Hemlisen är här!

Jag hörde när postbilen kom. Jag hörde hur länge den stod vid brevlådan och krånglade (jag har världens snällaste brevbärare som knökar in de mest otympliga paket i brevlådan så jag ska slippa åka till utlämningsstället för att hämta dem). Och där låg det . Paketet. Min Hemlis!!

Jag kastade mig över det och plockade fram den ena fina saken efter den andra! Först ut var tre otroligt fina och välsydda förkläden; ett till var och en av tjejerna och ett till mig själv. De var tänkta att kunna användas både till jul och även året runt. Toppen, eftersom jag under årets pepparkaksbak konstaterade att min äldsta dotter håller på att växa ur sitt. Lillasyster äger inte ens ett - jo nu gör hon! :-) På förklädena stod broderat "Baka baka liten kaka". Min hemliga vän är verkligen duktig på att brodera! Både jag och äldsta dottern, och säkert lillan också, gillar att laga mat, så dessa kommer att få en hedersplats i köket och användas flitigt! Tack!

Som tillbehör till förklädena och som personlig present fick jag fyra jättehäftiga kakformar; en krokodil, en kamel, en elefant och en giraff. Kompletterar den björn och älg vi redan har perfekt!

Min hemliga vän hade även skickat med ett härligt, mjukt velourtyg i rosa och ett mönstrat manchestertyg med lite helgtema i varma, fina färger. Ser framför mig en klänning i det tyget...

Med i paketet var även två blixtlås och ett paket iron-ons. Perfekt!! Sen låg där ett stort paket julte och spred juldoft över hela hemlisen. Det doftar jättegott. Ser fram emot att krypa upp i soffan med det när barnen somnat...

Min snälla, hemliga vän hade även skrivit ett långt trevligt brev och skickat med ett litet kuvert med namnlappar. Det har jag inte öppnat ännu, för jag tänkte jag skulle surfa runt och komma med några gissningar först. Men redan nu kan jag säga: TACK min hemliga vän, för ditt fina paket!

Mysiga velourmuddisar i rost

Hon har nästan vuxit ur sina gamlamuddisar, lillasyster. Egentligen hade jag nog sett framför mig ett par bruna, men den bruna velouren var slut, så jag letade lite i tygförrådet. A-ha, den där underbara rostfärgade velouren från Jofotex... (Kan det vara Hilco? Ryktet säger det). Den kunde ju bli något. Jag bara älskar den färgen!! Som mudden valde jag brun Hilcomudd. När jag ändå var igång passade jag på att sy ett par extra till en liten kompis till dottern.

Mönstret är detsamma som till de andra jag sytt, tex dessa. Denna gång gjorde jag en smalare mudd som också var lite längre men kortade inte av byxorna i motsvarande mån. Tänkte att de skulle ge lite pös i början och utrymme att växa i.

Jag hade en sån toppenkväll när jag sydde igår. Lyckades göra klart en massa smågrejer och ingenting krånglade. Satt uppe alldeles för länge, men inte kan man väl gå och lägga sig när allting bara stämmer?!

Maskinval:

Overlock att sy ihop. Trådspänning 3-3-3-3, Diffmatning N. Det här är nog den bästa inställningen hittills på velour.

Coverpro att sticka ned sömmar. Trådspänning 3-3-3-2, steglängd 3,5, Diffmatning 1,25.

Bäst just nu:

Velouren! Helt underbar! Och att jag fått in snitsen på muddisar så att det inte tar en evighet!

Sämst just nu:

Inget!

Fårtröjans halslinning fixad!

Nu har jag fixat till fårtröjans halslinning. Den kommer med posten i morgon, Clara!

Problemet var dels att halshålet var lite litet, men framför alt att sömmen inte bar så stretchig. Eller en kombination av båda. I alla fall sprättade jag den gamla kedjesömmen, klippte bort den gamla overlocksömmen (dvs breddade halshålet en halv cm) och sydde fast en ny halsmudd. Den här gången jobbade jag med att få till en stretchigare kedjesöm (ja, den var sydd med kedjesöm på coverpron förra gången också, men den blev tum ändå!). Jag sänkte trådspänningen till 3-2, differentialmatning 1,25 och steglängd 3,5. Tycker nog att det blev betydligt bättre.

Puh, så skönt att det är gjort. Det är bra så mycket läskigare att laga någon än att sy nytt! Nu hade jag ju redan gett bort tröjan, så nu måste det bli bra! Hade det blivit dåligt innan hade jag ju alltid kunna ge bort något annat än en fårtröja!

Hur som helst är nog detta den bästa halslinning jag sytt, så jag hoppas innerligt att även vidden ska passa en här gången! Annars får den åka tillbaks igen!

Passar även på att visa symbolen för satängsöm; det är så många som frågat om den.

Seriefigurtröja

Visst kan man väl tjuvvisa en julklapp redan nu? Tror inte att äldsta dottern läser min blogg så där väldigt ofta...

Ända sen i somras har Pippi och Spiderman varit stora i min stora tjejs liv. Tror att det började med att vi ritade av dem en dag när hon sov och hon sen trodde att de varit och hälsat på. Skräckblandad förtjusning skulle man verkligen kalla hennes förhållande till dessa två, och kombinationen Pippi och Spiderman är ju rätt rörande, eller hur?!

I alla fall bestämde jag mig för länge sen att sy henne en tröja med dessa figurer. Tiden gick och även Emil i Lönneberga kom in i hennes liv. Och Bamse. Och Barbapapa. Från början fick även Barbapapa vara med på tröjan, men sen ficka han stå tillbaka av utrymmesskäl. Figurerna har jag googlat fram och förstorat/förminskat till rätt storlek. Sen har jag arrangerat dem och kalkerat av med kalkerpapper ned på vliesofix. Därefter har jag strukit på vliesofixet på applikationstyget (interlocktrikå) och sen noggrant klippt ut figurerna. Slutligen har jag strukit fast dem och sytt med satängsöm runt kanterna. På baksidan av tröjan hade jag faststruken Totally Stable mellalägg. Måste erkänna att det ligger en del pill bakom den här tröjan! Å andra sidan tror och hoppas jag att den kommer att tas emot med tacksamhet.

Själva tröjan är sydd i Hilcos Campantrikå i gul/orange. Så otroligt mjuk och skön i bomull/elastan. Jag hade sett framför mig den här tröjan i just denna färgställning och skulle beställa från Nea Nobelle. Slut. OK, då får det väl bli Michas Stoffecke då; hade ju ändå en beställning på gång där. Slut. Vad katten!! Efter att ha letat ett tag på nätet hittade jag den hos Charlotta's och beställde genast. Har man bestämt sig så har man. Mudden kommer från Jofotex.

Mönstret är detsamma som till hundtröjan jag gjorde tidigare i höstas, fast denna gång valde jag att ha halsmudd istället. Just halsmudden är väl egentligen det enda jag inte är helt nöjd med på denna tröja. Hoppas den är bättre på, annars får jag kanske göra ett nytt försök. (Jag kan ju inte gärna prova den nu innan jul!)

