Lite om trikåtyger

Olika trikåtyger: Uggletyget finns i både interlock och singeljersey i bomull/lycra och kommer från Jofotex. Sniglarna från Znok design är i singeljersey i bomull/lycra liksom det randiga tyget från JNYdesign. Molntyget i velour kommer också från JNYdesign.

Jag har flera gånger fått mail från bloggläsare som har frågor om trikåtyger. De undrar bland annat vad det är för skillnad mellan olika sorters trikå och vilket tyg man ska använda till vad. Jag tänkte därför försöka reda ut begreppen lite. 

Först och främst kan det vara bra att känna till att trikå är ett samlingsnamn för maskinstickade tyger – till skillnad från vävda tyger som tex lakansväv. Exempel på olika trikåtyger är singeljersey, ribb, interlock, velour mm. Just stickningen skapar den töjbarhet som kännetecknar trikå. Alla trikåtyger är stretchiga, men i olika grad. Det engelska ordet för trikå är ”jersey".

Singeljersey är det vanligaste av trikåtygerna. Det är ett slätstickat tyg som visar rätmaskor på ena sidan och avigmaskor på den andra. Det finns dels i ren bomull eller viscose eller med olika inblandning av lycra, som är en tunn syntetisk stretchfibrer som vävts in i för att göra tyget mer elastiskt. Ofta pratar man lite slarvigt om ”jersey i bomull/lycra”. Då är det singeljersey i en blandning av bomull och lycra man menar. Det ger en fin passform och används ofta till plagg i lite tightare modeller, tex tröjor, tights och mössor. En del tyger i bomull/lycra är stretchiga både på längden och bredden (tvåvägsstretch). Exempel på tyger i singeljersey i bomull/lycra är molntyget från JNYdesign (som också finns i interlock), Snigeltyget ovan och diverse nytryck av gamla 70-talstyger från Jofotex.

Vad är det då för skillnad på lycra, spandex, och elastan? Faktiskt ingen! Spandex, eller elastan, är en syntetisk fiber som är starkare än gummi. Den är känd för sin exceptionella elasticitet. Spandex kallas den framför allt i Nordamerika och Australien medan namnet elastan oftare används i övriga världen. Lycra är ett registrerat varumärke av spandex/elastan.

Ett annat vanligt trikåtyg är interlock. Interlock ser likadant ut på aviga och räta. Det stickas med två olika garn så att det enas rätmaskor täcker det andras avigmaskor och tvärtom. Därför blir tyget slätt på båda sidor. Interlocktrikå är tänjbar, men lite stummare än singeljersey och ribb. Nackdelen med interlock kan vara att det tenderar att töja sig lite på bredden med tiden, så tröjor blir gärna lite ”fyrkantiga”. Det bör man alltså ta hänsyn till när man väljer modell på tex en tröja. Om man inte har en overlockmaskin är interlock ett väldigt bra tygval eftersom det är lite mer lättsytt. Interlock passar bra till mössor, filtar och tröjor mm. Exempel på interlocktyger är uggletyget ovan (finns även i singeljersey i bomull/lycra) och E-slöjds tyger.

Ribb är stickad så att den har omväxlande räta och aviga maskor på både fram- och baksida. Ribbstickning har stor elasticitet på bredden och används därför ofta till muddväv, men även till underkläder och barnkläder. Många av tex Polarn och Pyrets kläder är sydda i 1*1 ribb; en räta och en aviga.  Som muddväv har man även en inblandning av lycra för att få en ordentlig töjbarhet.

Velour är ett tätvävt trikåtyg. Själva trikån, baksidan, är stickad av ett så kallat kräppgarn, oftast i polyamid eller polyester, medan luggen är av bomullsgarn. Det är därför man ser 80% bomull och 20% polyester när man tittar på materialsammansättningen hos velour. Egentligen är stretchsammet, velour och stretchfrotté samma tyg. När man väver tyget bildas små öglor. Låter man öglorna vara har man stretchfrotté. Vill man ha velour klipper man upp öglorna och om man skär luggen kortare får man stretchsammet. Velour är fint till tröjor, klänningar, byxor, filtar, mössor, mm.

Vad använder jag då till vad?
Alla trikåtyger är som sagt stretchiga, men i olika grad. Alla kan alltså användas till tröjor, mössor och byxor mm, men generellt kan man tänka på att interlock som sagt gärna töjer sig på bredden efter tvätt.  Välj en smal passform på tröjan och förläng den gärna lite.  En mössa i singeljersey med lycra behöver göras lite bredare än en likadan i interlock, eftersom lycran "håller emot" lite.  Muddväv kan variera rätt mycket i töjbarhet - testa!

När det gäller kantband använder jag muddväv eller möjligen en singeljersey med lycra till en halslinning. Till tex en omlottbody, däremot, använder jag en tunn interlock, en ribb eller möjligen en tunn bomull/lycra. Inte muddväv! Till handleds- och fotmuddar är däremot muddväv det självklara valet.

Källa:  Sewzannes och Jofotex