Och dockorna ska ha sitt...

De här omlottbodiesarna i dockstorlek sydde jag till kusinerna när de skulle bli storasystrar. Tillsammans med mina tjejer har de till och från lekt en hel del med dockorna, åtminstone när de träffats och lekt tillsammans. I somras vet jag att de önskade sig omlottisar. Ja, faktum är att jag hade noggrant skriven önskelista på en A4-sida på diverse grejer till dockorna. Till och med i vilka tyger de skulle vara! Just de här tygerna fick mina tjejer välja till sina kusiner.  Storasyster valde klövertyg till storkusinen och lillasyster trodde att ett stjärntyg i cerise skulle falla mellankusinen (som hon numera får heta eftersom en "lillkusinen" nu har övertagits av hennes lillasyster!) bäst i smaken.

Mönster:
Egenritat med lite hjälp av ett tröjmönster i dockstorlek från boken "Sy og  Strik Dukketöj". 

Material:
Klövertrikå från MG-Tyger, köpt i våras.
Stjärntrikå från JNYdesign.

Bäst just nu:
Det är lite roligt med just omlottbodies till dockorna.  Jag tror inte man kan hitta det i handeln och åtminstone här hemma är det i princip bara omlottisar som används på lillebror.

Sämst just nu:
Jag är lite osäker på hur mycket det leks med dockorna och deras outfits längre efter att snälla jultomten kom med Nintendospel i julas.   Men jag har varit lite sen med att blogga om bodiesarna, så de hann finnas i ett Nintendofritt hem i ett par månader i alla fall. :-)

Om lillebror varit en lillasyster...

De blommiga byxorna är brallorna som kan få mig att önska att lillebror varit en lillasyster!

Skämt åsido. Men jag är verkligen otroligt svag för dem och nästan tvingade mig till att få sy ett par till lillkusinen. :-) Förutom de blommiga byxorna fick hon även ett par i rött molntyg med orangea kantband. Lillebror själv fick ett par bruna med orangea kantband. Tyvärr hade jag hunnit trä om coverpron, så jag hade ingen nytta av att sy samma färg på kantbanden i två plagg, haha.

Mönster:
Eget, strl 62

Material:
Molnvelour från JNYdesign
Blomvelour från Lasten Metsola (men den finns hos JNYdesign nu, om den inte tagit slut)

Bäst just nu:
Jag tycker verkligen om den här byxmodellen. Lillebror kan ha både strl 56 och 62 trots att han är nästan 62 cm lång nu. De känns lite mer rejält klätt nu på varma vintern också.

Sämst just nu:
Haha, det stod ju redan i rubriken. Ja, inte att lillebror blev just en lillebror förstås, utan att jag inte fick sy ett par såna här byxor till honom. Fast det kanske jag hade kunnat göra ändå? Med bruna kantband?

Ett par gröna!

Det är första gången jag sytt mina retrobrallor i grönt och jag bara älskar den här retrogröna färgen. Den lille ägaren till dessa små byxor i strl 62 är ingen mindre än Kånkarongs lille kille. Jag fick glädjen att träffa honom i förra veckan. Än är han för liten för den här storleken, men jösses vad de växer!

Mönster:
Eget, under ständig utveckling!

Material:
Retrogrön velour från JofotexInterlock till kantband

Bäst just nu:
Att jag i mitt huvud har åtminstone två varianter på retrobrallan som jag tänkt ska se dagens ljus när lillebror och hans systrar tillåter. ;-)

Sämst just nu:
Faktiskt inget speciellt!

Avbockat på listan

Jag har en lista på en massa saker som jag vill sy till "vår bäbis".  Den är lång.  Där finns en blandning av nya idéer och favoriter som jag, när jag sydde dem första gången, tänkte att "å, en sån ska jag sy till vår trea om vi får någon".  Och nu är trean som bekant här. En del saker på listan är redan avbockade och nu har turen kommit till den lilla mussefiguren som storasyster ritade för över ett år sedan.  Den är tryckt med s.k. screentryck (om du är intresserad av att läsa mer om hur det går till att göra ett screentryck, kika här).  Jag tycker så väldigt mycket om den; den har redan figurerat på några plagg här hemma, både som stort och litet tryck. 

Jag hade en rätt stor bit underbar, mjuk, orange campantrikå hemma på hyllan.  Den ville jag sy i. Jag kan nämligen inte tänka mig något skönare tyg att ha till en liten body.  Jag var lite nyfiken på hur rött respektive brunt tryck skulle göra sig mot det orangea tyget så jag sydde två bodeis på en gång: en till lillebror och en till hans jämngamla kusin.  På den body som sen fick rött tryck valde jag att plocka upp det röda trycket i röda raglanärmar och rött kantband för att det inte trycket skulle försvinna.  Den bodyn fick färgade taggtryckknappar (fast på baksidan är de silvriga).  Bodyn med brunt tryck fick också rött kantband - jag tyckte jag skulle variera lillebrors überbruna garderob.  Till den tyckte jag dock att det var snyggast med oxiderade knappar eftersom det gav lite mer balans åt helheten.

Mönster:
Eget, strl 62

Material:
Hilcos Campantrikå från NeaNobelle och Michas Stoffecke.  Av alla tyger jag har sytt i så slår detta allt annat med hästlängder.  Jag fullkomligt älskar kvalitén!  Och som den håller!  Jag har flera randiga tröjor till döttrarna och det är knappt det syns att jag tvättat dem trots att de åkt tvättmaskin hur många gånger som helst.  Men torktumlaren slipper de.

Bäst just nu:
Det känns så roligt att förverkliga plagg efter plagg på listan över "det här vill jag sy till lillebror".  Av den anledningen syr jag inte heller på beställning just nu.  Den sytid jag har går till ren glädjesömnad till mina ungar!

Sämst just nu:
Att jag bara köpte en meter av den röda campanen.  Hade bra gärna haft en meter till eller två.

Åkpåse till babyskyddet

Visst är det ofta så att man måste plocka med sin sovande lilla baby nånstans? Här hemma somnar lillebror väldigt ofta precis när innan jag ska gå och hämta på dagis. Har jag vagnen är det inga problem, men om jag ska nånstans eller är på väg hem nånstans ifrån är det värre. Då måste man kränga på en klumpig overall och trycka fast axelremmarna och i nio fall av tio är lillebror vaken efter den behandlingen. Och ledsen.

Lösningen är en åkpåse till babyskyddet. Jag minns att Gekko gjorde nåt liknande till hennes Mille när han var liten och jag tyckte det var så praktiskt. Och nu blev det aktuellt för mig också. Det var en del pyssel att få till mönstret eftersom vårt baabyskydd är så djupt. Jag fick forma det efter själva stolen, annars hade det blivit väldigt knöligt och obekvämt. Ett antal prototyper och några meter IKEA-tyg senare var modellen klar.

