Stilrent. Snyggt. Och rätt coolt.

Det här tyget är en riktig favorit. Konstigt nog har jag inte sytt mer i det sedan jag sydde klänningen till lillasyster i vintras. Antar att det beror på att det hela tiden kommer en massa nya fina tyger som jag köper på mig trots att jag inte borde och som sen snabbt bildar en rejäl backlog på strykbrädan.  Det är där alla mina oanvända tyger samlas nämligen.

Nu när jag fick frågan av en kompis om jag händelsevis hade något litet plagg i storlek 74 liggande hemma, hennes mamma skulle så gärna vilja ha en persent till en bekant, tog jag tillfället i akt att plocka fram det fina tyget ur skåpet. Det passar perfekt att sy något i till någon man inte känner så väl; det är både snyggt och stilrent (och rätt coolt) och faller nog de flesta i smaken.  Ett rätt säkert kort med andra ord!

Huj så kul det var att få sy en liten body igen. Det var ett tag sen nu. Mönstret jag använde var ett jag hittade bland mina färdiga; ett modifierat Ottobremönster med kuvertringning. För säkerhets skull satte jag dit två tryckknappar i halsen. Det är så himla tråkigt när överlappet "ramlar ner" när barnet kryper i bodyn.

Mönster:
Modifierat Ottobremönster. Minns tyvärr inte numret.

Material:
Jersey med lycra från Gekko. Finns att köpa hos JNYdesign.

Bäst just nu:
Den blev fin, bodyn. Det är så med vissa tyger, att allt blir fint. Man behöver inte göra så mycket eller krångla till det; det blir snyggt ändå!

Sämst just nu:
Höst idag, hörrni...

En sommar går så fort

Det är bara att inse att det är dags att gå över till långärmat. Hur gärna jag än vill förtränga att sommaren är över för denna gång går det inte hur länge som helst. Roligare då att tänka att man kan ta fram sina tyginköp från semesterns utflykter. Den här tröjan, till exempel, är sydd i ett biltyg jag handlade på Jofotex en varm sommardag. (Kan för övrigt rekommendera en tripp dit till nästa sommar, om ni inte varit där. Kombinera gärna med en lunch vid kanalen, tex trevliga Bondens creperia, och skicka resten av familjen till Smultronstället för att äta glass medan du själv tar en tur till Jofotex. Har du tur är det kö till glassen...

Ja, ursäkta, nu satt jag och drömde mig tillbaks igen... Det var ju tröjan det skulle handla om: Jag funderade på att kombinera de blå biltyget med orangea kantband men bestämde mig till sist för att det fick bli marinblått ändå. Inte lika häftigt, men mer stilrent. För att mjuka upp lite gjorde jag ett litet fusksprund fram och så fick fållarna vit täcksöm.  De små detaljerna gör att det är ännu roligare att använda plaggen. Vet inte riktigt varför det är så?

Mönster:
Eget, strl 86, men förlängt liv och förlängda ärmar så att det motsvaravr en 92:a.

Material:
Stretchjersey med bilmotiv från Jofotex (finns i flera färgställningar).

Bäst just nu:
Mitt syrum är så fint och välstädat; jag har fått nya hyllor och krokar och jag har lovat mig själv (och maken!) att jag ska försöka hålla det så fint.

Sämst just nu:
Att tygförrådet inte genomgått samma makeover som syrummet. Skulle verkligen behöva företa mig en rejäl rensning...

Sommarnatt

I natt är det äntligen en sån. Sommarnatt alltså. Om än en sensommardito. Augustimörkret sveper in en i sin svarta mantel, syrsorna spelar, gräset är daggvått och kvällen doftar av solvarma klippor och sommarens sista kaprifolblommor. Lillasyster ligger i sin säng med lockarna utspridda över kudden. Ihopkurad i sitt mjuka sommarnattminne. Det är så fint med femotivet, den enkla modellen och rullfållarna. En riktig sommarfavorit.

Mönster:
Samma som till kaprifolnattlinnet jag bloggade om tidigare i somras.

Material:
Trikå i supermjuk bomull - hur får man den sån förresten? - köpt hos Strömming (www.strommingdesign.se)

Bäst just nu:
Vi har just haft sommarens vackraste dag idag.

Sämst just nu:
Jag erkänner. Jag ljuger lite. Lillasyster sover i ett annat nattlinne i natt. Det här ligger i smutsen. Men allt annat stämde så bra. ;-)

Får hör sommaren till!

Jag tycker om får. Jättemycket tycker jag om får. Både verkliga och i tygform. De verkliga är ulligare, mjukare och charmigare. Och för mig är de otroligt somriga. Men å andra sidan äter de upp mina sommarblommor om de kommer på vift. Fåren alltså. De i tygform håller sig däremot där man lagt dem och gör sig så fint på somriga kläder. Den här gången är det en liten tulta som fått en fårsingoalla i det underbara rosa fårtyget i ettårspresent.

Mönster:
Eget, strl 86

Material:
Fårjersey från Strömming.

Bäst just nu:
Sommaren! Jag är lite så att jag på något sätt tycker att resten av året är en transportsträcka tills det är sommar igen, så jag njuter ett litet tag till innan färden börjar igen...

Sämst just nu:
Mja, lite halvdan har jag väl varit på att blogga på sistone. Men jag kommer igen under transportsträckan...

Äntligen!

Äntligen, äntligen, äntligen har de här små skapelserna kommit till användning!

När jag sydde de här två små sommarpyjamasarna hade jag väl aldrig kunnat tro att de fortfarande i mitten av juli månad skulle ligga oanvända i sin låda. Normalt brukar ju såna här små plagg vara kalasbra så här års; i ljumma sommarnätter när luften i somrummet står lika still som vinden över fjärden. Men inte i år. Maken till kall sommar får man säga! Det är knappt att lillebror ens sovit strumplös och att dra på den lilla propellern en kortärmad pyjamas har varit som att be om en sommarförkylning. Men nu verkar det ha vänt, nu har vi sol och värme och nog är det väl tur att fina pyjamasarna fått komma till användning?

