Tripp, trapp trull i retrobrall

Det är ett tag sedan nu, som jag fick frågan om jag skulle kunna tänka mig att sy ett par retrobrallor till en blivande storasyster och hennes kommande syskon. Då hade jag inte mönstret klart i storlek 62, men det var heller ingen brådska eftersom den lilla nykomlingen inte var tänkt att titta ut än på ett tag. Till storasyster stod valet mellan storlek 98 och 104. Efter lite mailande föll valet till sist på en förlängd 98. Men när jag klippte till tyckte jag nog ändå att eftersom de är så smala blir det bättre med en större storlek, eftersom de går lite högre upp när de är en storlek större. På bredden spelar det mindre roll. Så jag hoppas att det blev bra - annars är det bara att återkomma så fixar jag till det!

När jag hade sytt byxorna klart insåg jag att det fanns en liten, liten snutt kvar i det turkosa tyget. Då tänkte jag att det i ett hem som drar en storlek 104 och 62 i retrobrallor säkerligen också finns en liten nalle eller docka som kan behöva ett par matchande byxor. Så det fick det bli! Som en liten bonuspresent till storasyster, kanske?

Mönster:
Eget

Material:
Velour från Jofotex, mudd från Stoff och Stil.

Bäst just nu:
Jag tycker det är så gulligt med alla tre byxorna ihop. Tripp, trapp, trull.. Sen är det en väldigt ära att få sy till någons nyfödda (som för övrigt har en väldigt bra BF...)

Sämst just nu:
Att jag inte testat byxorna på någon med 104. Jag hoppas, hoppas de sitter bra!

Kattröja till lillasyster

Nu är jag igång med mina applikationer igen. Jag ligger i hårdträning inför Syfestivalen (om någon har missat det ska jag alltså vara med i Nea Nobelles monter på lördag. Jättekul!). Man skulle nästan kunna säga att helgen var ett träningsläger... (Om ni frågar maken kan han säkert instämma...)

Den här campantrikån hade jag på hyllan sen i somras. Den är så fin, tycker jag. Jag råkade lägga den bredvid en turkos velour jag har hemma ovh började genast dagdrömma...

Min yngsta dotter är väldigt svag för alla djur. Framför allt får, hundar och katter (om man bortser från myror och spindlar som hon jagar med inlevelse). På väg hem från dagis bor en väldigt sällskaplig katt som under våren (när jag var mammaledig) skulle hälsas på VARENDA dag. Tyvärr var min lilla lite väl omild i sina kärleksyttringar så jag var lite rädd att hon skulle bli uppläxad. Dessutom var det rent omöjligt att slita sig därifrån utan avgrundsvrål som lätt kunde ge bestånde hörselskador. Alltså började jag varje dag hoppas att kattuslingen (förlåt snälla katt!) inte skulle vara där. Nu har dottern blivit lite äldre och möjligen något förståndigare, så mötena går kanske lite lugnare (har glömt att fråga pappalediga maken). Men en liten kattröja tyckte jag ändå att tösen skulle få. Det roliga med den var att hon blev så himla glad att hon slet den på sig (jaja, så gott det gick - "kan själv") över dubbla lager och skuttade runt och tjöt av glädje! Lyckat va?!

Den som vill veta mer om hur jag gjorde själva applikationen kan läsa mer om det här.

Material:
Turkos/Lime campan från Nea Nobelle. Turkos och limefärgad interlock, även det från Nea Nobelle.

Mönster:
Ett gammalt tillklippt jag hade på hyllan i storlek 92.

Bäst just nu:
Roligt att tröjan blev som jag hade tänkt mig. Jag letade länge innan jag hittade en bild som stämde med den jag hade i huvudet.

Sämst just nu:
Att jag glömde sy i storlekslapp i nacken. Och att jag inte fick någon bild på dottern när hon skuttade runt i tröjan ovanpå landskapsklänning och brun tröja!