Tanken var att man skulle kunna sätta ned en baby i vanliga innekläder (eller pyjamas) och kanske bara komplettera med en mössa och en liten scarf. Sen spänner man fast babyn. Flikarna kan man sedan vika upp över fötterna och omlott över bröstet.  Den har redan provinvigts och fungerar bra. Kanske inget för tjugo minusgrader, men ett par under nollan klarar den nog.  Blir det kallare får man nog komplettera med en extra filt. Men man är ju inte ute så långa stunder; till och från bilen, kanske, och medan bilen bli varm. Så otroligt smidigt att bara sätta ned lillebror i babyskyddet häromdagen när jag först skulle hämta på dagis och sedan vidare till öppnis. Nu somnade han inte den här gången, men hade han gjort det hade han kunnat sova vidare utan att bli överhettad - bara att vika upp flikarna.

Åkpåsen är sydd i ljusblå manchester fodrad med brun fleece. För att få rundningen upptill sydde jag en resårkanal och trädde i en bit resår som jag sydde fast. Jag ska bara sätta dit ett par tryckknappar också sen, så det går att knäppa den. Men jag ville prova ut exakt var de ska sitta först.

Mönster:
Eget, formsydd till vårt Britax babyskydd

Material:
Ljusblå manchester, Jofotex
Brun fleece, Stoff och Stil

Bäst just nu:
En praktiskt lösning som faktiskt gör vardagen lite enklare ibland. :-)

Sämst just nu:
Att jag gjorde den lite för kort upptill. Jag skulle ha lagt på en decimeter till. Hoppas att lillebror inte hinner växa ur den innan vårvärmen kommer.

Lite mer färg, tack!

Det har blivit väldigt mycket brunt och orange på sistone. Lillebror behöver lite färg i garderoben! Och faktum är att han passar väldigt fint i rött. Just den här kombinationen av rött och orange tycker jag så mycket om.

Bodyn är sydd i interlock.  Det är mjukt och lite varmare så här på vintern.  Egentligen hade jag nog tänkt att sy den i jersey med lycra eftersom jag ändrat mönstret till en smalare passform och jerseyn med lycra passar så bra till det, men  jag hade fått för mig att 1) de röda molnen inte fanns i jersey med lycra och 2) att jag framför allt inte hade någon själv.  Båda var givetvis fel!  Hur kan man glömma så viktiga saker? ;-)

Och tänk var han växer, killen. Nu är nog snart garderoben full av 62:or och det är dags att gå på 68:orna. Det gäller att hålla i sig, snart är det bara "ööööh", "moped" och "kom igen, morsan" som gäller. Konstigt att föreställa sig!

Mönster:
Eget, strl 62.

Material:
Röd molninterlock från JNYdesign (såg att den fanns på rea, förresten!)
Tunn interlock som kantband.

Bäst just nu:
Den fina färgkombinationen.  Rött och orange är så härligt ihop.

Sämst just nu:
Att fina, fina hunden Anja numera är i hundhimlen. Kram till husse och matte.

Hoppsanbyxor

Ja, hoppsan! De här byxorna var faktiskt inte alls tänkta att bli till. De råkar vara resultatet av att rita mönster i amningsdimma. :-)

Det var när jag skulle fixa till mitt retrobrallmönster i storlek 62, det som senare blev retrobrallorna i det här kitet, som det hände. Mönstret gjorde jag i två delar; livet (delen från midjan och uppåt) för sig och byxan (från midjan och nedåt) för sig. Sen sammanfogade jag dem till ett mönster. Inget konstigt. Om man sammanfogar en vänstervänd överdel med en vänstervänd underdel, vill säga. Tar man istället en vänster överdel och kombinerar men en höger underdel så blir mönstret lite märkligt. För att inte tala om byxan! Jag upptäckte inte misstaget förrän jag klippt ut mönsterdelarna, sytt mitt fram och mitt bak  och sen påbörjat sidsömmarna (fattar inte hur det kunde ta så lång tid att upptäcka att något var galet, förresten). Inte ska det väl vara en grenkil i sidan, tänkte jag lite förvirrat och insåg sen rätt snabbt vad jag hade gjort.

Efter att ha fixat till mönstret klippte jag till ett par nya och sydde klart dem. Som tur var räckte velouren precis.  Den som jag sparat för att den skulle räcka till ett par hängselbrallor i en större storlek, snyft. Dessutom stod jag ju där med fyra färdigklippta, felvända mönsterdelar. Jag tog vara på underdelarna och klippte till nya överdelar i ett annat tyg och sydde på rätt överdel på rätt underdel. Det blev inte så pjåkigt när allt kom omkring. Men jag skulle ha klippt ut det randiga tyget vikt på mitt fram istället för att klippa det i två delar. Då hade jag sluppit en massa jobbig mönsterpassning, som trots stor noggrannhet inte blev helt hundra.  Lätt att vara efterklok!

Mönster:
Eget, storlek 62. Samma som till dessa.

Material:
Senapsfärgad velour, Tygpyssling
Randig velour "Lenny", NeaNobelle (tyvärr slut)

Bäst just nu:
Jag tycker att den färdiga brallan blev riktigt snygg, trots allt. Klart jag hade gjort en del moment lite annorlunda om jag planerat sömnaden från början, men tänk om alla misslyckade grejer blev till något så pass bra ändå.

Sämst just nu:
Eftersom jag hade sytt ihop alla fyra sidor innan jag fattade vad som var fel och sen bara sprättade två, blev det en massa extra jobb med att sy på de nya delarna, som jag ju dessutom skulle klippt till vikta på mitt fram och mitt bak så jag slapp mönsterpassningen.

Matcha med knappsprund

-Utmana dig själv! Makens ord ringer som ett mantra i öronen när jag tvekar om jag ska våga mig på ett knappsprund eller inte. Det avgör saken! Klart jag måste våga testa.

Bakgrunden är att kjoltokiga lillasyster fick en KÖPEkjol i present för ett tag sen. En jättefin från Polarn & Pyret. Färgskalan i blått, limegrönt och lila är det dock lite svårt med i lillasysters garderob och det kan ju bli lite trist att alltid behöva en vit tröja till. Ja, inte för att det bekommer lillasyster själv det minsta egentligen, hon kombinerar hej vilt och tycker att allt är fint till. ;-) I affären fanns en enfärgad lila och en brun tröja att matcha med, men dels tyckte jag att de inte matchade tillräckligt mycket och dels var grejerna så DYRA. Man blir snål av att sy själv. Och kanske framför allt kräsen.

Alltså behövde jag sy något att matcha med. En lila tröja med sprund med matchande knappar! Lillasyster hjälpte själv till att välja rätt knappar och jag slog i böcker och tidningar och letade sömnadsbeskrivningar på nätet. Hello har tex en jättebra tutorial på hur man syr knappsprund, eller "farfarsknäppning". Den utgick jag ifrån. Tack Hello!