Båda tygerna år från Liandlo, men är köpa vid två olika tillfällen. Det blåa valde storasyster på syfestivalen och bä bä vita lamm kärade jag ned mig i i våras. Det passar för övrigt fantastiskt bra för lillebror är väldigt fårförtjustför tillfället.

Mönster:

Eget, strl 86

Material:

Jersey i bomull/lycra från Liandlo

Bäst just nu:

Att jag faktiskt till slut fick färdigt mina alster i tygerna. Det är så trist när planer bara blir liggande i en vill-göra-hög.

Sämst just nu:

Att de lovar sämre väder redan till helgen. :-( Och att våra fårrackare åt upp midsommarblommorna!

I kaprifolens färger

Jag älskar kaprifol. Det är något magiskt med den tunga, nästan bedövande doften. Kanske är det för att den framträder speciellt kraftigt på natten? Eller är det för att kaprifolen doftar mer än den syns?

När jag sytt färdigt lillasysters nattlinne och skulle dokumentera det märkte jag att färgerna i det här nattlinnet gick precis i ton med vår blommande kaprifol härutanför och kunde inte låta bli att fota dem ihop.   Tyget är en underbar singeljersey från Fixtiden. Jag hade den stora glädjen att hitta ett par rullar av olika fixtyger på loppis för ett par år sedan. Tyvärr har de fallit lite i glömska fram till nu. Det här är det finaste av dem och som nattlinne blev det toppen, så mjukt, skönt och rofyllt.

Mönster:
Weliners, strl 116/122

Material:
Singeljersey.

Bäst just nu:
När jag hade fotat nattlinnet och kaprifolen satte jag de små kvistarna i en vas. De spred en doft av försommar i huset hela kvällen. Jag måste verkligen komma ihåg att alltid ha en vas med blommande kaprifol inne så här års!

Sämst just nu:
Jag upptäckte för sent att tyget blivit smutsigt på rullen. Som tur är är det på bakstycket och man kan ju hoppas att det försvinner i tvätten.

Fjärilar i magen...

Ja, fjärilar i magen hör verkligen försommaren till. Tänk så många förväntningar som ligger i luften. Så många möten, sammankomster och uppbrott. Hemma hos oss är det nu dags för skolavslutning. Storasyster kan ha sin sjömansklänning från i fjol, men lillasyster fick nytt. Jag sydde den i och för sig till mammas födelsedag i mars och lillasyster hade den då, men sedan fick den åka in i garderoben igen, med stränga förmaningar om att den inte fick bäras innan skolavslutningen.

Lillasyster har försökt smyga på sig den vid ett par tillfällen med har under stora tjut och ylanden tvingats ta av den igen.  Men nu är det alltså dags.  Nu ska hon få ha den.  Och efter skolavslutningen är det fritt fram att ta den i princip närsomhelst.  Kläder är till för att användas - men de ska helst vara rena på avslutningen.

Mönster:

Eget, samma som till denna, fast i år i storlek 116.

Material:

En helt fantastisk poplin från NeaNobelle.

Bäst just nu:

Klänninegn är så fin, så fin.  Och den snurrar så bra.  Och den är hel och ren till avslutningen!

Sämst just nu:

Att försommaren är för kort för allt man vill hinna göra!

Sy en tetranessesär!

För vid det här laget rätt länge sedan sydde jag ett par tetranessessärer utifrån ett mönster som då fanns i ica-kuriren.  Nu är det mönstret borttaget och jag fick frågan om jag inte kunde tänka mig att göra en beskrivning.  Jodå, det kan jag visst, bara att jag ju då behövde sy åtminstone en.

Och så äntligen blev det av, i samband med att jag var på en jättetrevlig mammalunch tillsammans med Od andulky och Strömming och tyckte det kunde vara tevligt med en liten present - och vad syr man till någon som redan har sytt allt som finns att sy?!

Hursomhelst kommer här en beskrivning på hur man syr dessa enkla och trevliga små necessärer i tetraform.

1. Klipp till en bit (observera att det här är till två necessärer!) som är dubbelt så bred som hög, tex 14*28 cm. Jag tog laminerad bomullsväv som jag tycker blir lagom styvt.
Sicksacka eller overlocka kanterna.



2. Sy fast ett blixtlås i båda ändarna av tygbiten. Sy en stickning utmed blixtlåskanten.
Nu är necessären som ett rör med blixtlås på mitten.



3. Vänd nesessären räta mot räta och sy ena kortsidan, den med kläppen. Så här långt ser det ut som en vanlig ficka.




4. Nåla nu andra sidan så att blixtlåsets ände hamnar på mitten av kortsidan (det som var nedre hörnet på bild tre). Sy sista sömmen och vänd tetran rätt.

Klart killen ska ha dockkläder!

En kompis lille systerson V fyller fyra i dagarna.  Högst upp på önsklistan står nya kläder till älskade dockan Fiffi.  Hans snälla moster undrade om inte jag kunde tänka mig att sy något litet till stackars nakna Fiffi.  -Jovisst, det fixar vi!

Moster luskade lite vilka kläder Fiffi önskade sig mest och fick svaret "såna som Annika i Pippi har". Hmm.  Både jag och min kompis tänkte genast på den gula T-shirt och beiga byxor Annika har på sig när hon är med Pippi i godisbutiken.  Så de fick bli startskottet till den nya garderoben som sedan drygades ut med både jeans, långärmad tröja, två klänningar, jacka, mössa och pyjamas.  Det kanske inte syns så bra på bilden, men flera av plaggen har små roliga detaljer - tex har de beiga byxorna fickor både fram och bak.

Hoppas nu att lille V blir nöjd med Fiffis nya outfit.  Och att kläderna passar - för hon lär ju knappast växa i dem...

Mönster:

Från början från boken "Sy og strik dukketöj" av Anita Gunnars, men de flesta har jag ritat om eller nya utifrån andra varianter i boken.