Maskinval:
Overlock att sy ihop. Trådspänning 4-4-3-4; diffmatning N.
Coverpro med omvänd trippelsöm att fålla och tvillingsönm att sticka ned halsmudden.
Symaskinen till applikationen. Satängsöm med steglängd 0,5 och bredd 2,5.

Bäst just nu:
Att applikationen blev bra. Jag ska erkänna att jag undrade om jag inte tagit mig vatten över huvudet den här gången, men det gick faktiskt utan missöden men med lite pill och kramp i foten. Och att jag tror att min goa unge kommer att bli så glad för den :-)

Sämst just nu:
Halsringningen känns lite slapp. Ska se om det är så. I sånt fall blev tröjan så bra i övrigt att det är värt att sprätta och sy om.

I nya lussekläderna...

Så här fina blev mina små sötnosar när de fick på sig sina nya luciakläder.

Så glad jag blir att de passade!

På vägen hem från dagis passade jag också på att föreviga ett par frostiga nypon... Tyckte det passade in i den övriga julstämningen.

Glad lucia på er allihop!

Fårtröja - en del av min hemlis

Nu är hemlisen avslöjad! Den här fårtröjan ingick som en del i det hemliga paket jag skickade till Happy Hippo och som hon fick idag. Eftersom hon och hennes son samlar på gosedjursfår tyckte jag det passade bra. Inspirationen hämtade jag från en tavla som jag gjorde för flera år sen och som hänger i vår hall tillsammans med några djurkompisar.

Extra kul var det att sy ett fårmotiv, eftersom (även) jag är väldigt förtjust i får. När jag var liten, och även fortfarande, hade vi nämligen alltid får på landet som vi barn ibland var med och med färja flyttade runt mellan öarna i skärgården. De var egentligen inte speciellt tama men lärde känna oss och blev lite sociala ändå.

Tröjan är sydd efter ett multisnittmönster i ett mjukt, randigt tyg från Jofotex. I färger som mottagaren förhoppningsvis gillar. Brun mudd till ringning och bruna fållar sydd med bakvänd trippelsöm på coverpron. Tyvärr visade det sig att halsringningen blivit för liten. Ajaj. Måste åtgärdas - lovar fixa det, Clara!

Mönstret till fåret är alltså eget. Kroppen är sydd i naturvit teddy, köpt för länge sen när jag sydde mina "Jejjor". Huvudet, svansen och benen är i interlocktrikå. Alla detaljerna är först faststrukna med vliesofix och sen fastsydda med satängsöm. Ögon, nos och mun syddes med en bred resp väldigt smal satängsöm och svart tråd. Medan jag sydde applikationen hade jag svart totally stable papper bakom, som man stryker på och sen drar bort. Utan det hade det varit omöjligt att sy fint.

Resten av mitt hemliga paket kan ni läsa om på Claras blogg, Happy Hippo.

Maskinval:

Overlock att sy ihop

Coverpro till fållar (tyvärr glömde jag att skriva upp hur jag ställde in maskinen!)

Symaskin till satängsömmar; steglängd 0,5 och bredd 4, 6 resp 1.

Bäst just nu:

Att fåret blev så lyckat! Min äldsta dotter ville väldigt, väldigt gärna ha en likadan när hon fick syn på den.

Sämst just nu:

Att halsringningen på tröjan blev för snäv. Jag har dock lovat att rätta till felet. Jag har ju sytt likadana till min yngsta och de passade. Antingen har min dotter litet huvud eller också har jag naggat för lite av sömsmånen denna gång.

Hoppas annars du blev nöjd, Clara! Det är ju faktiskt väldigt läskigt med hemlisar eftersom man vet att om det man syr nån gång blir granskat i sömmarna så är det nu! :-)

Den lille medhjälparen...

...eller medstjälparen?!

Det absolut roligaste som finns när man är elva månader är att röja bland mammas trådrullar. Praktiskt i vissa avseenden, tex när man MÅSTE göra något i syrummet och behöver en aktivitet. Mindre praktiskt när man ska använda någon av trådarna som ingår i härvan...

Att sortera saker och lägga i lådor hör till åldern. Hittade några av mina nya overlockrullar i papperskorgen häromdagen... :-)

Kantad väska

Sådär ja, kantband på plats. Håller med om att det blev mycket bättre - tack alla som kom med smakråd!

Den här kantningen är det enda jag lyckats åstadkomma denna vecka, med undantag för lite hemlispyssel. Med bortrest make, ungar som inte sover på nätterna, sen sjuk make och fortfarande ungar som inte sover på nätterna fanns ingen ork.

När jag satt och kantade insåg jag att jag sytt fast botten på väskan åt fel håll! Handtaget blev mitt på långsidan istället för mitt på kortsidan! Jag förstår i och för sig varför jag sydde så; hade jag haft skarven mitt fram på väskan hade det ju blivit en halv apa eller ett halvt lejon. Och väskan funkar bra ändå (vi hann ju använda den flera dagar innan jag kom på det) - möjligen är det lite svårare att stoppa i grejer. Så tokigt det kan bli!

Dagisväska med djungelkänsla

Hur många gånger har jag inte stått på dagis med famnen full av skitiga regnkläder, blöta strumpor eller tröja nedkladdad till oigenkännlighet. Och så här års gärna kombinerat med blöta extravantar, några teckningar, en pärlplatta och veckans informationsblad. Varje gång förbannar jag mig själv att jag inte tagit med någon påse! Så såg jag för ett tag sen ett inlägg på Gekkos blogg. Hon hade sytt en bilpåse till sin Gullklump; inspirerad av Knåpmodern som sytt en dagisväska. Aha! Det ville jag också göra. En väska som är avsedd för dagisprylar. Som är tänkte att alltid följa med!

Hos Knåpmodern finns en bra beskrivning på hur man gör, så jag satt igång att rita ett mönster. Sen tog jag ett tyg som varit en gammal gardin jag fyndat på Myrorna. (Nån som känner igen tyget, förresten? Nytt? Gammalt?). Som foder använde jag ett varmgult tyg jag köpt på Strömmas fabriksbutik i Norrköping i somras.

Från början hade jag tänk ha kantband till. Men eftersom jag klippt lite ojämnt tänkte jag att jag ju lika gärna kunde klippa med overlocken och samtidigt hålla ihop foder och yttertyg, och när jag gjort det tyckte jag att det faktiskt blev riktigt snyggt! Synd att jag inte tog gul tråd, det hade nog varit ännu snyggare.

Väskan blev riktigt bra, men gick inte så snabbt som jag hade trott, mest beroende på att jag gjorde tröttabbar hela tiden. Jag tror att jag ska slå in den i ett paket och hänga den i julkalendern till i morgon bitti! Undrar vad dottern kommer säga när hon inser att tomtenissarna (som hänger upp paketen, ni vet) har fått tag på KokaLal-lappar! För det kommer inte passera hennes observanta 4-årsblick obemärkt!

Maskinval:

Overlock genomgående, förutom till att sy fast namnbandet.