Hjärtcampan

Campantrikån är nog ett av mina abslouta favorittyger. Ok, det är lite knixigare att sy i än tex interlock, eftersom det lockar sig lite i kanterna. Men det är så ofantligt mjukt och smidigt och plaggen man syr håller tvätt efter tvätt efter tvätt. Absolut mödan värt med andra ord. Den här färgställningen hade jag försökt stå emot. Jag visste ju att den fanns, men hade lyckats hålla mig i skinnet (kanske delvis för att äldsta dottern hade en köpt tröja i de färgerna sedan tidigare). Men så fick jag en liten provbit från Nea Nobelle eftersom jag skulle sy en applikation och "träna" inför Syfestivalen (jag ska ju vara med i Nea Nobelles monter och sitta där och sy). Det slutade givetvis med att jag var tvungen att maila och be henne lägga undan mer åt mig. Både jag och döttrarna var sålda

På en randig trikå så här tycker jag det är snyggt med en enkel silhuett. Egentligen är tyget så bra till en helt "plain" tröja, men ett hjärta på ärmen tyckte jag var klädsamt. Hur jag gjorde applikationen kan man läsa här. Eller titta förbi Nea Nobelles monter på Syfestivalen

Mönster:
Strl 98 från Ottobres creative workshop. Jag tycker dock att halsöppningen verkar lite trång - har inte haft möjligheten att testa på någon i lämplig storlek.

Material:
Röd/brunrandig campan och brun interlock från Nea Nobelle.
Brun mudd från Stoff & Stil

Bäst just nu:
Tyget! Jag är verkligen stormförtjust!

Sämst just nu:
Halslinningen. Men egentligen ska jag testa innan jag skriver det...

Nu går det att vinna retrobrallor även om man inte har bloggerkonto

Nu har jag ändrat så att man kan vara med på utlottningen av retrobrallor till förmån för rosa bandet och cancerfonden även om man inte har bloggerkonto. Jag trodde att jag hade ändrat så att man kunde lämna anonyma kommentarer, men jag hade glömt att spara ändringarna. Nu ska det i alla fall fungera utmärkt!

Tusen tack till den bloggläsare som mailade och berättade det!

Turkosa med röda muddar

Ännu ett par retrobrallor klara!

Dessa turkosa med röda muddar är i storlek 68. Härligt höstiga färger tycker jag! Hoppas att den nya ägaren tycker detsamma!

Material:
Turkos velour från Jofotex
Röd mudd från Stoff och Stil.

Mönster:
Eget

Bäst just nu:
Den här lite mörkare turkosa färgen tycker jag är så jättefin. Ihop med rött blev den kanon!

Sämst just nu:
Att det tog sån tid att få upp inlägget på bloggen. Byxan har varit klar ett tag (vilket jag iofs har berättat för beställaren), men jag har bara inte hunnit blogga om det. Ursäkta *skrapar med foten*.

Vinn ett par retrobrallor!!

Tillsammans kan vi hjälpas åt!
Vill du vinna ett par retrobrallor och samtidigt stödja kampen mot bröstcancer? Jag läste om Klockarbarns utlottning på hennes blogg och vill gärna vara med och dra mitt strå till stacken så här på kampanjens näst sista dag (fast kampen pågår ständigt och kontot är öppet!).



Så här går det till:

1. Sätt in 20 kr eller mer på Rosa Bandets (Cancerfondens) plusgirokonto (om man vill kan man skicka ett SMS till rosa bandet för fast pris 50 kr). Alla detaljer finns på Rosa Bandets hemsida.
2. Skriv sedan en kommentar här i inlägget att du gjort insättningen. (Jag har naturligtvis ingen möjlighet att kolla att det är gjort, men jag litar helt och fullt på var och ens samvete.)
3. Byxan finns i storlek 62-98. (Reservation för att den turkosa färgen kan variera beroende på vilken storlek du har valt!)
4. Den 6/11 kommer vinnaren att dras och annonseras i bloggen.


Observera att jag själv inte har någon som helst privat vinning av detta - allt går till Rosabandetinsamlingen!

Ses vi på Syfestivalen?

Om två veckor är det Syfestival i Stockholm. Bland många andra kommer Nea Nobelle att ha en monter där man kan köpa Hilcos härliga tyger. På lördagen kommer jag att vara där och visa hur jag gör mina applikationer. Det ska bli jätteroligt och spännande -och lite läskigt! :-) Vi kanske ses?

Elefantset till ettåring

I våras sydde jag ett litet kaninset i doppresent till en kompis kusins lille kille. Nu ett halvår senare när han fyller ett frågade min kompis om jag inte kunde sy något till honom igen - de förra kläderna hade tydligen blivit jätteuppskattade (det är VERKLIGEN en komplimang när någon kommer tillbaks för att kläderna blev uppskattade. Jag rodnar av glädje och stolthet!).