Material:

Diverse tyger från mina samlingar.

Bäst just nu:

Att kunna få hjälpa min kompis med detta.  Hon är nämligen den typen som alltid ställer upp för andra, alltid hjälper till och alltid anmäler sig först när något ska göras eller fixas.

Sämst just nu:

Om man har klippt till dockkläder långt innan kan man ju snabbt sy ihop dem när maskinerna är rätt trädda.  Gör man inte det går det faktiskt åt en himla massa tid till att byta trådar, montera bandkantare och annat.

Apträd och garage

Nya tyger igen.  "Monkey Tree" och "Garage" från Strömming.  Men kika inte in där om du inte har tänkt handla, för hon har fått in jättemycket fint.  Dreglar över trafikmärken och jättebollar som jag ännu inte har köpt...

Nu har lillebror så många T-shirts i sin garderob (sydde ju ett gäng för lite sen) att det är dags att gå in på långärmat.  Det var dessutom något jag insåg behövdes mer av - bättre solskydd än långärmat finns inte.  Då slipper man förresten alla kladdiga solkrämer. De allra hetaste dagarna måste man kanske planera för annat, men långärmat och trekvartsshorts fungerar förvånansvärt ofta.

Mönster:
Eget, strl 86.  Samma som till hajtröjan i det här inlägget, fast med lång ärm.

Material:
Jersey från Strömming.

Bäst just nu:
Min underbara, kramgoa nittonmånaders. Ja, såklart de andra två är lika fantastiska de, men det är något speciellt över små ett-och-ett-halvtåringar.

Sämst just nu:
Det är så sjukt mycket jag vill hinna sy till sommaravslutning, sommarlov, semester och allt annat, så jag faktiskt blir rent stressad av att tänka på det!

Present.

En sak som gör mig så där väldigt glad och stolt, det är när något barn verkligen uppriktigt ÖNSKAR sig något jag har sytt.  Jag menar, när de kan välja bland alla tänkbara leksaker eller köpta kläder, så önskar de sig ändå något hemsytt.  Så var det med den här klänningen.  När jag frågade mellankusin vad hon önskade sig till den stora dagen (sjuårsdagen) berättade hon att högst upp på önskelistan (till mig) stod ett halsband och en klänning.  Jag lirkade lite och undrade vilken slags klänning det var hon hade tänkt sid, en köpt eller en som jag hade sytt.  -En som du har sytt, sa hon.  Och så visste hon vilka tyger hon tyckte bäst om.  De här turkosa fåren var en av favoriterna som jag dessutom hade tillräckligt av på hyllan.

Brunt kantband blev fint till det turkosa och som en liten detalj fick det bli en turkos knapp.  Den knäpps med en liten elsatisk ögla som jag knöt ihop innan jag stickade ned kantbandet.  Jag trädde alltså den lilla snodden runt kantbandet och vek sedan över bandet mot baksidan och sydde fast. Knappen är en kamknapp som jag tryckt fast bara på ena sidan.  Men den sitter så hårt att det är svårt att öppna snodden, så det är mest en prydnad.

Mönster:
Eget, strl 128.

Material:
Fårjersey i bomull/lycra från Strömming.

Bäst just nu:
Se ovan...

Sämst just nu:
Herregud vilket åskväder som just drog över!  Blixt och dunder på en gång och regn som fullkomligt vräkte ned.  Men lillebror sov ändå.  Jag hann precis hämt lillasyster på dagis innan det verkar dra ihop sig igen.

Sommaren kan komma!

Ja, nu kan sommaren få komma!  Det har den visserligen redan gjort, i går hade vi hela 26 grader, men jag menar att nu har jag fyllt lillebrors garderob med nya, färgglada t-shirts.

Först från vänster är en härlig T-shirt i Znoks sommartyg.  Jag tror aldrig att jag så exakt lyckats få ut en tröja av snuttar som jag haft kvar från något annat som med denna.  Vilken tur, annars hade jag behövt beställa mer, för en tröja i detta tyg skulle lillebror bara ha! Den fick turkos halslinning, turkosa ärmslut och turkosa täcksömmar. 

Nummer två skulle kunna vara min favorit, åtminstone färgmässigt.  Den har isydd ärm med mellanlåg kulle och är sydd i Strömmings hajjersey och grafitgrå kantband och så en täcksöm ton i ton med det orangea tyget, bara aaaaningen mörkare.

I mitten ligger en tröja som är hälften Nyfiqen och hälften Kokalal.  Jag fick nämligen låna Nyfiqens eget mönster när vi sydde ihop senast.  Jag tog en färdigutklippt t-shirt och klippte ut efter den, så något mönster har jag inte, men väl en tillklippt tröja.  Det ska bli en ära att få klä lillebror i den snygga modellen! Tyget är de fina bambisarna från Liandlo, som nog tyvärr är slut för längen sen.  Jag vågade mig på ljusrosa täcksömmar till lillebror och matchade med gröna kantband.

Näst sist i raden är den första t-shirten jag sydde. I det mjukaste tyget.  De gula lejonen är nämligen tryckta på en vansinningt mjuk, kammad (?) jersey med lycra, köpt hos Strömming.  De bruna detaljerna till gör tröjan så fin och stilren.

Sist men inte minst:  En klöverfavorit!  När man trodde att Liandlo hade tryckt sina klövrar i alla färger de kunnat, drämmer de till med en variant som är omöjlig att motstå:  Röda och blå klöver på vit bakgrund.  Så enkelt och sommarfräscht, här med blått kantband och vita täcksömmar.