Bäst just nu:

Att jag fått till en väska som är avsedd för dagistransport. Det borde betyda att den kommer att följa med och att det alltid finns nåt att bära alla prylar i! Sen tyckte jag att tyget passade så himla bra till en sån här väska.

Sämst just nu:

Att jag inte kan bestämma om jag ska ha kantband eller inte. Vad tycker ni?!

Fleecejacka

Den här jackan tänkte jag skulle matcha mössan och halsduken jag sydde till lilla D. Som överraskningspresent när han kommer hem med mamma och pappa. När den blev klar blev jag dock lite osäker. Den känns väldigt, väldigt stor. Och ändå sydde jag storlek 86. I och för sig var mönstret för en fodrad jacka, men fodret var bara tänkt att vara i tunn trikå, så det borde ju inte spela så stor roll. Istället för att fodra hela jackan valde jag att bara fodra huvan med samma tyck som applikationen på mössan.

Det här skulle gå på en förmiddagssovning, lätt, hade jag sett framför mig. Men då hade jag inte räknat med att coverpron inte gillade att bandkanta över tjocka skarvar. Och när tråden (eller nålen!) i coverpron går av när man kantat halvvägs med bandkantaren måste man ju börja om från början. Det vill säga sprätta upp allt... Fast jag kom på att om man är nog och ser till att få tag på en tråd på översidan och en på undersidan och drar i dem samtidigt så lyckas man få den där repande effekten (som alltid blir när man inte vill ha den efter att man avslutat en söm!). Så slipper man sprätta i alla fall. Sen ville jag ha skarven mellan huva och jacka snygg när jag inte hade ett foder att gömma den i. Alltså ville jag kanta skarven och sen sticka ned den mot bakstycket. Det gick till slut, efter att jag givit upp coverpron och sytt fast en remsa trikå med overlocken på sömmen, vänt över den mot bakstycket och petat in kanten under sömmen och sen sytt ned sömmen mot bakstycket fån avigan. Om ni förstår. Lite rörigt, det här! Just den detaljen tog evigheter att komma på hur jag skulle göra snyggt. Till slut blev det bra och nästa gång vet jag hur jag ska göra. Fast när jag sneglade på ett Me&I-plagg såg jag att man bara struntat i att dölja den sömmen, så jag kanske hade lagt ned onödigt jobb. Men jag gillar när det ser välsytt ut!

Mönstret till jackan är från Ottobre 6/2007, lite anpassat. Till exempel valde jag tryckknappar istället för vanliga knappar och nöjde mig med att fodra huvan.

Maskinval:

Overlock till att sy ihop samt att sy f ast kantbandet mellan huva och jacka.

Coverpron med bandkantare till kantbanden. Trådspänning 2-3; diffmatning 1,5; steglängd 4.

Vanliga maskinen till att sticka ned overlocksömmarna

Bäst just nu:

Att jag fick till skarven mellan huva och jacka så bra. Men det måste finnas smidigare sätt.

Sämst just nu:

Att jackans passform verkar sådär...väldigt stor med kanske lite liten huva. Men den måste förstås provas, för ibland kan man ju lura sig själv.

Att kantbanden i kombination med tryckknappar gjorde att det drog sig en aning.

Små vantar i vinterkylan

Min yngsta sover mer än gärna middag i vagnen. Tidigare har det räckt med overallen för att hålla händerna varma. Men dels börjar det bli kallare och kallare och dels börjar overallen, som tidigare varit för stor, bli lite mer lagom och alltså exponera små fingrar för kylan. De här små vantarna sydde jag därför häromkvällen. Jag är inte så förtjust i de jag har sen äldsta dottern var liten. De har ett långt snöre emellan och känns som att de skulle ha en viss intrasslingspotential. Inget bra.

Efter att först ha sett Gekkos vantar och sen Cecilias bestämde jag mig för att försöka mig på ett par själv. De fick bli i brunrandigt E-slöjdstyg, köpt på Syfestivalen, och brun fleece från Stoff&Stil. Muddtrikån kommer från Nea Nobelle.

Vantarna är sydda som två påsar, med en liten öppning längs ena raksträckan på fleecepåsarna för att kunna vända igenom. Sen sydde jag fast mudden på yttertyget, stoppade mudd och yttertyg rättvänt ned i det avigvända fodret och sydde ihop runt om. Allt på overlocken. Men jag tyckte nog att det blev lite knöligt med två overlocksömmar. Kanske att jag ska sy med vanliga maskinen i fleecen nästa gång. Och klippa ned sömsmånen rejält. Fleece fransar sig ju inte. När jag sytt ihop vantarna vände jag igenom hålet i fodret och sydde ihop för hand. Namnbandet är fastsytt på vanliga maskinen. Jag valde med flit att göra mudden lite extra lång så att man skall kunna trä den över jackan om man vill.

Maskinval:

Overlock.

Bäst just nu:

Att det gick snabb och smidigt!

Sämst just nu:

Att det blev lite knögligt med overlocksöm både i fodret och yttertyget.

Beställningsmuddisar

De här bruna velourbyxorna skall flytta till en liten pojke i Umeå. Jag har anpassat mitt favoritmönster till att bli lite längre istället för att gå upp en storlek. Tyget är Hilcos jättefina, bruna velour från Nea Nobelle. Snyft, nu är det slut, och Nea Nobelles lager hade också sinat. Måste VÄNTA med andra ord. Gillar inte. På den undre bilden tycker jag man kan se hur härlig den här velouren verkligen är.

Hoppas att den nye lille ägaren ska bli nöjd med sin nya garderob!

Maskinval:

Overlock att sy ihop med. Coverpron att sticka ned midje- och fotmuddarna. Symaskinen att sy fast kantbandet.

Bäst just nu:

Att jag kan skicka iväg något jag är nöjd med!

Sämst just nu:

Att min bruna velour är slut. Skulle så gärna vilja sy ett par till min lilltjej också.

Hängselmuddisar i ministorlek

Attans att jag inte sydde så här när mina töser var minisar. Det är ju så himla mysigt att sy så små kläder. De blir bara SÅ söta! De här byxorna är sydda i storlek 50 och skall landa hos två små tvillingar i bekantskapskretsen.

Byxorna är sydda i brun respektive gul Hilcovelour (återigen - vilken kvalitet!!). Jag tyckte det var lagom att göra byxorna "spegelvända" och inte likadana. Även mudden är från Hilco. Allt köpt hos Nea Nobelle.

Mönstret är från Ottobre 6/07, fast med lite förlängda benmuddar. Busenkelt. Att klippa till, alltså. Och att sy ihop, eftersom det bara är ett stycke. Sen var det det där med kantbanden. Jag vill så gärna använda min kantbandspressarfot till Coverpron, för det blir så snyggt. Tyvärr grejar inte den så snäva svängar som krävdes. Efter ett antal försök och sprättningar kom jag fram att det bästa var att helt enkelt låta hörnen bli som de blev och köra utanför med flit, för att sen sprätta bort den delen av sömmen, rätta till banden och sy på vanliga symaskinen. Det blev helt OK, även om jag såklart skulle vilja kunna svänga med coverpron. Om nån har något bra tips emottages det TACKSAMT!