Resultatet blev som jag hade hoppats:  Tunikan matchade fint och lillasyster blev glad.  Det blir absolut fler sprund framöver.

Jag ska bara, för min egen skull till nästa gång jag ska sy ett sprund, skriva ned några minnesanteckningar. Det mesta är exakt som Hello beskrivit det (dessutom i bild) och en del är egna små förändringar eller sånt jag måste tänka extra på.

1. Mitt sprund är (skulle vara, det blev lite för brett för jag glömde vika in sömsmånen) 2,5 * 10 cm. Alltså klippte jag till två bitar som var 7,5 * 15 cm. (Sprundbitarna ska vara 3 gånger sprundets storlek)
2. Stryk vlieseline på ena halvan (den som ska sys fast mot framstycket) på båda sprunden. Overlocka den andra. Pressa sprundet dubbelt, så jag vet var jag ska vika sen.
3. Klipp jacket mitt fram 1 cm kortare än det färdiga sprundet (här 9 cm).
4. Ha sömsmån som halva det färdiga sprundets bredd. Här 1,25 cm. Sy fast. Klipp ned sömsmånen!
5. Vik runt. Vik in sömsmånen. Sy precis i sprundets kant, så sys den invikta sömsmånen fast.
6. Nåla sprundet på plats och sy ihop lagren på avigan. Sy ev en triangel fram.

Mönster:
Samma som till denna

Material:
Plommonlila jersey i bomull/lycra från Jofotex
Knappar från Babythings

Bäst just nu:
Jag är omåttligt stolt över mitt sprund. Jag sydde ett när jag precis började sy, men sen har det inte blivit av och jag har dragit mig lite för det. Lite som med blixtlås. Men när man sen givit sig på det och gjort det ett par gånger så tappar man respekten och så plötsligt är man kung på blixtlås. Eller sprund!
Och visst är det galet kul att kunna matcha med knappar?!

Sämst just nu:
Jag glömde klippa ned sömsmånen på insidan av sprundet. Det syns ju inte, tänkte jag. Men det märks när man ska trycka i knapparna! Då kom sömsmånen i vägen och sköt knapparna någon mm i sidled. Det ska inte hända igen, jag lovar!

Till nya rinniga näsor

Klockan halv nio sov alla tre. Maken tog en god bok och jag sydde lite. Nästan som vanligt, innan vi blev trebarnsföräldrar. Jag passade på att leta bland tygstuvarna och knåpa ihop ett par näsduksfodral. Det var precis lagom sömnad och riktigt roligt att leta tyger. Som foder har jag ett tunt gardinfoder. Det är lite glatt, så näsdukarna glider lätt ned i fodralet. Även overlocken gillar att det inte blir för tjockt.

Näsduksfodral kan verkligen behövas nu när skola och dagis har börjat, förkylingar och influensor grasserar och snön vräker ner. IGEN! De är så bra små gå-bort-presenter, tycker jag. Min snälla barnmorska på MVC fick ett när jag var där senast. En annan gång använde jag dem som placeringskort på en tjejmiddag. Jag lade ett näsduksfodral på varje tallrik och så fick gästerna ta en liten matchande tygbit när de kom (dem hade storasyster hjälpt mig att klippa). Man fick sen sitta på den plats som hade näsduksfodralet som matchade tygbiten. Skoj va?

Mönster:
Inget konstigt, två tygbitar , 15 * 17 cm. Sen gör man så här.

Material:
Diverse resbitar av olika tyger och tunt gardinfoder som foder.

Bäst just nu:
Ett otroligt bra sätt att få användning för små restbitar av tyger man tycker om.

Sämst just nu:
Att det går åt så många namnlappar när man syr näsduksfodral. För det är ju kul när de blir lite personliga. Tänk, jag har snart gjotr slut på mina femhundra namnlappa jag beställde förra hösten. OCh då har bara sju av dem gått till näsduksfodral...

Ombyte

Tänk vad bra det är med sovpåse! När lillebror somnar har han bara vanligt täcke på sig (vi vet liksom inte riktigt vilken av gångerna han somnar för natten ännu). Då ligger han med halva överkroppen utan täcke och man skulle bara vilja stoppa om honom, med det går inte. Armarna flaxar och de små benen sparkar. När vi går och lägger oss lite senare lägger jag över lillebror i sovpåsen. Den sitter så skönt och går upp över bröstet på honom. Han är alltid lagom varm och go när jag tar upp honom ur den.

Utan att gå in på detaljer kan man konstatera att som med alla babysaker så behöver man ombyte även när det gäller sovpåsar. Därför sydde jag en till (den förra finns att beskåda här) och passade på att göra mig av med några tyger ur gömmorna. Även denna är sydd i fleece och fodrad med flanell. Jag har dock gjort den lite bredare för att få plats med knappar och även förlängt den ett par centimeter.

Mönster:
Ottobre 5/06, fast breddat och försett med knappar. Jag har också förlängt den några cm så att den mostvarar en 62/74 istället för 56/68.

Material:
Nougatbrun fleece från tyghyllan.
Flanell med giraffer, köpt på Jofotex för rätt länge sen.
Knappar från Babythings

Bäst just nu:
Helt klart ett favvoplagg. Sitter så bra på utan att varken åka upp över huvudet eller halka av när lillebror sprattlar. Och ändå såpass rymligt att han kan röra sig i den.

Sämst just nu:
Inget, faktiskt. Eller möjligen att man skulle sända en trött tanke på att det snart är dags att trycka barnvagn genom snömoddiga gator igen. Snöröjningen hos oss funkar sådär... Fast det har ju förstås inte med sovpåsar att göra. Mer än att trötta mammor orkar mindre. :-)

Miss Ladybug

Jag vet faktiskt inte riktigt vad det var som gav mig den här idén. Kanske var det en desperat längtan efter vår och sommar bland all snö och vargavinter vi har?

Hur som helst såg jag plötsligt framför mig en bild av en tunika i klövertyg med en nyckelpigeapplikation på. Jag blev alldeles eld och lågor och kunde inte släppa tanken på den. När tjejerna satt och ritade googlade jag lite på nyckelpigor för att kika närmare på hur de såg ut och skissade ihop en egen som skulle passa tunikan. Så ritade och färglade vi nyckelpigor allihop ett tag! Sen när alla barn sov skred jag till verket.

Jag ville ha tunikan lite smalare än de jag syr i velour eller stretchfrotté. Tiden var knapp så istället för att plocka fram mönsterkonstruktionsgrejerna eller rota bland mina grundmönster tog jag ett Ottobre Creative 301-mönster och ritade min egen nederdel (samma som till tunikorna i tjockare material).

