag ska göra. Fast när jag sneglade på ett Me&I-plagg såg jag att man bara struntat i att dölja den sömmen, så jag kanske hade lagt ned onödigt jobb. Men jag gillar när det ser välsytt ut!

Mönstret till jackan är från Ottobre 6/2007, lite anpassat. Till exempel valde jag tryckknappar istället för vanliga knappar och nöjde mig med att fodra huvan.

Maskinval:

Overlock till att sy ihop samt att sy f ast kantbandet mellan huva och jacka.

Coverpron med bandkantare till kantbanden. Trådspänning 2-3; diffmatning 1,5; steglängd 4.

Vanliga maskinen till att sticka ned overlocksömmarna

Bäst just nu:

Att jag fick till skarven mellan huva och jacka så bra. Men det måste finnas smidigare sätt.

Sämst just nu:

Att jackans passform verkar sådär...väldigt stor med kanske lite liten huva. Men den måste förstås provas, för ibland kan man ju lura sig själv.

Att kantbanden i kombination med tryckknappar gjorde att det drog sig en aning.

Små vantar i vinterkylan

Min yngsta sover mer än gärna middag i vagnen. Tidigare har det räckt med overallen för att hålla händerna varma. Men dels börjar det bli kallare och kallare och dels börjar overallen, som tidigare varit för stor, bli lite mer lagom och alltså exponera små fingrar för kylan. De här små vantarna sydde jag därför häromkvällen. Jag är inte så förtjust i de jag har sen äldsta dottern var liten. De har ett långt snöre emellan och känns som att de skulle ha en viss intrasslingspotential. Inget bra.

Efter att först ha sett Gekkos vantar och sen Cecilias bestämde jag mig för att försöka mig på ett par själv. De fick bli i brunrandigt E-slöjdstyg, köpt på Syfestivalen, och brun fleece från Stoff&Stil. Muddtrikån kommer från Nea Nobelle.

Vantarna är sydda som två påsar, med en liten öppning längs ena raksträckan på fleecepåsarna för att kunna vända igenom. Sen sydde jag fast mudden på yttertyget, stoppade mudd och yttertyg rättvänt ned i det avigvända fodret och sydde ihop runt om. Allt på overlocken. Men jag tyckte nog att det blev lite knöligt med två overlocksömmar. Kanske att jag ska sy med vanliga maskinen i fleecen nästa gång. Och klippa ned sömsmånen rejält. Fleece fransar sig ju inte. När jag sytt ihop vantarna vände jag igenom hålet i fodret och sydde ihop för hand. Namnbandet är fastsytt på vanliga maskinen. Jag valde med flit att göra mudden lite extra lång så att man skall kunna trä den över jackan om man vill.

Maskinval:

Overlock.

Bäst just nu:

Att det gick snabb och smidigt!

Sämst just nu:

Att det blev lite knögligt med overlocksöm både i fodret och yttertyget.

Beställningsmuddisar

De här bruna velourbyxorna skall flytta till en liten pojke i Umeå. Jag har anpassat mitt favoritmönster till att bli lite längre istället för att gå upp en storlek. Tyget är Hilcos jättefina, bruna velour från Nea Nobelle. Snyft, nu är det slut, och Nea Nobelles lager hade också sinat. Måste VÄNTA med andra ord. Gillar inte. På den undre bilden tycker jag man kan se hur härlig den här velouren verkligen är.

Hoppas att den nye lille ägaren ska bli nöjd med sin nya garderob!

Maskinval:

Overlock att sy ihop med. Coverpron att sticka ned midje- och fotmuddarna. Symaskinen att sy fast kantbandet.

Bäst just nu:

Att jag kan skicka iväg något jag är nöjd med!

Sämst just nu:

Att min bruna velour är slut. Skulle så gärna vilja sy ett par till min lilltjej också.

Hängselmuddisar i ministorlek

Attans att jag inte sydde så här när mina töser var minisar. Det är ju så himla mysigt att sy så små kläder. De blir bara SÅ söta! De här byxorna är sydda i storlek 50 och skall landa hos två små tvillingar i bekantskapskretsen.

Byxorna är sydda i brun respektive gul Hilcovelour (återigen - vilken kvalitet!!). Jag tyckte det var lagom att göra byxorna "spegelvända" och inte likadana. Även mudden är från Hilco. Allt köpt hos Nea Nobelle.

Mönstret är från Ottobre 6/07, fast med lite förlängda benmuddar. Busenkelt. Att klippa till, alltså. Och att sy ihop, eftersom det bara är ett stycke. Sen var det det där med kantbanden. Jag vill så gärna använda min kantbandspressarfot till Coverpron, för det blir så snyggt. Tyvärr grejar inte den så snäva svängar som krävdes. Efter ett antal försök och sprättningar kom jag fram att det bästa var att helt enkelt låta hörnen bli som de blev och köra utanför med flit, för att sen sprätta bort den delen av sömmen, rätta till banden och sy på vanliga symaskinen. Det blev helt OK, även om jag såklart skulle vilja kunna svänga med coverpron. Om nån har något bra tips emottages det TACKSAMT!