För att förstärkningen skulle sitta bra strök jag fast den med vliesofix. Då knöglade det sig inte heller under kantbandet. Namnlappen från Mina Namnband sydde jag fast med maskin från avigan och vände sen över och sydde för hand från rätan. (fråga mig inte varför jag inte gjorde tvärtom!). Jag ville inte ha några rispiga kanter mot små babyben. Knapparna är från Prym och dittryckta med min eminenta prymtång (bild finns under detta inlägg)!

Maskinval:

Overlock att sy ihop.

Coverpro att sy kantband. Trådspänning: 4-7, steglängd: 4; Diffmatning: 1,25.

Symaskin att "sy om" delar av kantbandet. Raksöm med steglängd 5.

Att tänka på nästa gång:

Att skarva kantbandets ändar på slutet och vika över så att fästningen inte syns. Mer jobb men kan bli ännu bättre.

Träna på svängar!

Kanske en knapplist i benöppningen?

Tips:

Jag kom på att min overlock gör busiga hoppstygn så fort tyget är det minsta ojämnt när jag ställt in differentialmatningen fel. Hoppstygnen slutade när jag justerade ned differentialmatningen.

Bäst just nu:

Att de blev bra trots pillet med kantbanden. Så synd att inte Coverpron (eller jag?) grejade svängarna).

Sen tycker jag det blev en så otroligt gullig syskonkombination!

Sämst just nu:

Ja, det var det där med svängarna...

Extreme julklänning makeover

Man kan göra det lätt för sig. Eller svårt. Väljer man det första plockar man på sig ett färdigsytt lussekit för 49 kr på ICA Maxi (otroligt att det kan vara så billigt!). Och vill man krångla till det offrar man en helg på att sy eget. Men om man nu gör det, offrar en helg alltså, kan man ju åtminstone vara lite fiffig, så man inte behöver sy dubbelt. Vad sägs om denna julklänning-lusseutstyrsel combo? Visst är det rätt praktiskt? Jag menar, att först vara tomtenisse eller pepparkaksgumma på dagis och sen låta mamma sprätta-sprätta för att vara festfin på julafton. OK, det hade kanske varit ännu bättre tvärtom, så att man vet att festkläderna-to-be överlever dagislusse... Men om de nu inte gör det får man väl åka till ICA Maxi och handla en julklänning.

Klänningarna är storasysters julklänning och lillasysters jultunika. Till tomtevarianten köpte jag vit fuskpäls som jag klippte 5 cm långa remsor av. Runt halsen tråcklade jag fast remsan med nål och tråd och på ärmarna och nedtill sydde jag fast den med längsta stygnlängden.

Pepparkakstunikan fick kristyr av vågiga dekorband som jag sydde fast med längsta steglängden. Runt ärmarna sydde jag för hand. Det blev så trångt med maskinen och det är ju inte toppenviktigt att det är så hållbart.

Som tillbehör sydde jag en tomteluva och en pepparkakshatt i samma tyger som klänningarna. Luvan var enkel. Jag sydde bara en strut med en vändsydd bit fuskpäls i änden. Och kantade med fuskpäls. Hatten var desto mer tidskrävande. Rejäl overkill, skulle man kunna säga! :-) Jag gjorde ett eget mönster utifrån huvudomfånget på senaste BVC-kontrollen. En remsa lika lång som huvudomfånget, en cirkel med omkrets som huvudomfånget, och en diameter som...ja, ni minns väl er matematik? Om inte (det gjorde nämligen inte jag!), kolla på Liten ordbok i matematik! Brättet blev huvudomkretsen + 7,5 cm. Sådär. Men en hög hatt i velour känns ju inte så stabil. Jag rotade igenom skåpet och fann grytlappsvadd. Det fick det bli, så lillasyster slipper frysa på lussefirandet... Som om inte detta räckte fodrade jag med mjuk trikå. Tyckte att vadden kändes lite sticksig mot lillans duniga huvud! Ja, puh, den tog en evighet att göra och kommer typ att användas i 20 minuter, men kul var det!

Maskinval:

Overlock till att kanta fuskpälsen. Annars vanlig symaskin och nål och tråd.

Bäst just nu:

Att jag verkligen genomförde det! Det var på håret att det slank ned två kit på ICA istället, men nu när det är klart är det ju otroligt roligt att ha gjort sitt eget.

Sämst just nu:

Att lucia kommer innan jul! Och att jag ju faktiskt inte vet hur mycket jobb det blir med att sprätta...

Och en julklänning till storasyster...

Såklart ska även storasyster får en julklänning. Jag vet egentligen inte riktigt vad jag tycker om syskonmatchning. Ibland är det klockrent och jättefint och ibland...nja... Det här tyckte jag dock var lagom. Funderar på om jag ska investera i brunvitrandiga respektive rödvitrandiga strumbyxor på PolarnOPyret till, eller om jag ska ta vanliga vita. Det är roligast med randiga, men kanske mer stilrent med vita.

Mönstret till denna klänning är, liksom det till lillasysters klänning, ett härligt hopkok av mönster. Dels Newlookmönstret nr 6526 dels en tunika från Me&I sen förra säsongen och sen lite egna anpassningar. Jag ville ha lite vidare ärmar på denna än på syrrans och så fick den gärna var lite längre. Storasyster hasar ju inte omkring på magen eller alla fyra (oftast inte i alla fall!!), så då är det finare med lite längd på klänningen.

Tygvalet föll på velour även denna gång. Tyvärr inte Hilcos, dock. Nog för att denna var fin, den också - köpt på Sundbybergs Textilcentrum före sommaren, men som Hilcos är den ändå inte. Men man måste ju göra slut på det man har innan man köper nytt. Eller, förresten, vem har sagt att man måste det! :-) Tillvägagångssättet är detsamma som för lillasysters klänning.

Julklänning till lillasyster

Det gäller att vara ute i god tid innan jul...med hemlisar och sånt där som också ska sys. Därför satte jag igår kväll saxen i min fina, bruna Hilcovelour från Nea Nobelle. Helt, helt underbar.

Klänningen fick bli en blandning av klänning och tunika. Jag tycker det fungerar bäst på en som ännu inte går. Nåt sånt mönster hade jag dock inte, så det blev till att komponera ett eget. Ingredienserna var ett Newlookmönster (nr 6526), en tunika från Ottobre, nr 4/2007 samt en tunika från Me&I sen förra säsongen. För att få lite stadga och mer genomarbetad känsla lade jag till ett sprund som jag vändsydde. Vändsydde gjorde jag även med halslinningen i en 4 cm bred remsa. Den och sprundet förstärkte jag först med vlieseline och kantade, "sick-sackade", sen med overlocken. När jag skulle sy fast den från rätan, valde jag att först tråckla för hand med en avvikande färg från avigan, så att man från rätan kunde se kanten exakt. Sen sydde jag längs den konturen med den vanliga maskinen. Som öppning sydde jag fast en liten snodd.

Fotade skapelsen ute i nysnön som kommit. Passade perfekt ihop med julmotivet!