Efter att ha kikat lite i bloggen fastnade hon för elefanttröjorna. Vi spånade lite och till slut bestämde hon sig för en röd tröja med vitt elefanttryck och ärmar av grönt elefanttyg. Till det fick det bli ett par helgröna velourmuddisar.

Halslinningen sydde jag på samma sätt som när jag sydde min elefantraglan och screentrycket gjorde jag såhär.

Mönster:
Samma som till min landskapsraglan, fast i storlek 68
Muddisar en anpassad variant från Ottobre.

Material:
Röd interlock och grönt elefanttyg, grön velour och grön mudd från Jofotex.

Bäst just nu:
Att min kompis, efter att ha förkikat på bilden, ringde och var jätteglad!

Sämst just nu:
Nej, faktiskt ingenting. Den här gången gick allt som på räls.
Jo, förresten - att jag är en vimsig virrhjärna som inte kan skilja på ugglor och elefanter! De som var snabba att läsa och kommentera såg att jag hade skrivit "uggleset" i rubriken (men nu är det ändrat!). Hur snurrigt är inte det?! Tack för att ni sa nåt - annars hade det säkert stått kvar! :-)

PIF till Mamman Pysslar

Ytterligare en PIF har gått iväg!
Den här gången blev det två små frottékjolar till Mamman Pysslars döttrar. Den ena i strl 116 och den andra i strl 92.

Det är alltid lite läskigt att sy något hemligt till någon man inte känner och som dessutom syr själv! Gud vad jag våndas varje gång! Man vill ju så gärna att det man gör ska bli rätt. Den här gången tänkte jag att sandfärgat och rosa är en rätt säker kombination även om man inte är rosafreak. Jag vet ju inte riktigt om mottagaren eller hennes döttrar är det. Sen tänkte jag att det ju blir lite originellt med topcoversömmen, för det tror jag i alla fall inte att Mamman Pysslar brukar sy med.

Eftersom jag inte riktigt vet midjemåtten på de nya små ägarna valde jag att sy ett knapphåll på insidan av midjefållen innan jag fållade. Sen trädde jag i resåren och sydde ihop den, men jag lämnade knapphålet öppen. På så sätt är det busenkelt att justera resåren om man skulle behöva.

Mönster:
Eget, samma som till denna.

Material:
Brun/sandfärgad stretchfrotté från Gittes

Bäst just nu:
Jag gillar själv både modellen och färgkombinationen.

Sämst just nu:
Att jag inte riktigt vet mottagarens smak.
Och att jag underskattade svårigheten att fålla den stretchiga frottén med topcoversömmen. Det är ruskigt svårt att sy den helt rakt, även om man ritar ut exakt vad man ska sy innan. Måste undersöka möjligheten att skaffa nån fållfot till hjälp, annars tar det evigheter! :-)

Ett par turkosa...

...retrobrallor till. Inte hade jag kunnat gissa vilken anstormning det blev på mitt inlägg om retrobralldille för lite sen. Jätteroligt!! En av mina bloggläsare ville gärna ha ett par turkosa, men de fanns tyvärr bara i storlek 86. Därför har jag nu sytt ett par i storlek 92. Dem och kameran tog jag med ut i höstsolen för att försöka ta några fina bilder...

Rosa elefant...

Den här tröjan var egentligen inte meningen. Jag höll på och gjorde några elefanttryck och kom på att jag hade en liten skvätt rosa färg kvar, som jag blandade till i våras. Kanske en rosa elefant? Jag är egentligen ingen älskare av just rosa (jag lägger inga värderingar i det - man får såklart tycka precis som man vill!), men i kombination med andra färger tycker jag att det kan vara väldigt fint. Just rosa och brun är en sån kombination. Det fick det bli!

Tröjan är sydd i interlock från Jofotex. Jag gillar verkligen den skarpt. Lagom tjock, lite mittemellan E-slöjd och Hilco (som båda också är jättebra - en smaksak). För att ta upp den rosa färgen sydde jag ned raglansömmarna med klarrosa topcoversöm, som jag även använde till att fålla ärmar och nederfållen. Hur jag gör det kan man läsa i detta inlägg. Jag funderade ett tag på om jag skulle göra halslinningen rosa också, men kom fram till att det nästan skulle ha blivit för plottrigt då. Det fick bli i samma tyg som tröjan. Trycket är en uppförstorad elefant från Jofotex:s elefanttyg. Själva textiltrycket är gjort med screentryck. Här kan man läsa hur jag gör dem.