När nu alla tröjorna ligger här på rad, ser jag att det kunde vara ett bra tillfälle att skriva lite mer om höga och låga ärmkullar.  Nu är det bara en av modellerna som har isydd ärm, hajtröjan, och det är kanske på en tröja med isydd ärm det syns bäst?  Hajtröjan har hursomhelst en medelhög kulle.  Jämför man till exempel lejontröjan i gult (näst sist) med sommartröjan (först), som båda har lika lång ärm, kan man se skillnaden även på raglanvarianterna.  Sträckan från halsen och ned är mycket längre på sommartröjan än på lejonen, eller hur?  Medan sträckan från ärmhålen till ärmens slut är detsamma.  Det är för att sommartröjans raglanärm är ritad utifrån en ärm med hög kulle medan lejontröjan baseras på en låg kulle.  En hög kulle får en mer sluttande ärm medan en superlåg kulle får en ärm som står nästan rakt ut, som ett T.  Antar att det är därifrån namnet "T-shirt" kommer...

Bäst just nu:
Kvällspromenadens doftcocktail av lika delar blommande syrén, påbörjade grillmiddagar och nyklippt gräs.

Sämst just nu:
Att de första, bitska sommarmyggen har hittat in till mitt syrum och biter mina nakna vader medan jag gasar symaskin.

Mormorsrutor

Mycket gulligare än så här blir det nog inte.  Idén att göra mormorsrutor i trikå tycker jag är genialisk. Så jättebra att jag var tvungen att sy ett pyttepytteplagg fast jag egentligen inte har någon att sy det till.  Kanske att det blir en present till grannarna som ska bli farmor och farfar vilken dag som helst?

Som sagt, mormorsrutor.  Och till det ljusrosa täcksömmar och vita kantband.  Så där ljuvt som bara ett första litet plagg kan vara.

Mönster:

Eget, strl 56.

Material:

Jersey med mormorsrutsmotiv i bomull/lycra från Liandlo.

Tunn, vit interlock till kantband.

Vita knappar från the Snapstore.

Bäst just nu:

Åh, det är så sött, så sött!  Nästan så man bir sugen på en fyra.:-)

Sämst just nu:

Det finns så många fina tyger.  Det är ju inte så dåligt i och för sig, men det är så svårt att låta bli att handla och sedan blir det nästan stressande att hinna sy av allt det fina.

Maria Nyckelpiga

Vi blev så himla förtjusta i lillebrors keps, han har den jätteofta och får massor av positiva kommentarer för den, att jag ville göra en likadan till lillkusin.  Jag tog samma mönster som till lillebrors, men gjorde linningen lite bredare eftersom lillkusin har något större huvudomfång.  Och namnlappen fick hamna fram den här gången.

I garderoben hade jag ett rött manchestertyg med svarta pricka som legat och värmt hyllan alldeles för länge.  Det åkte fram och blev till en jättesöt nyckelpigekeps!

Visst är hon för go, lillksusin, när hon spelar fotboll i sommartunika och nyckelpigesmäck?

Mönster:

Eget, strl 52, samma som till denna.

Material:

Prickig smalspårig manchester från tyggömmorna.

Bäst just nu:

Jag blir så glad över att bror min är så förtjust i kepsen.  Det värmer!

Sämst just nu:

Jag kanske kunde haft lite kraftigare mellanlägg i skärmen?  Eller så hade det blivit för styvt då? 

Summertime

Det är grymt, det här tyget!  Ett sånt riktigt gladtyg!  Precis så somrigt som namnet - "sommar".  Jag köpte en lagom bit av Znok på Syfestivalen och hoppas att det ska räcka till en liten T-shirt till lillebror också.  Denna singoalla är nämligen numer lillkusins.

Mönstret är detsamma som till päronsingoallan, men halsringningen är större på denna - av den enkla anledningen att jag tänkte lite fel när jag mätte resåren förra gången.   Den gick lätt över huvudet ändå, så det gör inget, bara att modellen blev aningen annorlunda.  Och än har ingen dött av lite variation.

Mönster:

 Eget, strl 86, samma som till denna.

Material:

Jersey i bomull/lycra från Znok.

Bäst just nu:

Att hela omgivningen doftar hägg.  Jag ÄLSKAR den doften.  Den är, som någon sa, till och med bättre än lukten av kanelbullar!

Sämst just nu:

Att ovan nämna tid är så kort!  Så svårt att hinna med att både dofta på hägg och sy.  Fast jag har ju förmånen att kunna gå omkring och sniffa på dagtid ett tag till.

Ett höjdarpar!

Jag ÄLSKAR den här kombinationen!  Alltså bruna retrobrallor och rött sköldpaddstyg.  Det är bara så himla snyggt, coolt, stilrent, matchigt och jag vet inte vad!

Faktum är att detta är något så ovanligt som en beställning.  Det är inte ofta det sker nu längre, tyvärr, eftersom jag på min begränsade egentid känt att jag måste kunna få sy precis det jag känner för just då.  Annars blir det mer stressigt och betungande än lustfyllt och avkopplande.  Men visst är det egentligen roligt att sy beställningar också.  En vacker dag, när mina egna ungar har tröttnat på mina kläder, då ska jag sy flera beställningar!

Och retrobrallorna...i höst är det FEM år sedan jag sydde mitt första par.  Bore göra en retrobralltårta och ha femårskalas...

Mönster:

Egna, strl 80

Material:

Brun Hilcovelour från tyghyllan.

Sköldpaddstyg från Mina Små - men det sägs att de har lagt av??

Interlock till bodyns kantband och muddväv till retrobrallornas kantband och muddar.

Bäst just nu:

Jag är verkligen galet förtjust i det här setet!

Sämst just nu:

Att det blev en välidgt lång väntan för mottagaren.   Hoppas de tyckte det var värt väntetiden till slut i alla fall.

Med och utan päron

För ett par veckor sedan var vi barnvakt för den här lilla godingen - lillkusin - och hennes systrar.   Lillkusin anlände iklädd sin nya päronsingoalla.  Alltså MED päron.  Fast stannade kvar utan, medan mamma och pappa var och förlustade sig på annat håll.

Egentligen var tyget inte alls tänkt att bli en singoalla.  Det blev en tankevurpa och plöstligt hade jag klippt till den fast jag redan hade tänkte ut att det skulle vara till en vanlig enkel trikåklänning med bruna kantband.  Nåja, det blev ju finst som singoalla också, fast jag missade kantbandseffekten.