Maskinval:

Overlock att kanta och sy ihop med. Coverpron (trådsp 4-4-3; diffmatn 1,25; stegl 3) att sy stickningar och fålla med. Vanliga maskinen till att sy fast sprundet och namnbandet.

Bäst just nu:

Att inget alls krånglade. Gick snabbt och smidigt, trots att det är rätt många deltaljer på den här modellen.

Sämst just nu:

Hmmm, ja, det skulle vara att jag inte provat den än, då! Men jag har kollat mot andra plagg och den verkar bra.

Kung Fu-tröja

Då var det klart, föremålet för mitt slit med eget mönster. Lilla D, behövde tröja och byxor också.

Manchestermuddisarna har jag ju redan visat och här kommer tröjan.

Den här tröjan är nog ett av det roligaste jag sytt. Till stor del beror det nog på att jag fick ett så inspirerande upplägg: "Den ska vara lite vid, lång och "killig". Sen ska den vara lite tuff, så att det kan göra de äldre killkusinerna gröna av avund. Kanske Spiderman eller nån Kung Fu-figur eller nåt. Eller nåt med kinesiska flaggan som är röd med en gul stjärna" (Lilla D är nämligen, som jag berättat tidigare, född i Kina och kommer hem till jul ungefär).

Jag kliade geniknölarna och kom fram till att Spiderman, i all ära, är tuff för småkillar (och småtjejer - haha!), men rätt uttjatad. Bättre då med Kung Fu, tänkte jag och googlade fram en bild. Så trillade poletten ned - gul tröja, med röda ärmar för att fånga det kinesiska och dessutom mjuka upp det tuffa lite. Så en brun silhuett av en Kung Fu-utövare, som matchas av brun halsmudd och bruna dekorsömmar. För att få fram sömmarna och det röda och gula ville jag ha en raglanskärning. Nu fanns ju inget mönster för det jag ville åstadkomma, så jag fick skapa mitt helt egna. Efter att hag gjort en prototyp, som kändes enormt stor, mätte jag mot en luftig PoP-tröja i storlek 86 - och den var nästan identisk! Jag gjorde därför inga andra ändringar i mönstret än att korta av den något och klippa till ytterkanterna utan sömsmån.

Tyget jag använde är Hilcos mjuka, sköna, underbara interlocktrikå. Jag funderade på om den var för tunn för att använda till tröja, men tänkte att jag ju måste testa. Och den var helt underbar! OK, det blir ingen tjocktröja, men det var ju inte heller avsikten. Tyget rekommenderas klart! Jag köpte mitt hos Nea Nobelle. Brun mudd från Jofotex.

Även applikationen är gjord av interlocktrikå. Motivet har jag först tagit från en bild där jag ritat av konturerna och sen förstorat i kopiatorn till en lämplig storlek. Därefter har jag kalkerat bilden med kalkerpapper över till vliesofix, som sedan strukits på på trikåns avigsida. När det var klart klippte jag ut motivet och strök fast det på tröjan. På tröjans aviga strök jag även fast Totally Stable Stickvlies, som man drar bort när man är färdig. På så vis går det mycket lättare att sy fast applikationen. När jag fäste den sydde jag först en raksöm (kanske överflödigt, men jag tycker den är bra att måtta med sen) runt och sen över raksömmen med maskinens satängsöm inställd på stegläng 0,5 och bredd 3,0.

Som sagt, tyget är helt underbart! Men också lite svårt att sy i. Framför allt var det svårt att göra dekorstickningarna på raglansömmarna. Jag vet inte hur många provlappar jag sydde innan jag till sist kom på att om jag pressade fast vlieseline formband på sömsmånerna (skulle man såklart gjort innan man sydde sömmarna!) gick det mycket bättre. Innan dess var det i princip omöjligt. Sen kom jag på att jag kunde fästa den bråkiga kedjesömmen med en eller ett par stygn med den vanliga maskinen ovanpå kedjesömmen. Snabbt och bra, för den var ändå trädd med brun tråd.

Maskinval:
Overlock att sy ihop. Trådspänning: 4-5-4-4; diffmatning: nästan 1,5
Coverpro till fåll och dekorstickningar samt halslinning. Till fållen hade jag diffmatning 1 och steglängd 3,5. Till stickningarna använde jag diffmatning 1,5 och steglängd 4. Trådspänning hela tiden 4-4-4-3.
Vanlig symaskin till applikationen. Satängsöm med steglängd 0,5 och bredd 3,0.

Bäst just nu:
Å, jag är så otroligt stolt över och nöjd med denna tröja. Jag hoppas SÅ att den var vad min kompis hade tänkt sig. Och att småkusinerna blir riktigt, riktigt impade!
Det är verkligen roligt att få designa något på det här viset. Sen är det jättekul att D:s mamma kom med så många bra förslag att spinna på!

Sämst just nu:
Egentligen inget alls!
Möjligen att Coverpron är lite svår. Fållarna blir bra, men dekorsömmarna är lite knepiga att få till. De blev bra, men var väldigt mycket jobb och många provlappar. Kanske är det så att den egentligen inte är tänkt till sånt?

Varmt å gött för liten D

Jag skrev ju i förra inlägget att jag fått det ärofyllda uppdraget att sy åt en liten kille som snart kommer hem från Kina. Hans omtänksamma mor (och säkert även far!) tyckte att han dels skulle hålla sig lite varm när vintern kommer och dels kombinera detta med sin kinesiska historia. Hon frågade därför om inte jag skulle kunna tänka mig att sy en mössa och halsduk i varm, go fleece och förse mössan med tecknet för ett av hans tre kinesiska namn. Självklart och jättekul! Just det här tecknet är kinesiska för drake och ingår i namnet. Å, det ska bli så roligt att få träffa honom vad det lider!

Fleecen kommer från Stoff & Stil och applikationen är gjord av tyg från E-slöjd, försedd med vliesofix och sydd med satängsöm med steglängd 0,5 och bredd 2,0.

Bäst just nu:
Att mössan blev som jag hade tänkt mig. Lite läskigt att ge sig på ett tecken sådär. Som tur var fick jag en papperskopia av tecknet av D:s mamma. Därför behövde jag bara förstora upp tecknet tillräckligt i kopiatorn och sen kalkera över till vliesofixpappret. För tänk om jag hade skrivit fel när jag hade försökt skriva det själv annars, och den stackars killen hade gått omkring med en mössa som det stod "majonnäs" på, eller nåt!

Manchestermuddisar igen!

Favorit i repris!

Dessa muddbyxor är tänka att passa ihop med ett kommande alster och är sydda enligt samma mönster som de förra, fast i storlek 80. Tänk hur ett favoritmönster följer en genom storlekarna! Till skillnad från de tidigare har jag även sytt en ficka bakpå. Jag tycker det är roligt när inget exemplar av mina grejer är helt lika.

Även tyget är lite annorlunda än det förra. Ränderna är något bredare, men tyget är fortfarande väldigt mjukt. Kommer från Jofotex om jag inte minns fel. Liksom mudden - som börjar ta slut IGEN! Den här gången satte jag namnbandet runt kanten på midjemudden. Det ser lite proffsigare ut, tycker jag.