Applikationer har jag ju sytt några stycken, men jag bestämde mig för att testa ett annat grepp den här gången: Jag klippte ut hela nyckelpigan i svart och sedan vingarna i rött. Där det skulle vara svarta prickar lämnade jag hål i det röda så det svarta kom fram. Sen strök jag vliesofix på alla delarna och sydde först det svarta och sen det röda. Vill du se lite mer detaljerat hur man kan göra finns en noggrann beskrivning här.

Jag gissar att detaljerna var för små och maskinen lite trött. Eller så var det jag som var det. Den här gången ville det sig i alla fall inte riktigt. Det blev fult och ojämnt. Fram med sprätten. Jag svor och var irriterad. Men så drog jag mig till minnes att jag testat att sy applikation med raksöm istället för sicksack på chokladbollstunikan och omvänd applikation på den här klänningen. Jag kombinerade dem och fick ett resultat som jag är supernöjd med.

Mönster:
En kombination av Ottobre Creative 301 och mitt eget tunikamönster, strl 104.

Material:
Klövertyg i bomull/lycra från MG-Tyger, köpt i våras. Fanns i blått också. Samma tyg har jag använt till kantband.
Jersey i bomull/lycra till applikationen. Tror den kommer från JNYdesign.
Totally stable och vliesofix till applikationen. Jag tror jag har köpt mitt på Syfestivalen, men det finns bland annat hos Bibbi.

Bäst just nu:
Jag gillar hela tunikan, men mest stolt är jag över applikationen. Det blev så himla bra att göra på det här sättet. Ska bli spännande att se om den håller i tvätt lika bra som blomapplikationen på chokladbollstunikan gjort.

Sämst just nu:
Lillasyster blev jätteglad för sin tunika - och det var ju naturligtvis inte det sämsta. Däremot lyckades hon spilla tomatsås på den i princip direkt. Hoppas det går bort i tvätten, annars kanske nyckelpigan får en kompis mitt på magen. ;-)

Att tänka på till nästa gång:
Ögonen ska jag göra på samma sätt som prickarna, dvs göra hål i
det svarta och ha en bit vitt tyg under.

Snigelset

Oj vad jag är förtjust i snigeltyget! Så himla fint! Och roligt att matcha med olika färger. Jag blev helt såld på Man Made:s fina omlottisar och sydde mig en egen (eller till lillebror naturligtvis, om det nu var nån som trodde att jag brukar gå omkring här hemma med omlottbodies). Jag valde bruna kantband så att det skulle passa till både bruna muddbyxor och de senapsfärgade retrobrallorna.

Mönstret till bodyn är mitt egna som jag justerat en aning. Jag insåg att det nästan var en storlek större än jag tänkt så jag tog in vidden 2 cm plus att jag justerade grenfläpen och halsringningen så den skulle bli lite snävare. En justering till ska jag göra, kom jag på - jag ska lägga till 2 cm på stussen så det ryms lite mer blöja under. Det hade jag gjort på förra mönstret men glömde den här gången.

Till muddisarna hade jag också mitt eget mönster. Jag har bara ritat det i storlek 50 och 56, så jag tog en 56:a och lade till lite på längden och midjan. De är rätt rymliga. Sen har jag lärt mig att om man har mudd i midjan, vilket jag har, är det bra att ta resåren 2 cm större än midjemåttet (och mudden, som här är samma som midjemåttet), så blir det inte för tight. Trots att resåren alltså är längre än mudden blir det bra när man syr. Jag brukar sy fast resåren med några stygn i sidorna också för att den inte ska halka omkring eller sno sig.

Mönster:
Body: Eget rev 2, strl 62
Muddisar: Eget, strl 62 (eller egentligen en förlängd 56:a, för de är rätt rymliga)

Material:
Jersey med snigeltryck från Znok Design
Brun velour från Michas Stoffecke
Mjuk babyresår från Bibbi

Bäst just nu:
Det här är ett riktigt favvoplagg i lillebrors garderob. Roligt, retro, glatt och lättmatchat.

Sämst just nu:
Att jag bara beställde den ena färgställningen.. Den i rött och blått verkar vara slut nu och även om jag älskar brunt oh orange inser jag att det börjar bli dags att införa lite fler färger i kollektionerna. Lillebror klär så himla bra i rött!

Hjärtans kär

Hur härligt var inte det här hjärttyget?? Det kommer från JNYdesign och ville bli en tunika minsann. Till ärmarna valde jag randigt tyg, inspirerad av flera olika bloggare som sytt så fina alster i olika kombinationer med randigt och mönstrat.

Mönstret är en blandning av olika. Egentligen hade jag ett färdigt som jag använt många gånger, men jag ville ha nederdelen från en tunika och överdelen från en annan. Så det blev lite pusslande. Samtidigt höll jag på att klippa till ett annat plagg. Ajaj, ska man inte göra. Det slutade med att jag, när jag sytt färdigt tunikan och höll upp den framför mig, direkt såg att något var fel. Ja, naturligtvis hade jag tagit ärmmönstret från det andra plagget jag höll på med. Det var en betydligt smalare modell och dessutom en storlek mindre, så tunikan såg inte klok ut. Maken försökte att säga att det inte syns, men sa sen att "ja, när du säger det så".

I vanliga fall hade jag nog knölat ihop tunikan och längt den i något hörn och försökt glömma eländet, men det fina tyget hindrade mig. Nu sprättade jag faktiskt bort ärmarna, klippte till nya i rätt mönster och sydde på dem som man syr på muddar, dvs att jag sydde klart ärmarna innan jag sydde fast dem på tröjan. Det gick bra, förutom att jag naturligtvis sydde på den första fel så att sömmen hamnade utåt. Har det väl börjat gå snett så fortsätter det gärna.

De båda missarna fick mig att inse betydelsen av en bra sprätt. Jag öppnade min nya racersprätt (se bild nedan) som legat i förpackningen sen förra syfestivalen och jisses vilken skillnad! Ska man nu göra något så trist som att sprätta ska man ha det bästa verktyg som finns. Och det kostar inte många kronor mer än de vanliga. Har ni förresten sett Krumelejs inlägg om att sprätta en overlocksöm?

Mönster:
Eget, strl 110 (fast det står 104 i tunikan). Överdel mitt omlottunikamönster och underdel som den här.

Material:
Hjärttyg i interlock från JNYdesign
Randig interlock från Jofotex

Bäst just nu:
Visst är tyget häftigt? Och det är så himla skönt att sy i interlock! Jag syr nog mest i jersey med lycra och den är lite mer svårsydd än interlock, så det här var skönsömnad!

Sämst just nu:
Att sprätta! Så himla retligt. När man dessutom inte har så mycket sytid vill man ju helst inte ägna den åt att sprätta. Fast å andra sidan så tog jag med mig tunikan in i tvättstugan och sprättade där. Det är nämligen lillebrors favoritställe i huset. Där kan han ligga och titta på tvätten som snurrar runt i tvättmaskinen och lyssna på torktumlarens susande och titta på alla färgglada tvätthögar. Och då hann jag med att göra sprättgörat. :-)

När familjen själv får välja

Så här blev resultatet när lillkusins familj fick välja garderob. Jag frågade om de ville ha några bodies till sin lilla. Jag har ju tyger och jag har mönster. Och en liten lillkusin!

