Vårkänslor!

Som en färgsprakande tulpanbukett är de här två tunikorna, tycker jag. Åtminstone får jag lite vårkänslor av dem, speciellt när de ligger i vårsolen som på undre bilden. Jag bara älskar färg på det här viset. Tror det är det som gör det så roligt att sy barnkläder. Här har jag samlat ihop ett antal olika färger av Hilcos Campantrikå. Den är inköpt från lite olika ställen (se nedan) vid olika tidpunkter. Det är extra kul att man inte behöver göra av med allt tyg i en färg bara för att man vill sy en tunika. På det här viset får man ju möjlighet att klippa i tyget många fler gånger. :-)

Modellen är ny. Man kan säga att jag har kombinerat ihop mina två olika tunikamodeller (den här och den här) och gjort några ytterligare ändringar och på så vis fått fram det här mönstret. Lite som en blandning av en tunika och en tröja. Den förra omlottunikan var snarare lite mer en blandning av tunika och klänning. Jag gillar båda!

Det är lite pyssel med att sy omlottdelen så att den blir snygg. Det vill gärna dra sig och bli bubbligt; särskilt när det är i sånt här tunt tyg man syr. Denna gång testade jag att stryka fast formband på (det halva) framstyckets aviga innan jag nålade fast omlottdelarna. När jag sen nålat tätt, tätt, sydde jag med lång steglängd på vanliga maskinen. Därefter plockade jag bort nålarna och tog fram overlocken. Och min snälla Bernina gjorde inte ett enda hoppstygn, trots de tjocka kantbanden. Tack för det!

Till kantbanden använde jag bandkantaren. Jag har märkt att om jag mixtrar lite med pressarfotstrycket blir det bättre. Och jag har ökat på trådspänningen till 4-9.

Maken undrade om man verkligen kunde kombinera färgerna som på den lite ljusare tunikan. Det tycker ju absolut jag (annars hade jag ju inte gjort det!). Vad tycker ni andra?! Det ligger lite i tiden med lite galna färgkombinationer, tycker jag. Båda tunikorna är i storlek 86. Inte för att det sparade mig tid egentligen, eftersom jag ändå var tvungen att trä om för att byta färg hela tiden och i randigt måste man ju vara mer noggrann när man klipper till. Den ena tunikan tänkte jag behålla. Jag kan bara inte bestämma mig för vilken Den andra tänkte jag skulle få delfinansiera mitt senaste tyginköp! :-)

Materialval:

Gul/ljusgul campan: Nea Nobelle, vår 2008

Rosa/lime campan: Nea Nobelle, vår 2008

Röd/vit campan: Michas Stoffecke, höst 2007

Vit/röd campan: Michas Stoffecke, höst 2007

Orange/fuchsia campan: Michas Stoffecke, vår 2008

Mörkröd/ljusröd campan: SewEuro, höst 2007

Orange/röd campan: Charlotta's, höst 2007

Röd och orange mudd - minns inte varifrån

Vlieseline formband från Kilotex

Bäst just nu:

Jag bara älskar färgerna. Och det här tyget är verkligen fullkomligt underbart!

Ja, jag är klart nöjd med mina senaste alster!

Tack igen Jes för storlekslapparna (som jag visserligen glömde i den ena, men ändå!), det känns så proffsigt med dem!

Sämst just nu:

Att Campantrikån är så attans dyr! Jag förstår i och för sig att kvalitet kostar, men ändå!

Att det är svårt att få till kantningen utan att det drar sig.
Den som är lite uppmärksam ser att färgerna på namnbandet blivit inverterade... Inte alls avsiktligt utan ett litet fel vid leveransen. Jag väntar på de gamla vanliga, som jag förknippar KokaLal med. Under tiden får jag använda dessa. Men det funkar det också.