Mönstret till singoallan är samma som till cirkussingoallan, fast i storlek 86 den här gången.  Ja, jag blev så förtjust i modellen att jag gjorde mig jobbet att rita det i en storlek till.  Det är lite pyssel med det, eftersom man håller på och klipper upp mönstret och breddar och håller på.  Men det var det värt, tycker jag. 

Mönster:

Eget, strl 86

Material:

Pärontrikå i cerise, köpt på Stoff och Stils nya butik i Stockholm.

Bäst just nu:

Jag gillar både tyget och modellen.  Och busiga lillkusin verkade trivas i sin outfit.

Sämst just nu:

Det är jättekul att Stoff och Stil har öppnat i Stockholm, men jag hade kanske lite för höga förväntningar när jag åkte dit.  Tyckte inte det fanns så mycket, faktiskt (förutom det här och ett par till fina tyger, förstås, men jag hade förväntat mig MASSOR!).  Muddväv och blixtlås var det värt en tripp för, men jag hade sett framför mig mer.  Men de kanske får in mer framöver, vem vet?  Och det är hursomhelst roligt att de nu också finns i Stockholm.

Besatt

Besatt är förmodligen det närmaste man kan komma om man vill beskriva lillebrors sinnestillstånd när han får syn på en traktor.  Han har ett par, tre, andra kärlekar också, som tuppar och bollar (och mamma såklart!), men frågan är om inte traktorer slår allt? Utom mamma förstås. ;-)

Jag vet inte riktigt när den där besattheten tog sin början, men jag tror att det kan ha varit när han fick se sina storasystrar köra traktor hos mormor och morfar tidigare i våras.  Med skräckblandad förtjusning tittade han på när de brummade runt lagår'n varv efter varv.

Den som har följt bloggen länge kanske minns det här motivet.  Det är nämligen morfar själv som har ritat traktorn till lillasyster, när hon var lika gammal som lillebror är nu.  Sen fick den bli screentryck och har efter det prytt ett antal traktorförtjusta små barns tröjor och tunikor.  Och nu var det alltså dags igen.  Den här gången tänkte jag göra tröjorna lite sobert marinblå-röda, men pigga upp det med randig halsringning.  Jag använde randig Campantrikå som jag klippte till på tvären.  Men ärligt talat trodde jag nog att det skulle bli stretchigare än det blev.  Jag tycker allt att det blev lite stumt, jag.  Så pass att jag gjorde halsöppningen större på den blåa, för säkerhets skull.  Förutom det vita trycket och de randiga halsringningarna fick tröjorna täcksömmar i avvikande färger.

Å, jag gillar de här tröjorna! Dels är det så roligt att pappa har ritat traktorn och så är det kul att lillebror är så otroligt fascínerad av just traktorer. 

Mönster:

Eget, strl 86

Material:

Marinblå jersey med lycra från Jofotex

Mörkröd bomull med lycra från Michas Stoffecke

Randig campantrikå, gissningsvis från Michas Stoffecke det också.  Eller Tygpyssling eller NeaNobelle.

Bäst just nu:

Jag passade på tt göra ett extra tryck när jag ändå höll på.  Det ska jag sy på pappas jobbarbyxor som jag i något svagt ögonblick lovade att lappa på knäna.  Mamma, säg inget, det ska bli en överraskning!

Sämst just nu:

Kan faktiskt inte komma på något!

Bodyklänning

I ett nummer av Ottobre för en tid sedan fanns ett mönster på en omlottbodyklänning.  Det tyckte jag var en rolig idé, så jag lät mig glatt inspireras till den här varianten av bodyklänning - alltså en body och klänning i ett. Visst är det himla praktiskt?  Jag ser framför mig att man kan ha den nu på sommaren utan något under och ändå hålla lilla blöjan på plats.  Synd bara att jag inte har någon egen tulta att klä i den. Tror kanske istället det är lillkusin som ska få den. Om hennes föräldrar gillar den, förstås.  För tänk om det bara är jag som tycker att det är fiffigt att ha känning och body i ett?! 

Jag är så väldigt förtjust i kombinationen av de blåa stjärnorna från Jofotex och orange.  Jag minns en orange utanpåskjorta jag hade en gång ihop med ett par blåa jeans, hur fina jag tyckte de färgerna var ihop.  Det är längesen nu, och ibland glömmer jag bort det, men blått och orange gör sig väldigt bra tillsammans.

Men att det skulle ta sån tid att få klänningen färdig då!  Jag som var så ivrig, som lade allt annat åt sidan när jag fick idén i vintras, då när stjärntyget damp ned i lådan.  Sen blev allt liggande halvfärdigt.  Eller snarare nästan färdigt.  Bodyn var klar, ärmarna ihopdragna med en 5 mm-resår och sicksacksöm och kjoldelens fram- och bakstycken rynkade med hjälp av framilonband (ett genomskinligt töjbart band som man använder till tex baddräkter).  Men sen hade det tagit stopp.  Jag tror det beror på att jag inte var helt säker på hur jag skulle få dit kjolen.  Eller om jag var osäker på om min idé ens skulle bli bra. Jag hade nån gång tänkt att jag skulle sy fast kjolen utanpå och täcka sömmen med ett band, men det är ju lite svårt när plagget är så kroppsnära som en body och materialet stretchigt.  Då måste ju bandet vara väldigt töjbart också.  Sen var jag inne på någon sorts passpoal i trikå, i matchande orange.  Det hade nog blivit fint också, men just nu är jag nöjd med att jag lade bodyn platt på skärmattan och kapade den mitt emellan ärmhålsdjupet och midjan.  Sen sydde jag i hop de två delarna igen med kjolen emellan .Gud, så enkelt!  Att jag inte gjort det tidigare!  Efter det var det bara ett par tryckknappar och lite orange rullfåll som fattaes innan klänningen blev klar.  Och måste säga att jag är väldigt nöjd!