Tröjprototyp

Jag fick en fråga av en kompis om inte jag kunde sy en tröja till hennes lille kille. Hon hade ett tema på den och ville gärna ha den "killig"; lite vid och lång. Eftersom jag tänkt mig en applikation på, ville jag ha matchande sömmar och halsringning. En raglanskärning vore alltså bra, för där syns dekorsömmen så fint. Nåt sånt mönster fanns förstås inte. Jag fick plocka fram i princip varenda bok jag har samt ett par Ottobretidningar för inspiration. Vid, men inte SÅ vid, raglanskärning, men jag vill ha den rak, mudd i halsen, inte kantband... Resultatet blev ett helt eget mönster. Naturligtvis måste jag provsy. Jag har ljuvlig Hilcointerlock som ligger och väntar på den riktiga tröjan, men nu skulle ju mönstret först testas. Jag tog en bit röd-blå-randig trikå jag köpt på loppis och gul muddväv. Ska man göra en prototyp kan man ju göra nåt kul av det!

När tröjan blev klar kan jag sammanfatta det hela: Den blev STOOOOR. Ärmarna måste smalnas av. Bredden är nog OK. Längden får nog kortas lite. Jag är nöjd med raglanskärningarna. Halsringningen har jag inte testat än, men den verkar OK. Jag tänker mig nog att sy in ärmarna, dvs sy en ny ärm-sidsöm innanför den andra, och skriva upp hur mycket jag kortade av och ändra i mönstret när jag är nöjd. Då är man ju väldigt glad att man valde en raglanvariant, så att axlarna inte behöver justeras. Undrar om det är så man gör när man jobbar med prototyper på riktigt! Nej, det är det nog inte...

Maskinval:

Overlock att sy ihop med. Trådspänning 5-5-6-5, diffmatning strax under N. Coverpro till fållar och att sticka ned mudden. Trådspänning 4-4-4-3, steglängd 2,5, diffmatning 1,5.

Bäst just nu:

Kul att prova att föra sitt eget mönster. Men det tog tid. Egentligen borde det inte vara så krångligt, men inget är självklart för en nybörjare! Samtidigt lär man sig ju massor på att prova.

Sämst just nu:

Att den blev så stor. Men det kan jag ju göra nåt åt. Och det var ju just en prototyp.

Solhatt mitt i vintern!

Det känns smått bisarrt att sitta och sy en solhatt samtidigt som den första snön lamslagit stan. Men tänker man efter så är det egentligen inte så konstigt. Det är ju den här årstiden folk packar sina väskor för att smita ifrån den gråa, kalla vardagen. Och just då är det i princip omöjligt att hitta solhattar och sommarkläder i affärerna. Hyllorna är upptagna med tomtar och glitter.

När svärmor berättade att hon skulle iväg och resa och saknade huvudbonad, erbjöd jag mig snabbt att sy en. Ett beslut jag (nästan) skulle få ångra. För varför är det så, att när man erbjudit sig och bara tänkt "sy ihop något lite snabbt, för det där kan jag ju", krånglar allt! Och man bara vill ju att något man ska ge bort är sådär tiptop. Jag tror jag har lagt ner 4-5 timmar på den här eländiga mössan - och åtskilliga svordomar! Hur är det man säger - högmod går före fall? Man ska ju inte gå och tro att man kan något... Som tur är blev solhatten i alla fall faktiskt riktigt fin till slut. Hade den varit till mig hade jag givit upp för länge sen.

Det började med att jag hade handlat precis lagom mycket tyg. Redan där börjar Murphy att småle... Ingen marginal alltså. Så när jag upptäckte att jag ritat av i fel storlek var det bara att försöka sy in för att förminska. Det gick till slut! Men om jag varit lite noggrannare från början hade jag hunnit sy ett gäng andra saker också, istället för att sprätta och sy om, sprätta och sy om. Sen lyckades jag vända vlieselinet åt fel håll när jag skulle stryka fast det...

Tyget kommer från Jofotex och är ett lite kraftigare bomullstyg. Valt med omsorg för att matcha den nya ägarinnans favoritfärger. Fordret är vanlig lakansväv. Mönstret är från Stoff & Stil.

Och det är tur att det snart är jul och dröjer länge innan ungarna behöver nåt att skydda sig mot solen med...

Hemlis!

Denna gång är även jag med på Hemlisen. Förra gången hann jag aldrig få tummen ur innan det var för sent, men nu tyckte jag att jag har så lite att göra innan jul, så jag behövde något att sysselsätta mig med! :-) Det ska bli jättespännande, för jag har ju sett alla fina grejer som dök upp på bloggarna efter förra omgången.

Här kommer i alla fall svaren på mina frågor:

Vilka färger gillar du?

Brunt, orange, rött, rost... Varma höstfärger!

Har du barn? Hur gammalt/gamla? Kön?

Två flickor på snart 4 (strl 110/116) och snart 1 (strl 80 i byxor och 86 i tröjor).

Pojk och flickfärger eller unisex?

Unisex

Retro eller inte?

Retro. Eller rena, klassiska kläder.

Vilka tyger syr du helst i?

Svår fråga. Jag gillar nog att variera mig, men just nu är det nog mest velour och annan trikå. Gärna roligt mönstrad och helst bomull.

Är det några tyger du absolut inte gillar?

Syntetmaterial

Syr du helst till barn eller vuxna?

Barn. Jag har faktiskt aldrig sytt ett vuxenplagg. Om man inte räknar en fjärdedels pyjamas i syslöjden i åttan.

Syr du helst kläder/inredning/lapptäcke/övrigt?

Absolut helst kläder. Men jag har gjort någon enklare form av lapptäcke också. Och gardiner och sånt är ju ett slags måste. Men det måste gå rätt fort. Jag har inte tålamod för långa projekt, därför är barnkläder toppen och stora lapptäcken går bort!

Syr du helst utifrån ett färdigt mönster, beskrivning eller egenkonstruerat?

Blandning av. Jag utgår oftast från ett mönster och gör mina egna anpassningar. Ju säkrare jag blir desto järvare justeringar blir det. Till slut är originalmönstret i princip oigenkännligt! Tänker mig att lära mig mönsterkonstruktion vad det lider.

Köper du Ottobre, eller någon annan mönster/pysseltidning?

Ja, Ottobre.

Hur länge har du sytt?

Ja, lappat jeans och sytt gardiner har jag väl alltid gjort. Men jag började sy på allvar för ungefär tre år sedan.

Anser du dig vara nybörjare, avancerad eller mittemellan?

Mittemellan. För även om jag inte sytt så länge har jag sytt rätt intensivt... :-)

Favoritgodis?

Är egentligen ingen godisfantast. Men måste jag svara något får det bli After Eight. Eller en bit god, mörk choklad, kanske en välgjord tryffel.

Musiksmak?