Till tröjan hade jag tänkt använda samma mönster som till min landskapsraglan. Jag tycket det blev bra. Men av någon anledning tog jag fel och tyckte nog att tröjan blev lite vid. Jag hade tagit mönstret till min elefantraglan istället! Nåja, det får duga, men det var lite snopet!

Mönster:
Raglan form 1 från boken Börnetöj 0-3 år av Meedom.

Material:
Brun interlock från Jofotex

Bäst just nu:
Jag tycker faktiskt tröjan blev jättefin! Känner mig mäkta stolt.

Sämst just nu:
Lite snopet att den i blev i det mönster jag tänkt mig. Det mönstret är helt ok, men jag hade ju lagt ned en massa jobb på att få en mönster som var exakt som jag ville ha det. Så kan det gå! :-)

PIF till Snux

Nu har jag gjort färdigt min första PIF (=Pay it Forward). Den gick till Snux! Det blev ett set med tetranecessär, näsduksfodral och alwaysfodral i samma tyg. Tyget är ett av mina abslouta favorittyg som jag fyndade i våras (och tidigare har använt till en retroklänning).

Tetran fodrade jag med plastad frotté, som jag vände med frottésidan inåt. Det blev lite pyssligare att sy, men resultatet blev riktigt bra (tycker i alla fall jag!).

Bäst just nu:
Det verkar som att mottagaren blev glad för sin present! Det glädjer mig!

Sämst just nu:
Att jag hade slut på namnlappar som man viker dubbelt. Jag funderade på om jag skulle ta vanliga och vika, men bestämde mig för att låta bli. Det kanske var dumt?

Små röda retromuddisar

Det är något speciellt med att sy kläder i riktigt små storlekar. Nästan högtidligt! Extra speciellt blev det den här gången eftersom det är första gången jag syr retrobrallor i en så liten storlek - detta är 68. Jag har gjort mönstret från storlek 62 nu, så det ska bli jättespännande att se hur dessa blev på.

Härligt helröda är de. Även det är premiär - mycket nytt nu!

Mönster:
Eget

Material:
Röd velour från Jofotex
Röd mudd från Stoff och Stil till mudd och kantband.

Bäst just nu:
Att få sy ett par så små retrobrallor. Och att får prova en ny färg. Det är lika kul varje gång!

Sämst just nu:
Att jag faktiskt inte testat storleken. Så jag håller tummarna för att de passar - annars får jag justera!

Matchande klänningar

Tänk om jag hade två tvillingtjejer som hade storlek 104. Visst hade det varit otroligt gulligt att matcha dem med dessa två klänningar/tunikor då? Nu har jag ju inte ens en dotter med den storleken, men jag var bara tvungen att sy något i tyget - det låg på hyllan och ropade på mig! (Och jag har andra i rätt storlek, så jag tänkte att dessa får bli i en jag har dåligt av.)

Det fantastiska tyget har en kollega fyndat åt mig på loppis (tack, tack, tack!!). Ett stort, fint oanvänt tygstycke i härliga höstfärger. Plus den där mörka, turkosa färgen som bryter av så fint. Jag valde att ta upp den i kantbandet

Den ena tunikan (jag skriver så, för att klänning ger lite fel vibbar om längden på "plagget". Som klänning är den väldigt kort, men med ett par tights eller byxor till blir den perfekt, både som festplagg och till vardags) är sydd helt i det nya tyget, medan den andra är sydd i brun manchester och har fått vingarna i retrotyget.

Jag kunde inte låta bli att fota klänningarna med några matchande vlourtyger. Visst är de klockrena? Alla är från Nea Nobelle och är som gjorda för att passa ihop med min klänningar! Vilken tur man kan ha! Tur också att jag har en bit kvar av tyget - det får nog bli en i storlek 92 också...


Mönster:
Samma som de andra retroklänningarna

Material:
Retrotyg (oanvänt) från loppis
Mörkbrun manchester från Jofotex
Turkos snedslå

Bäst just nu:
Ja, det går ju inte att säga något annat än tyget! Jag var uppspelt en hel dag efter att jag fått det!

Sämst just nu:
Skulle vara att jag inte har nån användning för en 104 just nu. Men de får antingen vänt på att yngsta växer i den, bli en fin present eller gå till försäljning.