Mönster:
Eget, strl 86

Material:
Blå stjärnjersey i bomull/lycra från Jofotex.
Orange, tunn interlock som kantband.
Farmilonband till kjoldelen.
5 mm resår till ärmarnas rynk.
Orangea tryckknappar, 9 mm, från The Snapstore.

Bäst just nu:
Igår och i fredags hade jag "stora färdigställarkvällen". En massa dåliga samveten blev avklarade.  Detta var ett av dem.  Så skönt det är när man fått sånt gjort.  Man borde ha en sån kväll en gång i månaden, eller åtminstone varannan.
Sen tycker jag det är häftigt med rullfållar i avvikande färg.  Det borde jag nog göra lite oftare, det blir så fint.

Sämst just nu:
Att bodyklänningen blev liggande så länge.  Dumt, när det var så snabbt fixat.

Fräscha gekkogrodor

...och hur ser då en gekkogroda ut, kan man ju undra.  Kanske skulle be femåringen rita en?  Då lär jag ju få veta, tänker jag.  Eller så nöjer jag mig med att på ett fantasilöst vuxenvis förklara att det är ett tyg med grodor som kommer från Gekko.  :-)

Jag sydde en t-shirt i det här tyget för ett tag sedan.  Då kantade jag med samma tyg.  Jag blir mer och mer förtjust i den tröjan för varje dag.  Ändå ville jag prova något nytt den här gången, så jag tog vita kantband och vita täcksömmar till den här tunikan som lillebrors kompis fick i sommarpresent häromdagen.  Jag och hennes mamma fångar de sista av våra gemensamma föräldralediga dagar nu och hann njuta av både lunch, försommarpromenad och kaffe med dopp innen dagen var till ända och lillebrors kompis åkte hem med sin tunika i packningen.  Hoppas den passade och kommer till användning!

Mönster:
Eget, strl 86

Material:
Gekkos grodtyg, köps hos Liv Home.

Bäst just nu:
En supermysig dag tillsammans med en god vän och våra härliga ungar!

Sämst just nu:
Att våra kvarvarande gemensamma föräldradagar är så himla få.  Hoppas vi lyckas fånga en eller två innan tiden är ute.
Och så blev vitbalansen lite sådär på sista bilden....

Sicksacktunika

På Syfestivalen i våras fick storasyster följa med, det var bestämt sedan länge.  Som bonus fick vi även med hennes kompis med mamma.  Vi hade en jättetrevlig eftermiddag bland tyger och workshops.  Jag hade lovat storasyster att hon skulle få välja ett tyg till valfritt plagg och undrade om kompisen också ville ha ett; till en blivande födelsedagspresent.  Det ville hon såklart och de två vännerna enads om samma tyg - JNYdesigns sicksacktrikå i grönt och blått.  De var också överens om att det var tunikor det skulle bli.  Två likadana.  De blev likadana sånär som på att Kokalallappen som hamnade på vänster ärm på ena och höger ärm på andra.

Ikväll ska tjejerna ha kalas.  Discokalas.  Så tunikorna får åka av till förmån för guldiga klännignar och neonfärgade strumpor.  Heja!

Mönster:

Eget, strl 140

Material:

Sicksackjersey från JNYdesign.

Svart Stoff och stilmudd som kantband.

Bäst just nu:

Jag är så nöjd så nöjd så nöjd med att jag sorterat ur tre garderober med gamla kläder och annat junk.  Trots att det inte syns någon skillnad så känns det i hela kroppen när man har städat skåp och lådor!  Och jag kom på att jag ju kan lämna iväg mina urvuxna Kokalalkläder till ställen som skickar iväg kläderna till behövande.  Då slipper man vara rädd att möta någon på stan som har lillasysters älskade uggletunika på sig.  Fast det kanske bara är kul?  Men jag skulle nog vara rädd att en inte var tillräckligt fint sydd.  Man utvecklas ju hela tiden och jag ser inte helt utan skepsis tillbaka på mina första alster... ;.)

Sämst just nu:

Skickar en kram till min stackars vårttrötta, halvrisiga make som ska vara hemma med de två yngsta busungarna när jag går på kalas med storarsyster.

Omställning

Vilken omställning!  Huttrande i dunjacka till dagislämningen ena dagen och svettandes i T-shirt till hämtningen ett par dagar senare.  Varken kroppen eller knoppen hann med i omställningen mellan gråskala och knallgrönt eller ljus och mörker.  Lillebrors Emilkeps må ha varit ett av de mest passande plagg vi klätt honom i, men den förmår dessvärre inte att skydda hans små vintervita öron eller nacke mot brännande majsol.

Som tur var var lillebror lika vårtrött som jag så jag hann sno ihop en solhatt medan han sov middag i skuggan.  Mönstret hade jag skissat ihop kvällen innan; jag gjorde ju ett i fjol så det var inte så svårt att göra ett till i storleken större.

Jag gillar verkligen modellen.  Den som gjorde originalet tänkte verkligen till.  Just sydvästformen gör att den går ned i nacken och resårsnodden får den dels att sitta stadigt och dels att hålla längre i storlek.  Den passade till och med lillasyster som lånade den på vägen hem från dagis.

Och just det ja - här ser ni fårtröjan på.  Den blev faktiskt inte alls så tokig som jag hade trott. :-)

Mönster:

Eget, strl 52/54

Material:

Brunrutig bomull från Michas.

Snodd (2,5 mm) och stropp från Syfestivalen.

Pryms öljetter.

Bäst just nu:

Det är något magiskt med solen och ljuset när grönskan kommer.  Hela landskapet liksom målas i grönt och gult på bara några dagar.  Det, och när häggen blommar, är de bästa tiderna på hela året.

Sämst just nu:

Några småjusteringar av mönstret till nästa gång.  Rundningen bak och så ska jag gör den lite plattare högst upp, tror jag.

Babyhjärtan

Men oj!  Det här setet har jag ju glömt att blogga om!  Det sydde jag i våras till en bekants kompis lilla nyfödda dotter.  Jag kan inte förstå att jag glömde att blogga om det; det är ju faktiskt en riktig favorit.  Måste ha varit något väldigt viktigt som kom emellan.  Typ en åttaåring, femåring eller ettåring... Eller kanske alla samtidigt?