Lyssnar faktiskt inte så mycket på musik sen jag fick barn. När de är vakna är det ljud så det räcker ändå och när de sover njuter man av lungnet. Då kan det i coh för sig vara skönt att lägga på en lugn CD som bakgrundsmusik. Gärna Laura Pausini, Daniel Lemma, Andrea Bocelli, nåt klassiskt eller liknade.

Har du någon form för allergi? Livsmedel/djur/material?

Nix.

Annan hobby?

Laga mat. Trädgård. Pyssla överhuvudtaget. Innan barnen blev det en hel del träning, men nu är förfallet totalt! :-) Och fota tycker jag ju är jättekul... Fast tiden räcker inte till till fler hobbies än sömnad just nu!

Samlar du på något?

Vänner! Och tyger såklart...man kan inte få för många!

Kaffe eller te?

Både och. Men jag ser mig nog som en typisk kaffedrickare.

Retro eller modernt? (samma sak just nu, kanske)

Ja, både och!

Vintage/Romantiskt?

Vintage. Är inte så förtjust i romantiskt.

Nytt eller doredo?

Mest nytt.

Plast eller naturmaterial?

Absolut naturmaterial.

Pastell eller färgglatt?

Färgglatt!

Syr du bara med vanlig maskin eller har du även overlockmaskin?

Både symaskin och overlock. Och coverpro.

Mjuk födelsedagspresent

En liten tjej fyller ett år här i dagarna. Ett toppentillfälle att använda något av mina nya tyger från Syfestivalen. I MG Tygers monter köpte jag ett laxrosa trikåtyg med svarta stjärnor (samma som det gröna jag haft tidigare). Dessutom hade de en matchande velour. Inte ofta man har sån tur att man hittar matchande nyanser så.

Jag bestämde mig för att ge mig i kast med ett laxfärgat/svart set med body och velourmuddisar. Lite sött och tufft på samma gång. Bodyn är sydd enligt samma mönster som denna och muddbyxorna enligt dessa. Gamla beprövade favoritmönster, med andra ord. Jag tog svart mudd och halsringning till bodyn, men valde bort svarta stickningar eller dekorsömmar. Tyckte det hade blivit för hårt. Till muddbyxorna matchade jag med svart mudd och fotmuddar.

Knapparna är från Prym och ditsatta i ett nafs, efter att jag kom på att man först sätter fast den trubbiga delen i tången, sen trycker fast den taggiga delen rätt i tyget, och sen sätter fast den i tången. Då hamnar knappen alltid rätt.

Maskinval:

Overlock att sy ihop och se fast hals, ben och midjemudd. Coverpron med kantbandspressarfot till att sy fast kantbanden längs benöppningarna. Stickningarna både på bodyn är sydda med tvillingnålen på symaskinen, framför allt eftersom jag bara hade en rulle tråd och inte orkade hålla på och trassla med spolarrullar och coverpron.

Bäst just nu:

Att allt gick SÅ snabbt och smidigt. Inte ett krångel på vägen! Jag glömde inte ens att sy fast namnlappen när jag sydde sidosömmen!

Läskigt just nu:

Att jag inte vet om ägarinnan (eller hennes mamma!!) gillar den här typen av kläder. Jag HOPPAS det! Det är ju lite retro över det.

Vill du ha en hemlig present?

"I will send a handmade gift to the first 3 people who leave a comment on my blog requesting to join this PIF exchange. I don’t know what that gift will be yet and you may not receive it tomorrow or next week, but you will receive it within 365 days, that is my promise! The only thing you have to do in return is pay it forward by making the same promise on your blog."

Så skriver Cecilia på sin blogg. Och jag har sett flera andra redan - Gekkos, där jag läste det först, var full på en timme! Men nu hann jag haka på här! Skojigt! Är du också sugen på att vara med? Lämna då en kommentar här på bloggen. Enda kravet är att du gör likadant på din egen blogg (du måste alltså ha en blogg).

Jättespännande tycker jag!

Värsta coola brallorna

De här jeansen har jag haft på min vill-göra-lista hur länge som helst. Blev så inspirerad av Hanna som gjorde såna här i somras och sen dess har jag varit på gång många gånger. Och äntligen blev det av! Det är det andra plagget på kort tid som jag förverkligat efter lång tids drömmande.

Det här är recycling när den är som bäst. Mina gamla favvojeans som legat på hyllan, trasiga och dana, har fått nytt liv. Antar att jag inte iddes slänga dem efter allt kul vi gjort ihop! Tur det. Och tänk om jag hade vetat att de gamla trotjänarna en dag skulle bäras av min yngsta dotter... Det blir helt snurrigt att tänka så!

Tyget till byxorna är som sagt mina gamla jeans. Mudden kommer från Stoff och Stil. Mönstret har jag knåpat ihop från ett par olika mönster. Själva modellen kommer från Ottobre 4/2007. Men eftersom det mönstret bara fanns från storlek 98 och jag ville ha ett par i storlek 80, fick jag ta till penna, sax, tejp och ett antal andra mönster. Samt lite egna idéer. I alla fall. Jag ritade av storlek 98, mätte skillnaden i två storlekar (mellan 110 och 98) och gjorde samma justeringar åt andra hållet. Sen mätte jag i mönstret på muddbyxor i storlek 80. Midjan var ungefär densamma men vidden nedtill mycket större på det nya mönstret. Då gjorde jag som jag läst att man kan göra (men aldrig förut provat) - klippte längs mittlinjen på varje byxben men lämnade en liten bit längst upp. Sen lade jag delarna överlappande nedtill så att jag fick en vidd jag ville ha (dvs som muddisarna ungefär) och tejpade. Vips så hade jag fått rätt vidd utan att behöva ändra midjemått, skärning eller fall. I originalmönstret var det gylf, men jag ville ha mudd istället för vanlig linning, så jag tittade på mönstret på ett par bermudasshorts Ottobre 3/2007 och sydde ett fusksprund istället (enkelt och ser snyggt och välgjort ut!).

Fickorna gjorde jag efter eget tycke och smak. Nästa gång ska jag nog göra inåtgående fickor fram istället. Tycker nog det blir ytterligare ett snäpp snyggare. Men det kanske blir bylsigare också? För att piffa till jeansen (för fickorna används nog inte så intensivt av en tiomånaders...) avslutade jag med nitar från Prym - men tror ni inte jag satte dem bak-och-fram. Jag vände och vred på dem för att fundera på vilken sida som var snyggast och kom inte förrän efteråt på att det nog var tänkte åt ett visst håll! Namnbandet hamnade där det gjorde för att dölja ett mycket mörkare tygparti (där fickorna på originaljeansen suttit). Kanske inte det optimala stället, men det funkar!

Maskinval:

Symaskin och overlock. När jag sydde sömmarna som skulle stickas ned och få orangea dekorsömmar valde jag att sy en extra söm innanför overlocksömmen (eftersom jag bara har en fyrtrådig overlock och alltså ingen "säkerhetssöm") för att få lite extra sömsmån. Jag har förut haft lite krux näs jag sytt i tjocka tyger med overlocken. Hoppstygn och så. Men den här gången lättade jag rejält på diffmatningen och då gick det otroligt mycket bättre. Undrar om det var det eller om maskinen bara var på bättre humör! Sen är min symaskin en riktigt pålitlig rackare! Den bara tuggar sig igenom sex lager jeanstyg. Och här bara måste jag poängtera vikten av att använda en jeansnål! Tänk om jag vetat det när jag satt och svor och lappade mina jeans på 80-talet! :-)

Måste införskaffa:

Riktig jeanstråd. Jag hade en något kraftigare orange tråd, men skulle verkligen vilja ha jeanstråd. Tror att de har på Stoff och Stil.