Älgjakt

Idag är det andra måndagen i oktober. Då startar årets älgjakt! Nästan hela familjen är involverad på något sätt; jaga, gå drev, koka ärtsoppa, passa busiga barn... I år stannade tjejerna och jag hemma (jag fick ta en semesterdag - hurra; en bonusdag med mina härliga tjejer!) medan maken for iväg i går.

För att familjens jägare ska synas ordentligt i höstmörkret tänkte jag att jag skulle göra ett par roliga mössor. Jag har själv gått drev kalla vinterdagar och haft min vanliga mössa med en klarorange keps ovanpå för att synas ordentligt. Varför inte ha en varm, skön mössa i rätt färg istället? Det finns alla gånger såna att köpa, bara det att jag inte sett någon än (ska vara ärlig och säga att jag inte letat så värst noga heller). På Syfestivalen förra hösten köpte jag den neonorangea fleecen och fodret är i mjukaste Hilcointerlock från Nea Nobelle. Älgen är sydd som en applikation i tunn, svart trikå från Jofotex och har sin egen lilla historia. Den ritade jag till mamma för många år sen. Snabbt gjort i Paint, men mamma blev jätteglad för den och har använt den i olika sammanhang. Den hade sin givna lilla plats där på mössan!

Mössmönstret har jag provat ut själv. Göra en mössa - prova - sy in lite - prova igen - sy in lite till...

Applikationen gjorde jag som vanligt. Jag vill minnas att den inte alls var länge sen jag lovade mig själv att inte göra fler hästtröjor för att det var så pilligt. Och hur pilligt var inte det här då?! Jag satt uppe till halv ett i lördags för att göra mössorna klara.

Mönster:
Eget

Material:
Neonorange fleece från Syfestivalen
Interlock till foder från Nea Nobelle
Svart trikå från Jofotex

Bäst just nu:
Att mössorna verkar ha blivit uppskattade!

Sämst just nu:
Att jag inte ens hann sy färdigt mössorna innan äldsta dottern paxade en i rosa med svart älg... Egentligen väldigt roligt, men jag är inte helt sugen på att sy fler älgar just nu... :-) Men vem kan motstå en fyraåring som lägger huvudet på sned och säger "Snälla mamma, kan inte du sy en till mig också?"!

Landskapsraglan

Å, det är bara så himla fint, landskapstyget. En sån här tröja kan man ju verkligen sy hur många varianter som helst av. Det ska bli riktigt roligt att se på bloggarna vad alla skapar för alster när tyget har landat om nån vecka eller två (än så länge går det att förhandsboka hos Jofotex).

I inlägget om min elefantraglan berättade jag om att jag även hade gjort ett annat, lite tightare mönster. Det är detta. Den är tight, rak, något förlängd och har smalare ärmar än den förra. Jag tycker riktigt bra om den! Jag tog med en bild på båda tröjorna bredvid varandra så ser man skillnaderna.

Mönster:
Delar lite här och var ifrån blandat med egna infall.

Material:
Landskapstyg från Jofotex (kommer i mitten på oktober man kan förbokas nu).
Grön interlock från Jofotex till ärmar och kantband.

Bäst just nu:
Tyg och mönster. Och kombinationen av dessa, som jag tycker gör sig bra på tröjan.

Sämst just nu:
Att min lilla förhandssnutt är slut. Nu är det till att vänta...

En elefantraglan och ett löst mysterium...

Äntligen har jag hunnit blogga om min nya elefantraglan! Förutom velouren, interlocken och den lilla snutten landskapstyg jag fick, köpte jag också lite av de gröna elefanterna som dök upp för ett tag sedan. En jättehärlig grön färg som matchar interlocken.

Jag bestämde mig för att prova Meedoms raglanmönster form 1 rakt av. Kanske mest för att jag numer är usel på att följa mönster. Jag har en otrolig massa olika ihopsnickrade varianter här hemma. Jag tycker mönstret blev bra, men jag vill nog egentligen ha dem ännu snävare. Jag gillar den stilen. Och så är det så snyggt till retrobrallorna! Men jag tycker nog att även denna modell går bra.

Jag brukar så ofta hålla på med konstrastfärgade stickningar, så den här gången bestämde jag mig för att göra tröjan helt ren. Jag stickade alltså ned raglansömmen med raksöm (på vanliga maskinen, med lååång steglängd). Det tycker jag blir jättebra.