Min bror hade uttryckt att "såna där bodies som man viker ut" är så himla bra (och jag håller med!), så de fick gå loss bland tygerna. Storasyster och mamma valde djungeltyg medan mellansystern ville ha lila kaniner. Pappa tyckte om de rosa molnen, han. Kombinationerna med kantbanden valde jag själv, men de var inte så märkvärdiga. Jag satsade på att det skulle vara lättmatchat och rött och vitt brukar ju finnas i garderoben när man har två äldre systrar.

Mönster:
Eget, storlek 50 och 56 (dock stort i storlekarna, omjustering pågår).

Material:
Alla tyger är i interlock från JNYdesign.
Kantband från olika ställen.

Bäst just nu:
Att familjen verkade så glada över de nya kläderna. Då är det verkligen roligt att sy! Nånstans innerst inne finns ju alltid den där rädslan att nära och kära ska känna att man prackar på dem sina hemsydda grejer och att de måste ta emot dem för att vara snälla. Typ Fasters stickiga kofta eller nåt.

Sämst just nu:
Att mönstret är lite stort i storleken. Men jag har fixat till det (tex på klöverbodyn i det här inlägget).

Nattsömnsräddaren

En sovpåse! När kylan knaprar i knutarna är det lätt att det blir lite kyligt i sovrummet och lillebror har haft ovanan att sparka av sig täcket på nätterna, kanske för att det kniper lite i lilla magen emellanåt. Då vaknar han efter ett tag av att han är kall. Men inte i natt! Han var så varm och go och sov så gott, så gott. Den här sovpåsen var en riktig nattsömnsräddare. Rekommenderas varmt!

Jag hade tänkt sy en sovpåse redan till lillasyster när hon var liten, men jag kom liksom aldrig till skott och sen var det överspelat. Mönstret fanns redan tillklippt, fast i en storlek större än den här. Det kommer förresten från Ottobre 5/2006 och finns i storlek 56-68 och 74-86. Det här är förstås den mindre varianten av de två.

Sovpåsen är sydd i marinblå fleece och har rutig flanell som foder. I originalmönstret sker knäppningen bara över axlarna, men jag ville kunna öppna lite längre ned för att lättare kunna lyfta ur ett sovande barn. Alltså lät jag öppningen gå en bra bit ned på sidorna och satte tre tryckknappar på varje sida att stänga med. Vad jag skulle ha tänkt på var att jag ju snodde lite av rörelsevidden när jag gjorde det. Jag borde ha breddat mönstret 1-2 cm innan jag valde knapplösningen. Påsen passar fortfarande, men blev lite snävare än tänkt över bröstet, så den kanske inte håller lika länge som den annars skulle gjort.

Det roliga med den här påsen var att jag och storasyster gjorde den tillsammans. Eller, vi började i alla fall tillsammans. Sen tröttnade hon och övergick till att göra dockkudde istället. Men jag fick hjälp med att klippa till delarna och sy en söm på overlocken (premiär för henne, faktiskt. Hon satt i mitt knä, men ändå). Storasyster har i alla fall valt tygerna och knapparna. Det blev så fint, så fint till lillebror.

Mönster:
Ottobre 5/2006, strl 56-68

Material:
Marinblå fleece från Stoff och Stil
Rutig flanell från Jofotex
KAM-knappar strl 12,4 mm, Babythings

Bäst just nu:
Vilket toppenplagg!! Praktiskt och lättsytt.
Det var så skönt att se hur lillebror sov sin jag-ger-mig-sömn (ni vet, totalt avslappnad med armarna ovanför huvudet), varm och go och utan risk att han skulle sparka av sig täcket när som helst.

Sämst just nu:
Att jag inte använt sovpåse till de andra barnen. Jag kommer lätt att sy minst en till att ha som ombyte.

Sen var det lite tråkigt att storasyster gav upp så snabbt. Mest för hennes egen skull, faktiskt. Det hade varit roligt för henne att känna att hon hade varit med på allt och inte bara hjälpt till litegrann i början. Kanske jag kan klippa till nästa gång och hon hoppar in när det är dags att sy? Eller att vi tar det i lite mindre etapper så hon inte hinner tröttna. Näste gång behöver det ju inte vara så bråttom att få den klar.

Retro baby

Vilken liten retrokille jag fick här hemma! På översta bilden ligger han i korgen och sover sin skönhetssömn i sin nya outfit bestående av omlottbody och byxor. Han är så himla go, min lilla fining!

Klövertyget till omlottbodyn är i underbar bomull/lycra. Från DeerDot. Jag har det sedan förut i två andra färgställningar, fast i interlock. De är också fina, men åååå vad jag är förtjust i den här varianten. Jag hade missat den innan jag såg den på Benglans blogg (hon sydde en grym overall i det, kika här). Bodyn är sydd i mitt egna mönster. Den fick ljusorangea topcoversömmar som stickningar. Tror det här är ett av de mest retroinsprerade plagg jag sytt. Klövertyget är en sån fullträff och det är så himla fint ihop med både brunt och senapsgult.

Senapsgult, ja. När jag letade i tyghögarna efter något att matcha bodyn med hamnade jag vid den senapsgula velouren från Hilco. Jag hade inte så det räckte, så jag bara MÅSTE beställa lite. Som tur var hade Tygpyssling kampanj på velour just i december (det var för övrigt så jag kom på att jag skulle göra lillasysters vinröda julklänning), så det fick bli en beställning där. Hon är förresten väldigt gullig, tycker jag. Tygerna kommer alltid snabbt och så skickar hon ofta med någon liten matchande dragkedja eller något till.

Det var nu väldigt länge sen jag sydde några retrobrallor. Mönstret är ju rätt tight och jag var så sugen på att prova en lite mer rymlig variant av det (fast rymlig är ju såklart ett relativt begräpp; de är fortfarande en väldigt snäv modell). Men jag tror faktiskt att jag ska ta in dem någon centimeter i alla fall till nästa gång. Eller kanske kalla dem för dubbelstorlek, för de är så himla söta när de sitter åt lite grann över blöjbaken. Men kanske de kan vara lite rymligare just när barnen är så här små? Hur som helst tycker jag byxor och body passar så bra ihop, både i stil och färg. Det är en riktigt liten retrokombo som ligger och sover i korgen på bilden, eller hur?

Mönster:
Egna, stl 62

Material:
Klövertyg i bomulllycra från DeerDot
Senapsgul (ljusorange) velour från Tygpyssling
Kantband av tunn interlock

Bäst just nu:
Hela kombinationen blev så jättehäftig, tycker jag! Allra mest nöjd är jag nog med bodyn, kanske för att tyget är nytt och så helt i min smak?