För att förstärkningen skulle sitta bra strök jag fast den med vliesofix. Då knöglade det sig inte heller under kantbandet. Namnlappen från Mina Namnband sydde jag fast med maskin från avigan och vände sen över och sydde för hand från rätan. (fråga mig inte varför jag inte gjorde tvärtom!). Jag ville inte ha några rispiga kanter mot små babyben. Knapparna är från Prym och dittryckta med min eminenta prymtång (bild finns under detta inlägg)!

Maskinval:

Overlock att sy ihop.

Coverpro att sy kantband. Trådspänning: 4-7, steglängd: 4; Diffmatning: 1,25.

Symaskin att "sy om" delar av kantbandet. Raksöm med steglängd 5.

Att tänka på nästa gång:

Att skarva kantbandets ändar på slutet och vika över så att fästningen inte syns. Mer jobb men kan bli ännu bättre.

Träna på svängar!

Kanske en knapplist i benöppningen?

Tips:

Jag kom på att min overlock gör busiga hoppstygn så fort tyget är det minsta ojämnt när jag ställt in differentialmatningen fel. Hoppstygnen slutade när jag justerade ned differentialmatningen.

Bäst just nu:

Att de blev bra trots pillet med kantbanden. Så synd att inte Coverpron (eller jag?) grejade svängarna).

Sen tycker jag det blev en så otroligt gullig syskonkombination!

Sämst just nu:

Ja, det var det där med svängarna...

Extreme julklänning makeover

Man kan göra det lätt för sig. Eller svårt. Väljer man det första plockar man på sig ett färdigsytt lussekit för 49 kr på ICA Maxi (otroligt att det kan vara så billigt!). Och vill man krångla till det offrar man en helg på att sy eget. Men om man nu gör det, offrar en helg alltså, kan man ju åtminstone vara lite fiffig, så man inte behöver sy dubbelt. Vad sägs om denna julklänning-lusseutstyrsel combo? Visst är det rätt praktiskt? Jag menar, att först vara tomtenisse eller pepparkaksgumma på dagis och sen låta mamma sprätta-sprätta för att vara festfin på julafton. OK, det hade kanske varit ännu bättre tvärtom, så att man vet att festkläderna-to-be överlever dagislusse... Men om de nu inte gör det får man väl åka till ICA Maxi och handla en julklänning.

Klänningarna är storasysters julklänning och lillasysters jultunika. Till tomtevarianten köpte jag vit fuskpäls som jag klippte 5 cm långa remsor av. Runt halsen tråcklade jag fast remsan med nål och tråd och på ärmarna och nedtill sydde jag fast den med längsta stygnlängden.

Pepparkakstunikan fick kristyr av vågiga dekorband som jag sydde fast med längsta steglängden. Runt ärmarna sydde jag för hand. Det blev så trångt med maskinen och det är ju inte toppenviktigt att det är så hållbart.

Som tillbehör sydde jag en tomteluva och en pepparkakshatt i samma tyger som klänningarna. Luvan var enkel. Jag sydde bara en strut med en vändsydd bit fuskpäls i änden. Och kantade med fuskpäls. Hatten var desto mer tidskrävande. Rejäl overkill, skulle man kunna säga! :-) Jag gjorde ett eget mönster utifrån huvudomfånget på senaste BVC-kontrollen. En remsa lika lång som huvudomfånget, en cirkel med omkrets som huvudomfånget, och en diameter som...ja, ni minns väl er matematik? Om inte (det gjorde nämligen inte jag!), kolla på Liten ordbok i matematik! Brättet blev huvudomkretsen + 7,5 cm. Sådär. Men en hög hatt i velour känns ju inte så stabil. Jag rotade igenom skåpet och fann grytlappsvadd. Det fick det bli, så lillasyster slipper frysa på lussefirandet... Som om inte detta räckte fodrade jag med mjuk trikå. Tyckte att vadden kändes lite sticksig mot lillans duniga huvud! Ja, puh, den tog en evighet att göra och kommer typ att användas i 20 minuter, men kul var det!

Maskinval:

Overlock till att kanta fuskpälsen. Annars vanlig symaskin och nål och tråd.

Bäst just nu:

Att jag verkligen genomförde det! Det var på håret att det slank ned två kit på ICA istället, men nu när det är klart är det ju otroligt roligt att ha gjort sitt eget.

Sämst just nu:

Att lucia kommer innan jul! Och att jag ju faktiskt inte vet hur mycket jobb det blir med att sprätta...