I rubriken skrev jag ju något om ett löst mysterium Ja, det var egentligen slarv som gjorde att den gåtan blev löst. Jag tänkte nämligen använda bandkantaren till Coverpron för att kanta halslinningen. Då brukar man lämna en av sömmarna mellan raglanärm och bakstycke öppen. Men jag gjorde fel; sydde ihop alla sömmar utom en raglanärm och framstycket. Och det blir inget snyggt att skarva så. Så jag tänkte testa att sy ihop hela tröjan och bandkanta sen. Det är något som är otroligt bra om man vill sticka ned sömmarna med coverpron, eller med min Pfaff 4874. Om man väntar med att sy ihop sista sömmen tills man kantat färdigt kan man inte sticka ned sömmen med dessa maskiner. Men det kan man nu! Jag ska visa hur:

1. Man syr ihop alla fyra raglansömmarna och stickar ned dem på valfritt sätt. Sedan klipper man ett jack i halslinningen. Det ska vara nästan så djupt som kantbandet är brett.






2. Sen för man in tröjan i bandkantaren och viker bort den bakre delen av jacket.


3. Man syr hela varvet runt och så nära den andra änden man kan. Sen sneddar man snävt ut.

4. Sedan nålar man ihop ändarna (eventuellt får man sprätta några stygn för att få ändarna jämna).

5. Ändarna sys ihop med vanliga maskinen.



6. Som avslutning sy man några stygn från rätsidan och syr ned skarven mot bakstycket. Jag bruka fälla ned pressarfoten och stå och stampa några stygn, lyfta den och flytta tyget lite framåt och sen göra samma sak igen. Detta för att tyget ofta är så tjockt att maskinen inte matar ordentligt.

Mönster:
Meedoms raglan form 1

Material:
Grönt elefanttyg och grön interlock (både som ärm och kantband) från Jofotex.

Bäst just nu:
Jag bara tycker att det är så himla kul att jag har lärt mig hur jag ska göra en sån här halslinning!

Sämst just nu:
Egentligen missen att jag sydde fel, men det blev ju något bra av det istället!

Små praktiska tetror

De här små söta nesessärerna såg jag första gången på någons blogg (jag önskar så att jag kom ihåg vems, så jag kunde ge lite credit till vederbörande...). Mönstret till dem finns i alla fall på ICA Kuriren. Mina tetror gjorde jag av en remsa; 12*24 cm plus sömsmån och ett 12 cm blixtlås. Jag valde en stuvbit av en tunn vaxduk från Åhléns.

De var kul att göra! Lite annorlunda. Den ena står redan på jobbet med lite av varje som man behöver och inte vet vad man ska göra av; plåster, några huvudvärkstabletter, ett lypsyl, en hårsnodd och några säkerhetsnålar. Den andra ska bli en present!

Bäst just nu:
Jag tycker de är roliga, enkla och originella!

Sämst just nu:
Att jag inte har fler sorter av sån tunn vaxduk - vad heter den? Sån som man kan tvätta i maskinen?

Retrobralldille

Jag har fått retrobralldille!

Så många gånger har jag tänkt "hur snyggt det och det tyget skulle vara på ett par retrobrallor". Faktiskt har det nästan blivit en tvångstanke när jag går och klappar på velourtyger. Till slut var jag tvungen att testa några av alla mina tankar. Det var det jag gjorde ute i solen häromveckan (den dagen kommer jag minnas resten av mitt liv!).

Naturligtvis kan jag inte använda alla byxorna själv (inte min dotter heller, haha!). Klart jag skulle kunna ta alla själv, men det kan ju vara roligt att klä stumpan i något annat än retrobrallor! Istället har jag lite olika planer för dem. Tills jag bestämt vad är de till salu, om någon skulle vara intresserad (Hur de ser ut på kan man se HÄR) . Skicka mig i sånt fall ett mail på thea.kokalal@gmail.com.

Storlek 86: Brunvit/gröna, Turkosa, Turkosa,
Storlek 92: Senapsfärgade, Orangea med plommonfärgade stjärnor, Bruna, Gröna, Plommon.

Stort tack till Fante, som hjälpte mig med stärnvelouren!

På gång har jag också en laddning mer färgglada varianter: orangea byxor med röda kantband, turkosa med röda kantband, gula och tukosa byxor - men där är jag inte helt klar med färgen på kantband än. Förslag emottages tacksamt!