Sämst just nu:
Jag gjorde en rejäl tankevurpa när jag gjorde mönstret till retrobrallorna. Men det komer jag att berätta om i ett annat inlägg...

Man behöver flera

Visst behöver man flera? Jag tycker man behöver många filtar till små bebisar. Jag har kommit på att jag nog samlar på filtar. Det är så himla sött och symboliserar på något vis spädbarnstiden. Senare ligger filtarna - i alla fall här hemma - och skräpar eller som utfyllnad i docklådor. Men just med en liten nykomling används de verkligen.

Den här filten bor numer hos min bror och svägerska. Jag kunde inte låga bli att sy den. Båda tygerna kom hem till mig från Syfestivalen via en snäll granne som sprang runt bland montrarna med köpordrar medan jag satt hemma och ammade. Tack snälla A! Tygerna, djungelvelour och randig trikå i bomull/lycra, kommer båda från JNYdesign och jag ska erkänna att jag köpte dem bara för att jag ville göra en filt! Visst är det lite halgalet?!

Mönster:
Eget

Material:
Velour med djungeltryck och randig jersey med lycra, båda JNYdesign.
Tunn interlock till kantband

Bäst just nu:
Jag kan lätt få filtdille och sy ungefär hur många som helst. Det är så tacksamt att matcha olika färger och mönster.

Sämst just nu:
Jag tittade just på klockan. Borde ha gått och lagt mig för länge sen! :-)

Lenny på besök igen - och hängselbyxor live

Det här tyget är så grymt häftigt! En retrorandig vlour i toppkvalitet. Nu är det närmare två år sedan det tog sybloggarna med storm - tänk vad tiden går! Tyvärr var det rätt dyrt så bara en liten bit hamnade i min tyggarderob (ähum, en av mina tyggarderober...) och blev först en klänning och sen nu ett par hängselbyxor.

Jag är så galet förtjust i den här byxmodellen. Lillebror har redan två par i storlek 56 som har använts massor, trots att de inte har någon knäppning i grenen. Jag var rädd att vi skulle rata dem för att de blev meckiga att ta på och av under alla blöjbyten, men eftersom de har rätt stora ärmhål är det lätt att få i och ur de små armarna och inte alls speciellt krångligt att ta av och på dem. Och nu är det dags att fylla garderoben med 62:or.

Jag fick en fråga om hur de ser ut på, så här kommer en livebild på en storlek 56, där lillebror är 56,5 cm lång. Och trots att han vuxit sen fotot togs passar de fortfarande bra.


Mönster:
Eget, storlek 62

Material:
Velouren "Lenny" från Hilco, köpt hos Nea Nobelle för rätt länge sen.

Bäst just nu:
De här byxorna kommer att användas, jag lovar! Jag hade sparat tyget till ett speciellt tillfälle och nu är det här.

Sämst just nu:
Den noggranne ser att jag lagt trådraken fel och följt livets trådrak och inte byxans pressveckslinje. (Man ritar liv för sig och byxa för sig och sätter ihop och ska följa byxdelens trådrak och inte livets efter ihopsättningen), Lite klantigt, för det gör ju att ränderna blir sneda längst ned. Men de är till egen användning och jag tänker inte bry mig om att störa mig på det!

En helt unik...

...liten traktorbody till en helt unik liten tjej!

Det är lillkusin S som ägare till den här bodyn. Hon fick den i julklapp igår tillsammans med lite annat smått och gott. Extra roligt var det att ge den eftersom min pappa har ritat traktorn och han var med och firade jul med oss och fick känna sig lite delaktig. Om han hann uppfatta något i det kaos som kommer med fyra små tjejer mellan fyra och åtta år (och deras två babysyskon) som hade väntat på den här kvällen ett år! Puh, tinnitus är bara förnamnet!

Tyget har jag ju visat förut, så "helt unik" får jag koppla till de cerisa täcksömmarna som jag inte sytt på något traktorplagg ännu. Jag tyckte det var så fint och bröt med den ljusrosa färgen så bra. Och lite tjejigt mot traktorerna är helrätt, tycker jag. Dessutom är jag inne i en period av matchande topcoversömmar just nu.

Mönster:
Eget, strl 62.

Material:
Egendesignat traktortyg, tryckt hos Spoonflower.

Bäst just nu:
Juldagslugnet! Å vad skönt det är när all förväntan fått sitt utlopp och allt fixande och trixande är klart och man kan dra sig tillbaka och bara njuta av julledigheten.
Sen är jag glad för att det verkade som att julklappen uppskattades.

Sämst just nu:
Att tyget bleks så mycket i tvätten. Nu har jag inte tvättat just det här tyget så många gånger, men andra tyger jag tryckt hos Spoonflower har blekts ganska kraftigt. Synd, för det är så himla kul att kunna designa egn tyger i liten skala.

Julstasserna

Ja, nu är det jul igen! Jag trodde inte jag skulle hinna sy några julkläder i år, men så började jag klippa lite och trä maskinerna och vips så hade jag gjort den blåa klänningen. En lugn kväll och så var den röda också klar. Och sen var det ju ett måste att få lillebrors set färdigt. Jag är så nöjd med kläderna. De passar mina ungar perfekt!

En förutsättning för att få allt klart var att jag hade mönstren redan. Och det hade jag, i alla fall till klänningarna. Storasyster slipper helst klänning, men till jul är det ju roligt om hon är lite uppklädd. Så hon fick en stilren variant i favoritfärgen. Istället för muddväv som på "originalet", byxklänningen i DeerDot trikå, (som hon för övrig älskar) gjorde jag en infodring och dolt blixlås bak samt resår och lite pös i ärmarna. Då kändes den mer festlig utan att vara så prålig.

Lillasyster i sin tur älskar när det snurrar och är prinsessigt. Hon blev så glad över den vinröda julklänningen att det är full kamp här hemma för att spara den till jul. Senare kan hon få ha den att måla i och gå till dagis med, men innan jul får den gärna vara intakt... Mönstret till den här klänningen är detsamma som till den gråa velourklänningen, den här gången försedd med infodring och dolt blixtlås bak.

Lillebror byxor är en omarbetad och detaljförsedd variant av muddisarna i Ottobre 5/06. Framfickor, fuskgylt, resår nedtill och till och med en liten ficka bak! Slipoverns mönster är det enda som är nytt. Inga konstigheter; som en tröja till stussen plus mudd nedtill (75% av tröjmåttet). V-ring som jag kantat med kantband. Jag rätade ut v:et och kantade helt rakt och sydde sedan av det mitt fram för att få till ett v.