Storleken är på setet är 62. Det är sytt till en liten tös vars mamma tycker mycket om grönt.  Sån tur att det fanns lite grönt att ta av i tyggömmorna.  Hjärttyget är ett av mina absoluta favorittyg och de orangea täcksömmarna ihop med rosa gjorde setet lite tuffare än om täcksömmarna också varit rosa tycker jag.

Mönster:

Egna, strl 62.

Material:

Hjärtjersey från Liandlo.

Verlour från Andersson och Hjalmarsson.

Muddväv från Stoff och Stil.

Bäst just nu:

Jag är tokförstjust i färgerna ihop!

Sämst just nu:

Mitt bloggslarv! :-)  Det är alltid lättare att skriva ett inlägg precis när man sytt plagget oh har känslan kvar.  Plus att jag ofta tänker vad jag ska skriva samtidigt som jag sitter och syr.  Knasigt va?!

Som en smock!

Kokalalask smockpremiär!  Första gången jag syr en klänning med smock.  Och jag måste säga att det ser svårare ut än vad det är.  Bara att löst linda upp smocktråd (tunn resårtråd) på en undertrådsspole och sy.  Med övertrådens trådspänning justerar man hur hårt smocket dras åt.  Jag skruvade upp rejält, kanske till och med lite för mycket, så lillasyster väljer nog att ha en T-shirt under så att det inte kliar. :-)  För mig gör det inget, en T-shirt under skyddar bättre mot solen.  Men det är klart, att allra bäst hade det ju varit om man kunnat välja och hon gillat båda alternativen lika bra.

Mönstret har jag fått ur en gammal Allt om Handarbete som snälla Angi lånat ut.  Tack, tack!  Men när jag kikat på det är det ju egentligen bara en klänning med extra mycket vidd, så man skulle kunna ta vilket mönster som helst, kapa en bit ned i ärmhålet och sedan bredda så att det är bröstvidd plus en sisådär 30% kanske?  Jag sydde först ihop ena sidsömmen, sen sydde jag alla smocktrådar, knöt ihop dem och sydde sedan den andra sidsömmen - utan att klippa av knutarna med overlocken.

Den här modellen hade en extra rynkad fåll nedtill.  Det gav snygg vidd åt klänningen. Annars hade fåll upptill och knytband som samtidigt kantade ärmhålet.  Jag valde ett jeanstyg för att bryta av det blommiga.  Just detta kantband var nog lite i tjockaste laget.  Få se om jag byter ut det eller om jag syr axelband istället.  En rullfåll upptill hade inte skadat heller.  Det får nog bli en till, helt enkelt!

Mönster:

Allt om Handarbete

Material:

Blommig bomullspoplin från min tygsamling.  Köpt från Michas Stoffecke för bergis fem år sedan.

Bäst just nu:

Ah, våren har kommit!  Helt skjukt; förra vekcan hade jag dunjacka till dagis och idag svettades jag i T-shirt.  Men man är bra trött; kroppen och knoppen hänger liksom inte med i värmeväxlingarna och färgskiftnignarna ute.

Sämst just nu:

Att klänningen inte blev tiptop direkt.  Småsaker som för tjocka kantband, vikt fåll och aningen för hårt åtdragen smocktråd får mig att vilja sy en till.  Och jag har SÅ mycket en nat på vill-sy-listan.

Fårfårfår?

Får får lamm och jag får får. Hem i brevlådan alltså. Från Strömming. Helt underbara! Redan när jag fick en förhandsglimt av dem på Syfestivalen visste jag att jag ville sy en T-shirt till lillebror och en matchande tunika till jämngamla lillkusin. Jag hade däremot inte bestämt färg på kantband och täcksömmar, så efter lite research här hemma (maken) föll valet på grafitgrått. Det blev kanon, håll med om det! Speciellt ihop med den rosa färgen (som förresten är en sån där superfin rosa ton som även icke-rosa-freak som jag kan bli förälskad i).

Ok, inget som inte blev super då? Jo, tyvärr. Jag hade gett mig på att göra en ny raglanvariant enligt en metod i en nyinförskaffad mönsterkonstruktionsbok. Tillvägagångssättet verkade så logiskt och pedagogiskt att jag stängde av alla varningssystem. Resultatet blev en för raglan på tok för hög kulle, eller axelparti eller vad man vill kalla det.  Alltså att ärmen blev för lång upptill.  Det kan ha berott på att kapitlet handlar om lediga plagg och att mitt mönster ju har lite tightare passform; jag har inte fördjupat mig i varför. Hade jag bara tittat lite på mönstret innan jag satte saxen i mina nya fårtyger så hade jag sett det, men i min iver hoppade jag över det momentet.  Att sy prototyper av nya mönster rationaliserar jag nämligen bort emellanåt. Som nu. Jaja, det kanske inte märks så mycket när plaggen är på, kan man ju hoppas. Jag skulle också kunna korta ärmen mitt på lite och få bort lite av överflödet. Framför allt på klänningen skulle det kunna bli bra. Men jag får se hur det blir på. Och så tänker jag lära mig av misstaget!

Mönster:
Egna, strl 86

Material:
Jersey i bomull/lycr från Strömming.
Muddväven tror jag kommer från Stoff och Stil.

Bäst just nu:
Det fantastiska tyget och den härliga kombinationen med grafitgrått.

Sämst just nu:
Min konstruktionsmiss. Tänk, jag gick och var irriterad en hel dag. Först var jag så himla nöjd när jag hade gjort mönstret. Jag hann precis klart häromdagen innan lillebror vaknade efter sin middagslur och den känslan är så skön. Då gick jag ock var nöjd en helt eftermiddag istället. Men bakslaget kom alltså ett dygn senare. Men igår kväll tog jag tag i saken och gjorde en ny ärm, på mitt gamla vanliga vis, så nu känns det bra igen. Nu ska jag bara hitta ett nytt fint tyg att prova den på...