Trikåklänning i rykande nytt landskapstyg

Det är ännu bättre i verkligheten!!! Tyget alltså. Landskapstyget. -Det senaste av Jofotex:s nytryck av det gamla 70-talstrikåerna.

Jag hade beställt och lagt undan två kassar velour och interlock som matchar elefanter och ugglor tills vi passerade Söderköping på väg till landet i helgen. Snälle Johnny hade även packat med en liten snutt av testtrycket av landskapstyget. Så rykande färskt är alltså tyget till den här klänningen att det egentligen inte är färdigt än! Men det kommer - i mitten av oktober ska det vara klart och finnas både som interlocktrikå (som jag sydde klänningen i) och i bomullsväv. Med massor av mathcnde interlock, velour, sweat, mudd mm. Kika in på Jofotex:s hemsida, där kan man läsa lite mer om det och även förhandsboka.

Mönstret till klänningen har jag snickrat ihop själv. Jag ville ha en ovanpåklänning i tunikalängd. Med flit gjorde jag den så lång att den skulle tåla att krympa lite. Jag var nämligen så ivrig att jag inte hann tvätta tyget innan. Mönsterskapandet och tillklippningen gjorde jag redan på landet (men där finns inte tillstymmelse till symaskin, så sömnaden fick ske här hemma).

Kombinationerna till det här tyget är verkligen oändliga. Det finns så många härliga, klara, glada färger att plocka upp i det. Jag tog en bild för att visa hur fint det är med röd, orange, gul och grön velour. Tyvärr hade jag ingen blå hemma.

Mönster:
Eget.

Material:
Landskapstyg från Jofotex. Kommer i mitten på oktober.
Röd stretchjesey från Stoff&Stil som kantband.

Bäst just nu:
TYGET!! Jag har en liten snutt kvar som jag redan har en plan för. Mer räcker inte planerna till just nu, men som tur är är det ju inte så långt kvar till "det riktiga" tyget kommer. Mums - tänk en dagisväska i bomullsväven...

Sämst just nu:
Klänningen blev kanske unset för lång. Jag hade ju velat ha den lite mer som en tunika. Men vi får väl se hur den blir efter tvätt. Annars är det ju inte svårare än att korta av den.

Vändsydd tunika i plommon

Den höll på att bli ett UFO (=unfinished object). Varför vet jag inte egentligen. Kanske för att jag inte bestämt alla detaljerna eller kanske för att det tar så mycket kraft att jobba. Eller för att jag inte kunde bestämma hur fickan skulle se ut. Till slut föll valet på ett turkos-blått tyg. För att matcha sydde jag på knappar i samma färg - bara som dekoration. Knapparna sydde jag på med symaskinen. Jätteskönt, för det är ju så TRIST att sy knappar!

I alla fall satte jag symaskinen i den ikväll och avslutade tom projektet. Nöjd!

Modellen är densamma som till den vinteranpassade sommartunikan. Jag är väldigt förtjust i modellen och tyget har legat på hyllan sen i våras när jag var förbi Tygverket på S:t Paulsgatan i Stockholm. Det är en tunn, mjuk, plommonfärgad manchester. Vis av tidigare erfarenheter - den både krymper och färgar - tvättade jag den innan jag satte igång den här gången.

Tunikan är, liksom den förra, vändsydd. Kanske var det därför jag blev så sugen på att göra en likadan. När jag har kommit på hur man gör något vill jag gärna göra det om och om igen. Liksom nöta in det. Och det gick faktiskt väldigt mycket snabbare denna gång. (I inlägget om min förra vändsydda tunika kan ni se hur man vändsyr en klänning).

Mönster:
Samma som denna

Material:
Plommonfärgad väldigt smalspårig manchester från Tygverket i Stockholm
Tyg till fickor från Panduro (förra året)
Naturvit lakansväv till foder.
Knappar från den egna samlingen.

Bäst just nu:
Att det aldrig hann bli ett UFO. Och att jag fått upp snitsen på vändsydda klänningar. Eller snits är kanske att ta i, men jag har förstått hur man gör!

Sämst just nu:
Att jag är lite osäker på färgkombinationen...

Byxor x 2

Idag är en speciell dag. Dels är sommaren definitivt slut. Den vackra brittsommaren är till ända och höstregnet har kommit. Dels är det min allra sista mammalediga dag idag. Jag och maken har saxat under september, men nu tar han över helt. Det känns väldigt roligt för hans och tjejernas skull, men lite vemodigt för mig! Och dels har jag sytt klart två par byxor som jag inte sytt förut.