Japp, nu kan julen få komma! Vad jag själv ska ha på mig?! Äsch, jag hittar väl nån gammal trasa i garderoben! ;-)

Mönster:Klänningar: egna, strl 104 resp 122/128
Muddbyxor: rejält omarbetad variat av Ottobre 5/06, strl 62
Slipover: eget, strl 62

Material:Marinblå velour (ser dock lite ljusare ut på bilden) från Swelogent.
Vinröd velour (helt fantastisk!) från Tygpyssling (som har rea på all velour under december - skynda fynda!)
Randig velour från Jofotex
Sandfärgad stretchsammet från Michas Stoffecke (för länge sen)
Dolda blixtlås från Bibbi. Bibbi är verkligen toppen! Har i princip allt och är supersnabb på att skicka! Tack Bibbi!

Bäst just nu:Först och främst att allt passade så bra. Jag hade inte haft nån tid att sitta och sy om.
Sen lyckades jag för en enda gångs skull att inte köpa mer vinröd velour än jag behövde. Det räckte preciiiiis lagom till klänningen. Inte ofta det händer!

Sämst just nu:Lite klantigt; när jag sydde byxorna bestämde jag mig efter ett tag att sy dubbla stickningar istället för enkla. Alltså kompletterade fickornas kanter med en extra stickning i efterhand. Men jag tänkte inte på att jag därigenom sydde ihop fickan också! Så nu är den noggrant tillsluten! Det går ju att sprätta, men å andra sidan kanske inte en sjuveckors bebis har så mycket i fickorna, eller?!

Hett om öronen

Det här är verkligen världens bästa kalaspresent! Halva dagis/skolan springer numer runt med KokaLalmössor, framför allt i olika molnvarianter. I våras och tidigare i höstas sydde jag dem ofodrade, men nu när kung Bore satt klorna i nejden passar det bättre med fodrade varianter.

Dels fick döttrarna designa varsin till sig själva och sen har jag sytt till kompisar som haft kalas. Med på bild är dessa tre, men det springer även runt en i röda moln med rött fleecefoder, svarta stjärnor på rosa botten med rosa foder och cerisa husvagnar med svart foder.

Vill man sy en fodrad mössa gör man på samma sätt som när man syr en vanlig mössa (se beskrivning här), men man delar mönstret rakt av och tar två delar fleece och två delar yttertyg. Sen syr man ihop en del fleece och en del yttertyg (glöm inte sömsmån!) och lägger dem med yttertyg mot yttertyg och fodertyg mot fodertyg (ni fattar säkert hur jag menar!). Sen syr man på samma sätt som en ofodrad mössa. Man ska tänka på att mössorna blir lite trängre eftersom fleecen dels tar lite plats och dels inte är lika stretchig som trikån.

Mönster:
Eget (finns här)

Material:
Diverse trikå från JNYdesign
Fleecetyg till foder.

Bäst just nu:
Det är så otroligt roligt att mössorna uppskattas så! Äldsta dottern berättar att alla vill ha såna mössor och att nu senast på kalaset sa födelsedagsbarnet att det var den finaste presenten. Det känns jättekul att tjejerna kan få ge bort saker som uppskattas så. Och jag ser ju att de används, så det stämmer säkert!

Sämst just nu:
Jag hade tänkt att kusinerna skulle få varsin till jul, men det är bara att inse att det inte hinns med. Prioriteringen föll på revbensspjäll och julkläder till barnen. ;-)

Pyjamaskomplettering

Det behövdes flera pyjamasar här hemma. Man kan ju tycka att med tredje barnet så borde sånt finnas i överflöd, men så var det inte, konstigt nog. Eller, det var i alla fall inte så när jag sydde dessa. Några dagar senare dök det upp två stycken i storasysters garderob.

De båda pyjamasarna är sydda utifrån två olika Ottobremönster. Den randiga i mysig interlock med turkosa och orangea ränder är en strl 56 från Ottobre 3/05. Den fick dekorsömmar i rött att matcha muddar och linning. Jag tog Stoff och Stilmudd även till kantning fram och i grenen för att få exakt samma nyans, men det hoppar jag nästa gång. Den är så kraftig och stretchig att den drog ihop sig lite trots att tyget inte var tunt. Ett tunnare kantband hade gjort finishen bättre. I min amningsförvirring glömde jag att det skulle vara dragkejda och inte knappar och att jag ju verkligen ville testa att sy en pyjamas med dragkedja. Jaja, det får väl bli en annan gång. En annan sak: Jag tyckte den blev lite väl urringad i nacken, märkte jag. Undrar om det var mönstret eller om jag ritat av fel. Måste kolla det! Men det kan ni ju ha i bakhuvudet om ni skulle vilja sy en utifrån det här mönstret.

Elefantpyjamasen är en strl 62 från nr 6/08. Jämfört med den randiga pyjamasen var den lika lång, så jag lade till ett par fotmuddar. Hellre för lång än för kort! Den skulle egentligen haft knäppningen i ryggen istället, men jag valde att ha knäppningen fram och hela vägen ned plus i grenen. Men jag skulle ju såklart passat på att göra ett helt bakstycke med grenkil istället för ett tvådelat bakstycke, så hade jag sluppit sömmen i ryggen. Den kan ju vara skönt att slippa när det ibland hunnit bli eftermiddag innan lillbror kommit ur nattkläderna.

Det här med storlekar på mönster är svårt, tycker jag. Jag kan konstatera att pyjamasen som skulle vara en 56:a är väldigt stor i storleken. Lillebror har gott om utrymme att växa i den och han var 57 cm för två veckor sedan. Så det är nog snarast mönstret i Ottobre 3/05 som är väldigt stort. På längden. På bredden är det istället mönstret i Ottobre 6/2008 som är väl tilltaget.

Mönster:
Elefantpyjamas: Ottobre 6/08
Randig pyjamas: Ottobre 3/05

Material:
Randig interlock från DeerDor. Lite tjockare, så den är perfekt så här till en vinterpyjamas eller tröja. Finns även i en brun-blå färgställning (som jag sydde den här klänningen i).
Röd mudd från Stoff och Stil till den randiga pyjamasen och vanlig jersey till elefantpyjamasen.
Elefanttyg och röd trikå från Jofotex.
KAM-knappar från Babythings.

Bäst just nu:
Den randiga pyjamasen! Den är mjuk och skön, jag gillar modellen (fast det var det där med halsen) och så tycker jag det blev så fint med topcoversömmen ton-i-ton.

Sämst just nu:
Att jag inte hade tillräckligt många mörkröda knappar så det fick bli ljusröda. Det matchar i och för sig ränderna i tyget, men jag hade ännu hellre matchat kantbandet.
Sen ska jag komma ihåg att inte använda Stoff och Stilmudd när jag kantar knäppningar. Det drar sig för mycket. Mycket bättre med interlock eller annan mindre stretchig trikå.

FÅR jag lov?

Det är nu ett tag sen jag sydde den här lilla fårbodyn. Det gjordes i det första rycket efter hemkomsten från BB. Ni vet, när bebisen sover, maken är hemma och hormonerna dansar hambo i kroppen? Då har jag hur mycket energi som helst. Det är innan verkligheten kommer ikapp, det.