Jeanssnurr

Lillasyster älskar kjolar.  När jag frågar henne varför svarar hon att deet är för att de snurrar så bra.  Det stämmer nog, för det är faktiskt inte alla kjolar som går hem.  De som jag tycker är snyggast, tex den sexvådiga jag sydde i julas, är lillasyster inte lika såld på som jag (mer än i början, men då var det nog mest nyhetens behag).  Men de som snurrar...dem kan hon använda tills hon slitit ut dem.  Allra mest tycker hon nog om snurrkjolen jag sydde förra våren.  Därför tog jag fasta på den när jag sydde den här jeanskjolen. 

Förra gången sydde jag ihop de båda undre styckena, det övre 50% längre än överstycket och den undre 50% längre än mellanstycket.  Den här gången sydde jag de undre kjolarna olika långa, som två separata kjolar, som jag rynkade var för sig och fäste på det övre stycket.  De två kjolarna kantade jag med snedslå i olika färger.  Jag har lika mycket vidd i båda kjolerna (50% av överdelens vidd), men nästa gång ska jag rynka den undre dubbelt så mycket; det tror jag blir ännu snyggare.

Mönster:

Eget, strl 116

Material:

Tunt jeanstyg och snedslå, båda från tyghyllan.

Bäst just nu:

Att vi idag haft ett fantastisk lyckat kalas för lillasyster!

Sämst just nu:

Att jag lyckades köra min Iphone i tvättmaskinen.  Det är då man inser hur ofantligt beroende man blivit av den där lilla prylen.  Och att man har halva sitt liv integrerat i den.  Buhuuu!

Som en smäck!

Den sitter som en smäck på lillebror! Hurra så kul! Han ser ut som familjens egen lilla Emil i Lönneberga med myssen på. 

Länge har jag varit sugen på att sy en keps med motveck; tror det var Kånkarong som inspirerade mig först och sedan har många gjort det därefter. I flera år har jag haft ett mönster liggande hemma (som en snäll sykompis skickade mig, jag har glömt vem. Tack i alla fall!) och nu anså jag det vara hög tid att bocka av det på min vill-sy-lista. Jag tänkte inte så noga, mönstret var one-size-fits-all, man skulle bara utgå ifrån mönstrets rundel och sen göra linningen efter önskat huvudmått så fick de fyra motveckan bli så breda de behövde för att cirkelns omkrets skulle passa linningen. Men hu, jag hade ju inte tänkt på att de antagligen menade vuxna! Själva hatten blev helt galet stor och stackars lillebror såg ut som en clown.

Nästa kväll slutade jag att bara göra utan började tänka också. Jag ritade om rundeln (och skärmen också) och sydde om. Fortfrande för hög. Denna gång sprättade jag bara (inte så bara, förresten, det var många sömmar och stickningar) bort kullen (cirkeln) och minskade ned den med det jag provat ut att jag ville ha bort. Och ta-da, den här gången satt mössan klockrent och för första gången kunde lillebror tänka sig att ha den på utan att leka "tittut" eller "kasta mössa". Jag är faktiskt fantastiskt nöjd!

Kepsen består alltså av en rund cirkel vars radie är önska mösshöjd minus linningens bredd. Den är fastsydd i linningen med fyra motveck (eftersom cireklns omkrets såklart är mycket större än linningens, som motsvarar lillebrors hvudmått). Själva linningen är tvådelad (vlieseline på fodertyget) och skärmen fastsydd mellan delarna. Skärmens båda delar är försedda med vlieseline och är vändsydd först (klipp ned sömsmånen till ett minimum så blid det lättare att vända och få det snyggt) och sedan har jag sytt sömmar med en centimeters mellanrum för att få mer stadga i skärmen.

Mönster:
Eget, strl 50, inspirerat av ett mönster för en vuxenmössa i samma stil.

Material:
Marinblå manchester från Michas Stoffecke.
Linningens foder är i klvertyg frå DeerDot.

Bäst just nu:
Efter sju sorger och åtta bedrvöelser eller i alla fall te är mössan klar. Jag hade nästan väntat mig att den skulle bli sisådär den här gången också, men jag hade fel - den blev kanon!

Sämst just nu:
Hmm, jag vet inte, jag kan inte bestämma mig - ska jag sticka ned motvecken mot mössan eller inte? Vad tycker ni?

Liten tröja till liten Lucas

En av mina äldsta barndomskamrater och jag har hittat varandra igen efter en massa år. Roligt nog bor hon i närheten och har dessutom adopterat en liten Lucas som bara är fyra månader äldre än lillebror. Tänk så kul de kommer att ha. Och vi!
Givetvis måste lille Lucas få en present, lite sent omsider, men ändå. Min gissning är att det lilla yrvädret klär i gult mot sin olivfärgade hy, så en tröja i JNYdesigns varmgula jersey med apor och lejon (nostalgistripp igen?) borde passa jättefint. Bruna kantband och matchande täcksömmar till.  Jag sydde tröjan i storlek 92. Antagligen är det lite stort nu, men då finns det ju att växa i.

Mönster:
Ett ur mönsterpärmen. Skulle tro det är från Ottobre. Jag har inte hunnit göra mitt eget grundmönster i storlek 92 ännnu. Det är inte många storlekar jag saknar dem i nu, men just 92 är en av dem.

Material:
Gul jersey med apor & lejon. Köpt från JNYdesign för rätt länge sen nu.

Bäst just nu:
Jag har länge velat sy i det här gula tyget; jag tycker det är underbart, men tyvärr passar mina små blekfisar inte så bra i gult.

Sämst just nu:
Att maskinerna busade med mig när jag skulle sy. Jag undrar vad det är som gör att plötsligt (helst när det är bråttom) så bråkar alla maskiner, trots att de varken gjorde det före eller efter. Är det skit bakom spakarna (förlåt, pedalerna), Murphy's eller något ännu värre...?