Det första av de två paren är ett par bruna retrobrallor med mudd. Det är första gången jag syr dem med mudd, men jag gillar dem väldigt mycket så också. Just att de är så utställda gör att det blir så fint pös. Jag tror att det var hos Gekko jag såg dem så första gången.

Det andra paret är ett par muddbyxor i tunt demintyg. Fickorna fram och bak är i bomullstyg med Blixten McQueen på och mudden är i matchande röd färg.

Mönster:
Eget till retrobyxorna och modifierat Börnetöj 4-7 år för muddbyxorna. Fickorna har jag ritat själv.

Material:
Velour från Nea Nobelle
Brun och röd Stretchjersey från Stoff och Stil till kantband och muddar
Tunt denimtyg från Ohlssons tyger
Biltyg från...minns faktiskt inte!

Bäst just nu:
Jag kan inte annat än att säga de bruna retrobrallorna. Jag gillar dem verkligen i helbrunt!
Sen är det väldigt roligt att få sy varsitt par byxor till två syskon så här. Hoppas verkligen att byxorna uppskattas och att de blev som det var tänkt.

Sämst just nu:
Det är alltid lite läskigt att sy något som man bara har beskrivit i huvudet. Då vet man ju inte om det motsvarar beställarens förväntningar. Men jag HOPPAS att det var såhär hon ville ha muddisarna. Jag kunde i alla fall konstatera att de passar i storlek 116 - smygprovade på dottern!

Hästtröjor

Oj, nu har jag äntligen avslutat en riktig långbänk!

Sedan i mars har någon väntat på dessa tröjor. Efter mitt inlägg när jag berättade om hästtröjorna jag sydde till min dotter och hennes bästis fick jag frågan om jag kunde sy två till, i storlek 110 och 128. Eller, om jag hade svårt att hinna, storlek 116 och 134, så räckte det om de var klara efter sommaren. Och nu är det väl efter sommaren?!

Faktum är att jag skrev ett mail för en månad sedan och frågade om det fortfarande var aktuellt. Jag fick inget svar, men började ändå. Och så nu i förra veckan hittade jag mailet bland mina utkast!! Alltså hade det inte gått iväg. Så nu är jag ärligt talat väldigt osäker på om jag har någon tagare av tröjorna. (Jag får väl säga att jag väntar på svar 2-3 veckor till, sen är de till salu)

Om någon tycker att storlekarna känns väldigt lika kan jag berätta att den stora är rak och ganska tigth. Den mindre är också tight och rak, men något lång för sin storlek.

Material och tillvägagångssätt:
Samma som för de förra hästtröjorna. Förutom att jag använde topcoversöm till stickningar och fållar denna gång.
Applikationen sydde jag såhär.

Bäst just nu:
Att jag är klar med ett dåligt samvete.

Sämst just nu:
Att det tog sån tid att slutföra. Puh, jag tror det var sista gången jag syr en sån här hästtröja, för guuuud vilket jobb det är!

Sämre kan man ha det...

Så här skulle man ha det när man har det som sämst!
-Strålande höstsol, gula och röda löv på träden, en kopp nybryggt kaffe och några lagom ansträngande nålningsjobb att utföra i solen medan lillan sover sin skönhetssömn i vagnen!

Först ut i denna hög av påbörjade projekt är ett par retrobrallor i gult och brun/vitrandigt med gula kantband. De är beställda av en trevlig dagismamma som blev så förtjust i min yngstas byxor häromveckan (jag skrev lite om det i mitt inlägg om missödesbyxorna). Jag fick lite tankar kring färger och så men i övrigt fritt. Det är ju alltid roligt, men samtidigt lite läskigt. För bara för att man syr det man själv tycker är snyggt behöver det ju inte innebära att andra har samma smak...

Mönster:
Eget

Material:
Gul velour och interlock från Nea Nobelle
Randig velour från min lilla tygängel

Bäst just nu:
Att byxorna är så omtyckta! Och att det kom något gott ur den där skräckhistorien.

Sämst just nu:
Att tygerna ändå är så olika att benlängden kan uppfattas som olika. Det randiga tyget är helt enkelt stretchigare. Jag varnade för det, men valet föll ändå på den här kombinationen. Och tygerna är noggrant förtvättade så jag hoppas det håller - man vill ju bara att byxorna ska vara bra!!