Bäst just nu:

Att ännu ett efterlängtat projekt är avslutat. Sen är det otroligt kul att så sitta och pilla och sy detaljer ibland och utmana de små grå. Jag känner mig också väldigt glad och nöjd att mina gamla kära jeans kom till användning.

Sämst just nu:

Att jag satte nitarna åt fel håll!

Att tänka på till nästa gång:

-Lägga ut alla mönsterdelar innan jag börjar klippa.

-Sy med förstärkt raksöm så blir det snygga jeanssömmar (tack för tipset, Kajadesign)

-Sy invändiga fickor istället för utvändiga

-Vänd nitarna åt rätt håll!

"Läskigt" spöke

Häromdagen var det Halloweenmaskerad på dagis. Barnen fick egentligen klä ut sig till vad det ville, men temat var Halloween. De flesta barn hade något "lite läskigt" på sig. Men bland åtta spindelmannen, några prinsessor, en handfull häxor och ett par Pippi fanns faktiskt bara ett spöke! Jaja, ett lite hemmasnickrat spöke, men ändå! Bärarinnan (som från början tyckte att det här med utklädnad var rätt läskigt) var jättestolt och uppspelt.

Materialet är ett gammalt uttjänt lakan som jag tror min mammas mormor sytt i bröllopspresent till mina föräldrar. Jag funderade på om jag verkligen kunde sy ett spöke av det, men så kom jag fram till att det är ett rätt bra öde för ett lakan att sluta så. Och jag tror nog att min gammelmormor hade tyckt att det var roligt om hon visste att hennes barnbarns barnbarn hade roligt med hennes lakan när det gjort sitt.

Mönstret är helt egenknåpat efter en tröja och en klänning som jag la ut ovanpå det dubbelvikta lakandet. Huvan är sydd i fyra dela och har fått E-slöjdstrikå som ögon och mun.

Oj, sånt här är skoj! Och håll med om att den första bilden blev lite läskig! (Jag gav dottern stränga förmaningar om att hon måste ta av sig huvan om någon av kamraterna skulle bli rätt, men det hade visst gått bra!)

Prickiga velourisar

Dessa byxor har jag velat göra i princip sen min yngsta dotter föddes. Och inte förrän nu blev det av. Trots att jag köpte det prickiga velourtyget från MMH Barnkläder i våras och fick mönstret på utställda byxor i mjukt tyg från Ottobre 2/2000 nu i september. I alla fall - nu äntligen är byxorna klara. Kanske var det inspirationen av att träffa andra sömnadsintresserade på Syfestivalen tidigare idag som fick mig att spinna loss i ett syryck!

Idag var coverpron och jag bästisar. Jag hade genomgående trådspänning 4-4-7, diffmatning 1,25 och steglängd 3-4. Först sydde jag byxbenens yttersömmar och fållade sedan med tvillingsömmen på coverpron. Sen sydde jag innerbensömmarna och grensömmen. På så vis slapp jag fästa tråkiga coverprotrådar. Sen gjorde jag den där resårmanövern som inte blev helt lyckad förra gången. Dvs att först sy en rundel av resåren, märka ut fjärdedelarna och nåla fast mot byxans fjärdedelar, med resåren mot byxans aviga. Sen sicksackade jag fast resåren i byxans överkant . Det är bra svårt att få det snyggt, tycker jag. Kanske är lösningen att sy ett insnitt för att minska mängden tyg just i linningen och därmed slippa dra så hårt i resåren när man syr? När resåren var fastsydd vek jag ned den och sydde från rätan genom velour-resår-velour med tvillingsöm på coverpron. Det var här den var allra snällast och sydde utan att bubbla eller göra hoppstygn eller något. Den bara tuggade på genom resår och dubbla lager velour.

Bäst just nu:

Att mitt projekt äntligen är avslutat. Och att coverpron gjorde ett så bra jobb! Sen är jag väldigt nöjd med att jag lyckades så väldigt mycket bättre med att sy fast resåren denna gång.

Sämst just nu:

Att jag lade velouren med luggen åt fel håll. Jag VET ju att man ska lägga den med luggen uppåt, men glömde i min iver att kolla det. Det blir ju fint ändå, men lystern är helt annorlunda om man gör som man ska...

Äntligen en omlottbody!

Äntligen, äntligen har jag ju fått mitt mönster till en omlottbody. I senaste numret av Ottobre. Efter alla mina hemsnickrade mönster! Jag var så ivrig att jag klippte till tyget redan samma kväll som tidningen damp ner i lådan. Men sen har den blivit liggande. Lite UFO-risk där. Man ska inte ha för många tillklippta grejer samtidigt. Sen velade jag lite när det gällde kantbandet. Rött? Gult? Grönt? Nej, det fick bli rött. Passar bra till röda byxor. Och de finns med på min det-vill-jag-sy-lista.

Nu var jag kanske lite ivrig, så det blev en del detaljer att förbättra:

1. Se till att mönsterpassa ränderna. De ger ju faktiskt fin vägledning på en sån här raglanmodell.

2. Var noga med att markera ut var knapparna ska sitta. Där slarvade jag, så det blev bubbligt. Ska skärpa mig nästa gång!

3. Kolla vilken del av framstyckena som ska vara över den andra. Jag lyckades få knäppningen åt fel håll. Funkar helt OK, men det var inte så det var tänkt!

4. När man måste skarva kantbandet, dubbelkolla att inte skarven kommer mitt fram på framstycket. Det gjorde inte jag! Och varför blir det alltid så?!

Material:

Hilcos Campantrikå, köpt på SewEuro. Muddväv från Sundbybergs Textilcentrum. Tryckknapparna är dels från Stoff och Stil (deras lär vara nickelfria, så de har jag upptill där tyget kommer i kontakt med huden) och dels från Sykompaniet (i grenen, som ju bara kommer i kontakt med blöjan - där vet jag inte hur det är med nickelhalten).

Maskinval:

Overlocken (trådsp 5-5-5,5-5) att sy ihop och coverpron att fålla ärmar och sy kantband med. Till kedjesömmen på kantbandet hade jag trådsp 4-7, diffmatn 1,25 och steglängd 4.

Bäst just nu:

Att kantbandsmojängen funkade kanon. Till och med att skarva gick bra. Att tyget är så himla härligt!

Sämst just nu:

Att jag var lite för ivrig så att det blev en del småfel.

Nytt för den här gången:

Att jag fäste overlocktrådarna med stoppnål. Det var faktiskt himla smidigt och blev snyggt. Bara att knyta en liten knut först, trä bakåt en bit i sömmen och sen fästa med en knyt och klippa.