Lillebror var en ganska stor lillebror när han kom, så fårpyjamasen och happy streetpyjamasen jag sydde till honom var i minsta laget. Vi började med att använda happystreetpyjamasen och insåg att han snabbt skulle växa ur den. Därför fick lillkusinen fårpyjamasen. Hon var nämligen något nättare när hon kom.:-) Fårtyget tyckte jag så mycket om och det vore ju väldigt synd om inte lillebror fick ha något fårplagg. Därför sydde jag en fårbody till honom istället. Han är så fin i den! Men det kanske beror mest på att han själv råkar vara så fin! :-)

Mönster:
Eget, strl 56

Material:
Fårtyg i bomull/lycra från Jofotex.

Bäst just nu:
De underbara leendena jag får från lillebror! Han har precis börjat le och jag hade nästan glömt hur lycklig man kan bli av ett litet skevt leende!

Sämst just nu:
Jag missade lite på ett ställe på kantbandet. Ena sömmen på tvillingsömmen tog ett par stygn preciiiis utanför kanten. Normalt brukar jag riva upp hela kantbandet och göra om. Men jag struntade i det den här gången och sydde några stygn med vanliga maskinen istället. Om jag inte berättar så vet ingen, tänkte jag. Men nu berättade jag. Och nu vet alla!

Tack och förlåt!

Tusen tack för alla snälla kommentarer när lillebror kom! De värmde så mycket! Förutom det har lillebror fått flera så fina presenter från mina syvänner. Tyvärr har jag varit dålig på att blogga om dem tidigare - förlåt för det!

På översta bilden har lillebror på sig ett par muddbyxor i JNYdesigns vågade-rändervelour och en dregelscarf i vågaderänderinterlock. De är båda en present från Gekko och Jenny. Tack!! Byxorna sitter så bra och har använts mycket och börjar nu bli i minsta laget. Lillebror var så ivrig att få ha sina nya byxor att jag glömde fota dem innan de började användas. Därav livebilden och inget mer konstnärligt foto...

Sen fick vi en superfin, mjuk, skön tygblöja från Odandulky. Jag har bollat lite tygblöjefrågor med henne och fått så mycket hjälp och inspiration. Och så fick vi en första blöja också. Nu fattar jag precis hur man ska göra och har kommit igång med sömnaden så smått själv. Tusen tack, gulliga du!

Häromdagen kommenterade jag på Benglans blogg den fina apskallran hon hade gjort. Inte kunde jag ana att det skulle ligga en i vår brevlåda samma dag! Det gjorde det! Jättetack! Den är så himla fin och jag kan lova att de små öronen blir smaskiga att suga på!

Ytterligare ett par tack vill jag rikta till dem som gett mig fina awarder. Jag har inte hunnit blogga om dem, men de värmer och jag är väldigt glad och tacksam!

Så några förlåt:
Förlåt att jag varit så dålig på att läsa era fina bloggar och kommentera där. Det hinns nog med mer framöver hoppas jag.
Förlåt också till er som undrat över om det går att beställa och fått nekande svar just nu. Har också en känsla av att det finns några obesvarade mail på samma tema från min sida. Förlåt!

Så får jag passa på att önska en glad Lucia också! Med många lussebullar, vit snö och värmande glögg!

Lejon till liten

Minns ni hängselbyxorna jag fick dille på tidigare i höstas? Jag sydde fem par, alla i storlek 56, för då hade jag bara mönstret i den storleken och jag bara kände för att sy såna byxor. Lillebror fick behålla två par och tre par har fått nya ägare. Jag älskar modellen och kan med glädje konstatera att de sitter superbra på.

Äntligen har jag fått tummen ur att gradera mönstret, så nu finns det upp till storlek 80 och kan relativt enkelt göras i ytterligare ett par storlekar. Några nya byxor har det inte hunnit bli, även om det står på vill-göra-listan (jag har frångått att-göra-lista till den lite mer realistiska skulle-vilja-göra-listan). Än passar 56:orna och kommer nog att göra ett litet tag till. Däremot gjorde jag verklighet av den gamla tanken att göra ett heldräktsmönster av hängselbyxmönstet.

Som jag sagt tidigare finns inte mycket sytid här hemma. Men när lillebror sov igår tänkte jag att "jag kan ju passa på att klippa till om jag hinner". Och det hann jag. Sen kunde jag ju trä maskinerna om han nu ändå sov. Och sy axelsömmarna. Och byta till bandkantaren. Och sådär höll det på medan lillebror tog en väldigt oväntad långlur. Så rätt som det var var jag klar med bodysuiten. Så himla nöjd jag är! Både med mönstret, tyget, själva overallen och att få ha gjort något eget ett litet tag!

Mönster:
Eget, strl 62, med utgångspunkt i mitt hängselbyxmönster.

Material:
Underbar stretchfrotté med lejontryck från Strömming. Tyget är mjukt och lättsytt utan att vara sladdrigt eller FÖR mjukt som en del andra stretchfrottéer kan bli, tycker jag.

Bäst just nu:
Det var så härligt att få förverkliga en idé igen. Det blir ju såkalrt väldigt lite sånt just nu, men jag blir påmind om vilken positiv energi man får av att sy. Och så kunde jag sitta och titta ut genom fönstret på ett vansinnigt vackert vinterlandskap medan jag sydde.

Sämst just nu:
Mja, helt pigg är man ju inte! Jag hade glömt bort (förträngt) hur korta pass små nyfödda sover i. Så jag lever i sömnbristens, hårrufsets och de bortglömda duscharnas rike ett tag nu! :-)

Tack till:
Odandulky för tipset att sy en bodysuit av lejonfrottén. Och det var förresten hennes frestande som fick mig att slå till på lejonfrottén, trots att tygkontot i preincip var överskridet. Men det tackar jag för, jag är så glad att ha det i tygsamlingen!

Midvinternattens köld är hård...

Ja, vilken vinter det blev! Mitt i allt trebarnskaos kom flera decimeter snö. Väldigt snabbt blev man påmind om hur tungt det är att köra barnvagn på oplogade gator.

Det har inte blivit mycket sytt på sistone. Jag har knåpat med några mönster och sytt några små saker som jag tänkt blogga om när jag får en sekund över. I brist på möjligheten att verkställa några större projekt sydde jag i går tre små dregglisar i det fina bityget från Strömming. En riktig färgklick i vintersnön och värmer säkert små halsar gott i minusgraderna. Eller absorberar effektivt dregel eller mjölkkräks (det sistnämnda är högaktuellt här hemma).

Annars har vi det bra. Det är rätt intensivt med tre små busungar här hemma, men storasystrarna är så stolta och hjälpsamma och jag gör mitt bästa för att försöka fånga nuet mellan blöjbyten, dagishämtningar, lussebullsbak och julklappsplanering!